Forskarna måste kommunicera

Skapad:

2013-10-17

Senast uppdaterad:

2022-01-10

Nedanstående debattartikel publicerad i UNT den 18/7 2013.

Forskningen är inte längre okritiskt hyllad och helig. Vetenskapsjournalisterna blir färre och reportrarnas kompetens sämre. Forskare behöver ta öppenhet och dialog med omgivande samhälle på stort allvar, skriver Cissi Askwall och Agneta Bladh.

kommunikation

Trots ett ökat förtroende för forskare minskar förtroendet för den forskning som bedrivs i Sverige. Det visar en ny studie av Vetenskap & Allmänhet, VA, och SOM-institutet vid Göteborgs universitet.Resultaten synliggör hur viktigt det är att alla forskare för en dialog om sitt arbete med omvärlden och med media.

Jämfört med de flesta andra yrkesgrupper har allmänheten högt förtroende för forskares sätt att sköta sitt arbete. Men när förtroendet minskat i de årliga mätningarna har inte andelen med litet förtroende ökat. I stället är det fler som inte har någon uppfattning.

Tilltron till forskning är starkare i Sverige än i många andra länder. Men förtroende är en färskvara. I dag är inte forskning lika okritiskt hyllad som förr, och inte heller lika helig. Och det är kanske på sitt sätt en förbättring, eftersom det antyder en större kritisk kompetens hos allmänheten, som professorerna Sören Holmberg och Lennart Weibull skriver i sin analys av de senaste resultaten.

Eftersom de flesta inte har någon personlig insyn i forskningen är vi beroende av hur media rapporterar om den och låter forskare komma till tals.

Medias roll som förmedlare av kunskap, som kommentator av samhällsskeenden, som kritisk granskare och som förmedlande länk mellan samhällsgrupper och organisationer är central. Samtidigt blir vetenskapsjournalisterna och specialreportrarna allt färre.

Journalister behöver stöd och förutsättningar för att kunna rapportera om forskning på ett bra sätt.

Utan tillräcklig kompetens riskerar bevakningen av vetenskap att bli sämre och ytligare.

Nedgången i förtroende för den forskning som bedrivs i Sverige är också tydlig, även om förändringarna är ganska små. Forskningsområden som är lätta att förstå och som uppfattas som särskilt nyttiga har människor högst förtroende för. 72 procent anger att de har mycket eller ganska stort förtroende för forskning inom medicin. Motsvarande tal för teknik är 57, naturvetenskap 56, samhällsvetenskap 40, utbildningsvetenskap 32 och humaniora 31 procent. Samtidigt är det förtroendet för teknisk och medicinsk forskning som sjunkit mest.

Dialog och öppenhet är nödvändigt för att skapa förutsättningar för förståelse och förtroende. Att möta allmänhetens frågor, nyfikenhet och oro ger nya perspektiv på den egna forskningen.

VA:s slutsats är att alla forskare, oavsett forskningsområde, behöver ta samverkansuppgiften – dialog med det omgivande samhället – på stort allvar.

Forskare: Ta tillfället i akt och berätta vad forskningen visar, hur den går till och vad den kan leda till!

Cissi Askwall
generalsekreterare
Agneta Bladh
ordförande för Vetenskap & Allmänhet
UNT 18/7 2013

Kontakt

Vetenskap & Allmänhet

[email protected]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *