Intensivt Almedalssamtal om att stärka samverkan

För att lyfta vikten av att premiera samverkan när pengar fördelas till forskning anordnade VA ett dialogseminarium den 2 juli under Almedalsveckan i Visby 2013.

– Samverkan med det omgivande samhället måste finnas med och vägas in brett i resursfördelningen, sade VAs Klas-Herman Lundgren när han presenterade VAs förslag.

Samhället, forskarna och forskningen stärks av god samverkan. VA har kartlagt vilka system som används för att mäta och belöna samverkan, på olika lärosäten och i olika länder. Utifrån detta presenterade VA en ny delrapport med förslag för hur samverkan kan stärkas. Den kan laddas ner här och seminariet kan ses i sin helhet ovan.

– Just nu är samverkan i hetluften. Inom forskningspolitiken lyfter både regering och opposition fram behovet av nya system för att stimulera, mäta och belöna samverkan – och flera aktörer arbetar med att undersöka eller konstruera sådana förslag, sade Klas Herman Lundgren.

Ett åttiotal forskare, rektorer, kommunikatörer, politiker och tjänstemän deltog i seminariet och diskuterade också runt borden hur samverkan bäst kan stärkas.

– Det står i högskolelagen att lärosätena ska samverka med det omgivande samhället, det som tidigare kallades den tredje uppgiften, men samverkansuppgiften belönas eller synliggörs inte så mycket som önskvärt. Därför är det viktigt att skapa fler incitament för samverkan, sade Klas- Herman Lundgren.

Vetenskapsrådet har fått i uppdrag av regeringen att föreslå en modell för resursfördelning till universitet och högskolor och VINNOVA ska utforma metoder och kriterier för bedömning av prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med det omgivande samhället.

VA föreslog att samverkan blir en del av kriterierna vid forskningsresursfördelning, men att samverkansuppgiften måste mätas i sin helhet – synen får inte bli för snäv. Att använda indikatorer för att mäta är en möjlig metod. Det medför dock utmaningar, som att indikatorer tenderar att fokusera på kvantitet, mäta det som är mätbart och att all data inte finns tillgänglig. Dessutom är det svårt att väga samman olika mått och indikatorer tenderar att missa att mäta processer och stödstrukturer. Olika lärosäten har även olika profiler.

VAs förslag för att komma runt problemen var att en bred uppsättning indikatorer ska utgöra underlag till bedömargrupper som analyserar, bedömer, väger samman och jämför dem med lärosätets profil och förutsättningar. Klas-Herman Lundgren poängterade dessutom att det finns en risk med att bara mäta kunskapsflödet från forskning till samhälle – samverkan sker ju åt båda hållen och inom både forskning och utbildning.

Peter Larsson som är samhällspolitisk direktör vid Sveriges Ingenjörer berättade att de tillsatt en expertgrupp för att titta på hur samverkan kan premieras.

– Samverkan börjar bli ett modeord men vi måste förstå vad vi menar med det. Det handlar både om forskning och utbildning. Vi måste se dem samtidigt.

Inriktningen är att inte teoretisera för mycket, utan lyfta fram de goda exemplen.

– Vi diskuterar, ser om det är forskningsbart och går vidare, och kommer även att titta på indikatorer, sade Larsson som också efterlyste mer samverkan mellan skolan och forskningen.

Irene Wennemo, fil dr i sociologi och tills nyligen huvudsekreterare i Socialförsäkringsutredningen, påpekade att metoder behöver utvecklas.

– Vi har en samsyn om vad som är bra forskning och utbildning och det kan mätas på ett sätt som alla accepterar, men samverkan blir lätt en sidovagn. Det är viktigt att först definiera vad vi menar och att systematiskt integrera samverkan i högskolans arbete så att det faller sig naturligt och alla ser mervärdet, sade Irene Wennemo, som varit styrelseledamot i Lunds universitet och i Högskoleverkets insynsråd.

En del av seminariet ägnades åt rundabordssamtal och från deltagarna kom många förslag. Ett var sampublicering av examensarbeten.

– Ni måste involvera oss studenter i själva forskningen så att vi känner oss delaktiga i det vi lär oss; så vi kan få hjälpa till i forskningen i stället för att skriva uppsatser som inte betyder någonting, sade Sinan Khalili, student vid Uppsala universitet.

Marianne Granfelt, generalsekreterare för SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, sade att det finns en fara med indikatorer: Börjar man mäta får man effekter som man kanske inte vill ha.

Betty Malmberg (M), ledamot i Utbildningsutskottet, uppskattade de intensiva diskussionerna runt borden; bikuporna surrade högt och många hade synpunkter. Hon påpekade att samverkan och tredje uppgiften är något som funnits jämt, men när forskningsresultat ska komma till nytta behövs en ytterligare styrning så att de kan komma samhället till godo.

– För ett år sedan diskuterade vi i Almedalen inför Forsknings- och innovationspropositionen. Det är roligt att det utifrån den nu läggs ut uppdrag. Det är viktigt med omvärldsanalys och det måste kokas ned till robusta system. Blir det sen indikatorer ska de vara kvalitetssäkrade.

Betty Malmberg menade också att man bör gå försiktigt fram, ta ett steg i taget och utvärdera kontinuerligt.

Mälardalens högskolas rektor Karin Röding rev ned applåder när hon sade att vi ska avskaffa begreppet tredje uppgiften, som lever kvar trots att det sedan länge ersatts av ordet samverkan i styrdokumenten. Karin Röding gav sedan exempel på hur hennes högskola arbetar konkret med att utveckla indikatorer för samverkan.

– Kanske går det att som VA föreslår kombinera både kriterier och indikatorer med en grupp som bedömer hur varje lärosäte arbetar med samverkan, sammanfattade VAs ordförande Agneta Bladh diskussionen, och tackade för alla engagerade inspel.

Hon hade noterat några motsatser i det som sagts:

– Dels är det faran med, men också rädslan för indikatorer, dels det enorma engagemanget för de här frågorna. Några har lyft fram varför vi behöver indikatorer; det är för att möta framtiden. Frågan är hur vi bäst går till väga; diskussionen måste fortsätta!

Monica Bengtson

Foto: Mika Nitz Pettersson, Klas-Herman Lundgren och Pelle Isaksson 

Lägg till en kommentar