Förtroendet för forskare ökar

Pressmeddelande 121203

En stor majoritet av svenskarna har högt förtroende för forskare. De flesta menar också att både den vetenskapliga och den tekniska utvecklingen gjort livet bättre för människor. Samtidigt minskar andelen som tror att forskningen kan bidra till att öka den ekonomiska tillväxten. Det visar Vetenskap & Allmänhets nya opinionsundersökning VA-barometern om synen på vetenskap.

Det är 86 procent som har stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, jämfört med 77 procent 2011. Forskare verksamma vid företag har 67 procent lika stort förtroende för, en ökning med hela 16 procentenheter på ett år.

– Förtroendet har svängt en del under de tio år vi kan överblicka, och attityder till forskning verkar vara ganska lättpåverkade av yttre händelser. Vår mätning i höst föregicks inte av några direkta skandaler. Tvärtom har regeringens och oppositionens vilja att satsa på forskning fått stort utrymme i debatten, säger Maria Lindholm, chefsutredare på VA och ansvarig för barometern.

Fyra av fem menar att både den vetenskapliga och den tekniska utvecklingen gör livet bättre för vanliga människor. Samtidigt instämmer 48 procent i att vetenskap och teknik är för svårt för de flesta att förstå, en andel som ökat från 40 procent 2010.

Allt färre menar däremot att Sverige bara borde satsa på ”nyttig” forskning. Dessutom är det fler än tidigare – 43 procent jämfört med 36 procent 2010 – som inte alls instämmer i en sådan prioritering.

– Högutbildade och yngre har både mindre ”respekt” för forskning, alltså tycker inte att vetenskap är för svårt att förstå, och förespråkar i högre grad att forskningen inte bara ska vara ”nyttig”. Möjligen ser allt fler att omedelbar nytta inte alltid är en måttstock på långsiktig nytta, säger Maria Lindholm.

Tilltron till forskningens möjligheter att lösa samhällsproblem varierar. Till exempel minskar andelen som tror att forskningen inom tio år har goda möjligheter att bidra till att öka den ekonomiska tillväxten (från 73 procent förra året till 62 procent i år). Färre tror också att forskningen kan öka andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet (från 55 procent 2010 till 48 procent i år). En ökande andel, 83 procent, tror däremot att forskningen kan bidra till att bromsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.

Hela 97 procent anser att forskare bör få full eller begränsad tillgång till databaser med information om enskilda personers sjukdomsanlag och hälsotillstånd.

– Med tanke på diskussionen om att registerbaserad forskning kan inskränka den personliga integriteten tyder resultatet på att många känner tillit till forskarsamhället. Det visar också hur viktigt det är att forskarna deltar i dialogen om vad forskningen syftar till och hur den genomförs, säger Cissi Askwall, generalsekreterare VA.

VA har med hjälp av Exquiro telefonintervjuat ett riksrepresentativt urval svenskar, 16–74 år. Undersökningen är den elfte sedan 2002 och omfattar 1 003 personer. VA-barometern genomförs med stöd av forskningsråden FAS, Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova.

För mer information, ta del av VA-barometern på www.v-a.se eller kontakta:
Maria Lindholm, chefsutredare VA och ansvarig för studien, 070-867 66 77
Cissi Askwall, generalsekreterare VA, 070-626 44 74

Högupplösta porträttbilder för publicering finns på http://v-a.se/om-va/press/pressbilder/

Vetenskap & Allmänhet, VA, främjar dialog och öppenhet mellan allmänhet – särskilt unga – och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former om forskning. VA utvecklar också ny kunskap om samspelet forskning – samhälle genom opinionsundersökningar och studier. Medlemmar är ett 80-tal organisationer, myndigheter, företag och föreningar. Dessutom finns individuella medlemmar. Se även www.v-a.se.


Kommentering är avstängd.