Kommunerna bubblare i Horisont 2020

EU:s nya forskningsprogram Horisont 2020 har ett tydligt fokus på vår tids stora samhällsutmaningar. Få kan dem bättre än kommunerna och de lär få en mer framträdande roll i de nya forskningsprojekten. Kommunerna bör ta en aktiv roll och vara med och forma projekten redan från början.

När jag läste SKL:s nya studie om lokala och regionala erfarenheter av EU:s sjunde ramprogram, gick jag i spinn. Dels för att den är intressant för VA ur många perspektiv. Dels för att jag själv tidigare har jobbat med EU-frågor i den kommunala världen och har tyckt att kommunerna inte riktigt tagit vara på möjligheterna i FP7. Studien tar upp många intressanta projektexempel och visar att deltagandet i många fall har varit enklare än förväntat. Det bådar gott inför Horisont 2020.

Allt från skola till miljö

I studien ingår 47 ramprogramsprojekt med deltagare från den offentliga sektorn i Sverige och intervjuer har genomförts med bland annat elva kommuner. Vanliga teman har varit hälsa (16 projekt), informations- och kommunikationsteknik (8 projekt) samt kunskapsregioner (6 projekt). ForskarFredag är ett av de 47 projekten och enligt studien uppskattades VAs samordnande och stödjande roll av deltagarna.

Intressanta projektexempel är Haparanda stad som genom Gränsskolan har varit med och utvecklat undervisningen i NO-ämnet i grundskolan. Ett annat projekt har prövat olika metoder för att minska bullernivåerna i Göteborg och Stockholm. Malmö stad har tittat närmare på hur man bygger bostäder med låg energiförbrukning och Söderhamns kommun har utvecklat verktyg för gränsöverskridande e-dialog inom skolan.

Det som slår mig när jag bläddrar genom listan är att många av dessa projekt förmodligen hade kunnat finansieras av andra EU-fonder och program. Varför har kommunerna då valt just ramprogrammet?

Enklare än förväntat

För många kommuner har befintliga nätverk och samarbetspartners från andra projekt varit en viktig faktor för deltagandet. Studien konstaterar att ett nära samarbete mellan universitet, högskolor och det omgivande samhället leder till fler projekt med en blandning av aktörer.

Många har också tyckt att deltagandet har varit lättare än förväntat, även om det kräver tid och resurser, precis som i alla EU-projekt. De som kan jämföra anser dessutom att ramprogrammet är mindre byråkratiskt än många strukturfondsprogram. I ramprogrammen jobbar man direkt mot kommissionen och inte mot ett nationellt programkontor. Man menar att EU-kommissionen har mest fokus på kontroll av innehållet och att projektet levererar de uppsatta resultaten, medan svenska myndigheter har alltför stort fokus på kontroll av ekonomi och administration.

Kommunernas nya roll i Horisont 2020

Enligt studien har många kommuner i tidigare ramprogram haft rollen att representera slutanvändaren, genom att vara den myndighet som finns närmast medborgarna. I och med det nya och tydligare fokuset på samhällsutmaningar i Horisont 2020, lär kommunerna och särskilt landstingen vara än mer eftertraktade projektpartners.

Kommunerna har en unik insikt i hur samhällsutmaningarna ser ut till vardags. Jag tror att det vore klokt om de tog en aktiv roll redan från början och definierade de behov och problem som behöver lösas för framtiden. Snarare än att vänta på inbjudan från forskaren vid det närliggande universitetet eller att ortens stora företag kommer med ett färdigt förslag.

Det ska också bli intressant att se hur kommuninvånarna ser på projekten. Utöver ordinarie projektutvärdering och rapportering till kommissionen, kan projekten även komma att utvärderas av medborgarna i samband med val.

Vägen till ansvarsfull forskning

dialogKommunernas demokratiska ansvar gentemot medborgarna kan komma att bidra med en ny dimension till EU-finansierade forskningsprojekt. VA är en av aktörerna i det vid årsskiftet startade projektet RRI-tools som handlar om ansvarsfull forskning och innovation. Vår roll är att vara den svenska noden i projektet och bland annat vara kontaktytan mot våra svenska politiker. Vi hoppas naturligtvis att folkvalda från kommuner och landsting vill vara med och forma begreppet ”RRI” och fundera på hur man ska jobba med dessa frågor.

EU vill inte att utvecklingen ska ske till varje pris. Det är kärnan i tillväxtagendan Europa 2020 som strävar efter en hållbar och smart utveckling för alla. Därför har även Horisont 2020 ett tydligare fokus på de stora samhällsutmaningarna. Vi tror att de bästa forskningsprojekten i Horisont 2020 skapas i dialog mellan forskare och det omgivande samhället, genom ömsesidigt lyssnande samtal om vetenskapens möjligheter och konsekvenser.

/Wille Kuha


Lägg till en kommentar