En viktig diskussion om 40 miljarder – men den behöver breddas

Svenskt Näringsliv har i dag gjort ett utspel om hur pengar skulle kunna fördelas till högre utbildning på ett helt nytt sätt. Det är en viktig diskussion.

40 miljarder går, som Svenskt Näringsliv påpekar, till högre utbildning varje år och systemet som används för att fördela dessa är nära 20 år gammalt. Inte heller anser någon att systemet är perfekt, högskolan och samhället har förändrats mycket på 20 år och det ställer helt nya krav på resursfördelningen. Därför är det bra att Svenskt Näringsliv gör ett utspel och bjuder in till fortsatt diskussion om frågan. I deras skiss på nytt system finns fyra parametrar presenterade. En av dessa ska ge pengar till utbildningarna utifrån hur många studenter som får kvalificerade jobb efter utbildningen, en så kallad etableringspeng. Svenskt näringsliv skriver i sin debattartikel att ”menar statsmakterna allvar med att lärosäten ska samverka med det omgivande samhället måste det få ett genomslag i resurstilldelningen.” Det är här som problemet med etableringspengen ligger. Hur många som får jobb är förstås en relevant samhällsaspekt som vi förstår att Svenskt Näringsliv är intresserat av, men parametern måste vara bredare än så.

Att endast mäta ansvaret att samverka mellan akademi och omgivande samhälle som antalet studenter som får jobb blir för snävt. I samverkansuppdraget ingår nämligen allt från demokratiutveckling och praktikmoment i utbildningar till hur stor andel av lärarna och forskarna som har erfarenhet från att verka utanför akademin.

Vi hoppas därför att svenskt näringsliv väljer att bredda indikatorn till en mer heltäckande samverkansindikator.

När det gäller de andra parametrarna så beror mycket på hur de skulle kunna utformas och användas. Till exempel är det viktigt att en parameter som ger medel till lärosätena utifrån antalet examina inte missgynnar högkvalitativa fristående kurser som inte ingår i utbildningsprogram.

I övrigt är det också värt att fundera över hur ett system ska hantera andra viktiga aspekter, som att gynna forskningsanknytning i utbildningen.

Rapporten finns att läsa här.

TCOs German Bender bloggar här om utspelet och här finns SULFs kommentarer.

Uppdaterat: Håkan Boström skriver om förslaget i DN, P J Anders Linder i SvD och SACO kommenterar det här.

Herman


Lägg till en kommentar

2 kommentarer

  1. Patrick |

    SN-förslaget står ju inte i motsättning till att man också sätter resurser till samverkansdelen av tredje uppgiften. 

    Svara
  2. Resurser, resurser… Ständigt dessa resurser.Naturvetarbloggen | Naturvetarbloggen |

    […] både gårdagens rapportsläpp och dagens seminarium har uppmuntrats från en rad håll, från Vetenskap & Allmänhet, Sveriges Universitetslärarförbund (Sulf), Saco och TCO. Återstår att se om man kommer att […]

    Svara