Fusk och förtroende – ny rapport om mediers forskningsbevakning och allmänhetens förtroende

För de flesta svenskar är massmedia den viktigaste källan för information om forskning. En ny rapport tittar närmare på hur allmänhetens förtroende för forskning och forskare påverkas av mediernas bevakning av vetenskap.

– Rapporten är ett viktigt första steg i att utforska dessa komplicerade samband, säger Maria Lindholm, chefsutredare på VA.

När allmänhetens förtroende för forskning och forskare under ett par år kring 2010 dalade, beslutade Vetenskap & Allmänhet och SOM-institutet att undersöka om mediernas rapportering om forskning kunde vara en orsak till det sjunkande förtroendet. I rapporten Fusk och förtroende – om mediers forskningsrapportering och förtroendet för forskning presenterar Ulrika Andersson, forskare vid SOM-institutet, sina analyser av undersökningen.

Nya frågor att studera

Sammanfattningsvis ger undersökningen inget stöd för att medierapportering om forskningsfusk skulle påverka allmänhetens förtroende för forskning och forskare. Rapporteringen om forskningsfusk är heller inte särskilt stor: Endast tre procent av de analyserade artiklarna handlar om forskningsfusk. Den generella inriktningen på forskningsrapporteringen (positiva/negativa nyheter) spelar heller ingen märkbar roll för förtroendenivån. I stället är det andra faktorer, såsom bostadsort, utbildning och mediekonsumtion, som tycks vara avgörande för hur stort förtroende människor har för forskning.

– Rapporten ger upphov till många nya frågor som vi hoppas få tillfälle att undersöka framöver, till exempel vad som egentligen ligger i begreppet ”förtroende”. Vi behöver också titta närmare på hur mycket svenska folket faktiskt läser om forskning i media, säger Maria Lindholm.

Mest medicin i massmedia

Rapporten undersöker även hur en del större svenska nyhetsmedier rapporterar om forskning. Genomgången visar bland annat att grävande journalistik eller specialgranskningar om forskning inte alls förekommit under den undersökta perioden (september månad 2002–2013).

Medicin är det forskningsområde som får i särklass störst uppmärksamhet medan utbildningsvetenskap och humaniora får minst utrymme i medias rapportering.

– Attityderna till forskning påverkar förutsättningarna för att forskningsbaserad kunskap ska kunna nå ut till och efterfrågas av den breda allmänheten. Attityderna har också betydelse för möjligheterna till statliga forskningssatsningar och förutsättningarna för dialog och samverkan mellan forskare och samhället i stort, säger Maria Lindholm.

Rapporten är en del av projektet Vetenskapen i Samhället, ViS, där Vetenskap & Allmänhet tillsammans med SOM-institutet vid Göteborgs universitet sedan 2002 studerar allmänhetens inställning till forskare och vetenskap. Studien har genomförts med stöd av Riksbankens Jubileumsfond.

Läs hela rapporten här


Lägg till en kommentar