Vetenskapskvinnas kamp i 900-talets Syrien dramatiseras med modern teknik

Skapad:

2013-05-21

Senast uppdaterad:

2022-01-10

Det GPS-baserade dramat Maryam laddas ned i mobilen och utspelar sig i publikens hörlurar medan de promenerar runt kvarteren vid Dramaten, i Kista och på andra platser i landet.
– Jag vill möjliggöra det oväntade som uppstår i mötet mellan fiktion och verklighet, säger den konstnärliga ledaren Rebecca Forsberg.

RATS teater och Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet har utarbetat de tekniska lösningarna.

Dramat om en ung vetenskapskvinna i 900-talets Aleppo ingår i trilogin Women in Science. Maryam var astrolog och arbetade med positioneringsverktyg för astrologi- och astronomiforskning samt navigering. Jobb fick hon i alla fall, under Sayf al Dawlas regeringsperiod i Syrien 944-967.

Astrolabium, vars ursprung är okänt, var det vanligaste navigeringsverktyget fram till sextantens genombrott. Efter antiken försvann det från Europa men användes fortsatt i Mellanöstern. På Sjöhistoriska museet i Stockholm finns ett sådant att beskåda.

Två blivande kandidater i Data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet gör programmeringen för pjäsen som examensarbete. Det behövdes programmerare och det nappade de på.

– När vi fick höra att vi skulle få utveckla en applikation till en Android-mobil, som faktiskt skulle komma till användning i det verkliga livet, så tände vi till direkt, berättar Fredrik Lundin.
Hans kollega Joakim Johansson inflikar:
– Det är någonting som vi har saknat under tre år av studier; att få skapa någonting av nytta utöver vårt eget lärande.

Kvinnokamp för vetenskapen

För manus och regi av mobildramat som följer Maryams spår står Rebecca Forsberg, som även är konstnärlig ledare vid DSV för att bygga ett nytt profilområde, RATS (Research in Artistic TechnologieS) mellan teknik och konstnärlig gestaltning.
– Kreativitet och kulturell delaktighet är grundläggande förutsättningar för att involvera människor i samhället. Att fler röster blir hörda och nya berättelser gestaltade är viktigt för att behålla ett demokratiskt samhälle. Tekniken möjliggör för teatern att finnas på de platser där människor i dag befinner sig, i mobilen och på webben, säger Rebecca Forsberg.

Föreställningen Maryam uruppfördes i maj i Kista och samtidigt någon halvannan kilometers radie kring Dramaten samt på andra platser i landet.
Konstprofessor Peter Hagdal har gjort ett virtuellt scenografiskt element till föreställningen, ett verk som förde samman publikens tankar och drömmer om det gemensamma.
Det är skådespelaren Linda Lönnerfeldt som gör vetenskapskvinnan Maraym. Hennes far, som forskade inom samma område, spelas av Staffan Göthe.
Även studenter från Kista Folkhögskola, Kungliga Konsthögskolan samt Musikhögskolan är inblandade i produktionen.

Teaterbesökaren får hörlurar och laddar hem Maryam som applikation i egen eller lånad mobil. I samlad tropp avtågar publiken uppför Nybrogatan och besöker olika torg där dramat triggas igång genom GPS-teknik, till den bananmatande mammans förvåning. På hörnan Grev Turegatan/Birger Jarlsgatan stannar vi till och föreställer oss Maryams remsandaler på Aleppos soldränkta gator, lyssnar uppmärksamt på hennes längtan och hör, när vi går ner mot Nybroviken, den stora järnporten dundra igen inför hennes ansikte. Hon är ju kvinna. Kvar blir Maryam stående på gatan, mitt bland människorna där livets universitet pågår.

Tänkande och teknik på export

– Genom digitala lösningar på nya sätt kan Teatern arbeta med scenkonst som når publik på flera platser samtidigt. För publiken innebär det ett nytt sätt att uppleva kultur. En spännande utveckling som betyder mycket, säger Helena Seth, programansvarig vid Dramaten.

Ute på DSV i Kista sitter en nöjd prefekt. Det är professor Love Ekenberg som berättar att en viktig del i projektet Maryam är att nå förortspubliken. Han var på premiären.
– Detta är briljant. Pjäsen driver en frågeställning kring den här kvinnan från Syrien som försöker ta sig in i vetenskapssamhället. Och den gör det bra!
Hela frågeställningen är samtidigt högst aktuell i en diskussion om vem som ska ha tillgång till olika typer av resurser, menar han.
– Långt in på nittonhundratalet fanns enorma problem i det avseendet även här och ojämlikheterna propagerar in i vår kultur i olika former även nu. Att lyfta fram andra föregångare inom vetenskapssamhället än den vite mannen är utomordentligt viktigt.

Det handlar mycket om att skapa en kommunikativ process och ge folk tillgång till den.
– Den kreativitet som mötet mellan teknik och konst föder är central. Förutom möjligheten att nå ut med den forskning som Stockholms universitetet arbetar med är det viktigt att pröva våra kunskaper gemensamt.
En av Sveriges stora exportnäringar just nu är just kombinationen av olika media, musik, spel och animering. Det finns en mängd framstående bolag som arbetar med olika aspekter av detta i större eller mindre skala, säger han vidare.
– Och Sverige är rätt bra på frihetstänkande.

Trilogin ”Women in science” där ADA är nummer tre, är en serie om kvinnor som gjort banbrytande vetenskapliga upptäckter. Hela trilogin kommer att direktsändas mellan Dramaten och Rats Teaters hemmascen i Husby i höst. De två andra kvinnliga pionjärer som porträtteras är Ada Byron Lovelace och Lise Meitner. I samband med föreställningarna kommer det att bjudas in till olika seminarier genom ett samarbete mellan Stockholms universitet, Nobelmuseet, Rats Teater och Dramaten.

Monica Bengtson
Bilder: Love Ekenberg

Läs mer via nedanstående länkar:

DSV:s hemsida

RATS Research in Artistic TechnologieS

Föreställningar på Dramaten

 

Kontakt

Vetenskap & Allmänhet

[email protected]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *