Riksdagens Framtidsdag

Förra veckan medverkade VA på Riksdagens framtidsdag. Det var en dag arrangerad av Riksdagen med syfte att föra samman forskare och politiker för att diskutera hur framtidens stora utmaningar ska tacklas.

Dagen inleddes med ett gemensamt seminarium om det växande behovet av forskningsrön och framtidsanalyser i Riksdagens arbete. Vice talman Susanne Eberstein inledde och sedan äntrade professor Hans Rosling scenen.

Rosling svarade på moderatorn Eva Krutmeijers presentation av honom som “berömd” med att konstatera att han visserligen nått berömmelse, men att hans försök att uppdatera vår världsbild uppenbarligen inte gett någon effekt: folk i allmänhet svarar sämre än aporna på Skansen på frågor om hur världen egentligen ser ut! Rosling visade sedan på sitt så karakteristiska, mycket engagerade och engagerande sätt en del om utvecklingen i den del av världen vi fortfarande kallar u-länder – men där utvecklingen går fortare än vad vi i västvärlden förstått. Han poängterade behovet av en satsning på folkbildning – och för en sådan satsning måste politikerna vara med.

Och politikerna själva behöver ny kunskap om världen! Ordentliga utredningar med gedigna kunskapssammanställningar vore mycket värdefullt, menade Rosling, och sådana kan gärna göras av lite äldre forskare som inte längre är mitt i karriären.

Seminariet går även att se i efterhand på Webb-tv (beta.riksdagen.se)

Efter detta inledande seminarium ägde tre olika delseminarier rum parallellt.

Framtidens resurser – brister, behov och konflikter

Först ut att tala på detta delseminarium var Johan Kuylenstierna (chef vid SEI), som illustrerade hur olika miljöproblem, risker och andra faktorer påverkar varandra i ett komplext system. Dessa kopplingar, som kan kallas NEXUS (årets ord enligt Johan), medför att vi inte kan förvalta naturresurserna oberoende av varandra, utan måste ta hänsyn till hela systemet. Malin Mobjörk (fil. Dr. vid FOI) berättade om säkerhetspolitiska utmaningar, och poängterade att man hittills inte funnit några tydliga belägg för att konflikter uppstått som konsekvenser av klimatförändringar, utan att ett komplext samspel av faktorer är orsaken även här. Hon menade att det är viktigt att ta hänsyn till lokala variationer och att se till många scenarion. Även samspelet mellan olika förändrande faktorer – både direkt och indirekt – är viktigt. Hon påpekade att det dock är värt att tänka på att konflikter inte bara behöver vara mellan stater

Johanna Björklund (forskare vid Örebro universitet) talade om markanvändning för hållbar livsmedelsförsörjning. Johanna påpekade att Sverige lämpar sig ovanligt bra för ekologisk odling eftersom vi här har unga jordar med naturligt mycket näringsämnen kvar, till skillnad från betydligt mer utarmade jordar i andra delar av världen som har ett större behov av konstgödsel. Hon föreslog även att de offentliga köken  ur ett resurshushållningsperspektiv borde användas för att servera mat.

Tina Neset (fil. Dr. vid Linköpings universitet) pratade om näringsämnet fosfor, som bryts i gruvor och som finns i begränsad mängd globalt. De största reserverna finns i det konfliktdrabbade Västsahara, och fosforn beräknas nå sin topp omkring år 2050 om vi behåller dagens tillväxttakt. Hon pekade på nödvändigheten att återvinna fosfor och på så sätt få ett kretslopp av en del av fosforn, så att mindre ny fosfor behöver brytas.

Karin Aggestam (ass. prof. vid Lunds universitet) berättade att trots att man räknat med att framtidens krig kommer att handla om vatten, så finns inga belägg för att konflikter mellan länder uppstått som resultat av konkurrens om vatten, men konflikter på lokal nivå inom länder är däremot inte ovanliga. När det gäller energifrågan så pekade Thomas B. Johansson (doktor i kärnfysik) på att framtidens energiförsörjning behöver lösas genom i huvudsak tre metoder: vi behöver dels effektivisera energianvändningen, dels satsa på förnybara energikällor, och dels utveckla Carbon Capture and Storage (CCS), där producerad koldioxid pumpas ned i hålrum i jordskorpan.

Framtidens hälsa – utmaningar och nya möjligheter

Det andra delseminariet handlade om framtidens hälsa. Först talade Nina Rehnqvist (professor vid Karolinska Institutet och ordförande i SBU:s nämnd) om de stora utmaningarna inom hälso- och välfärdsområdet. Befolkningssammansättningen förändras, ojämlikhet finns i hälsa och välfärd, legitimiteten måste behållas samtidigt som förväntningar och kostnader ökar.

Göran Petersson (professor, verksamhetsledare för eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet) berättade sedan om E-hälsotjänster. Han menade att en fördel med eLäkekonsten är att patienten kan förbereda sig med info på nätet. Nackdelar är att datoriserad info stjäl tid och att det kan bli fel och avbrott i systemen. Det är också värt att minnas att det fortfarande kommer att behövas fysisk konsultation men att den kan kompletteras med IT-stöd.

Ann Charlotte Smedler (professor, barnpsykolog vid Stockholms universitet) pratade om psykisk ohälsa hos unga. Det finns många faktorer som ökar sårbarheten och risken att få psykiska besvär  (t.ex. stress, mobbing, traumatiska upplevelser och tidiga separationer) och antalet unga med depression har ökat. Hon berättade att hon varit med om att utvärdera program som ska förebygga psykisk ohälsa. Slutsatsen var att det inte finns några lätta lösningar, vilket Skolverkets utvärdering av olika mobbningsförebyggande program också visat.

Louise von Essen (professor, psykolog vid Uppsala universitet) talade om U-Care – ett nätbaserat projekt för att lindra psykosociala besvär i samband med allvarligare kroppslig sjukdom, t.ex. cancer. Terapi, professionellt stöd och diskussionsfora där man kan möta andra sjuka finns tillgängligt på Internet, vilket ger patienterna kontrollen och låter dem vara anonyma om de vill.

Hon underströk också vikten av att forskningsfinansiärerna sätter press på forskarna att ha en plan för hur resultaten ska kommuniceras och implementeras!

Seminariet går även att se i efterhand på Webb-tv (beta.riksdagen.se)

Framtiden på nätet, i molnet och i andra digitala världar – hur påverkas vi och vad krävs av lagstiftningen

En viktig slutsats från det tredje seminariet var att såväl allmänhet som politiker behöver ökad kunskap, och att folkbildningen har en viktig roll att spela både för att bryta och motverka “digitalt utanförskap” och för att förhindra att människor råkar illa ut, till exempel genom att information om dem används i sammanhang de inte tänkt sig. Något forskarpanelen menade att politikerna skulle kunna ta tag i är de användarvillkor som vi ständigt behöver godkänna för olika webbtjänster. De allra flesta läser dem inte alls, och många av dem som faktiskt läser förstår dem inte. Inte ens jurister förstår dem, sade Mathias Klang (doktor i informatik med juridisk inriktning vid Göteborgs universitet).

Men behöver man verkligen förstå hur det funkar, undrade en av politikerna. Man kan väl använda roliga och praktiska tjänster ändå? Utan förståelse för tekniken blir vi lättledda, påpekade Mathias Klang. Om vi inte förstår hur t.ex. Facebook fungerar förstår vi heller inte hur information om oss kan användas, inflikade moderatorn Kristina Alexandersson (chef för Internet i skolan på Stiftelsen för Internetinfrastruktur). Markus Bylund (forskare i datavetenskap vid SICS) framhöll värdet av att förstå konsekvenserna av de val man gör – och det bästa sättet att förstå är att själv utsättas för dessa konsekvenser. Då kommer också engagemanget och delaktigheten, som är så viktiga.

Tore Tennöe från det norska Teknologirådet berättade att i Norge har man infört en fjärde kompetens efter att läsa, skriva och räkna: digital kompetens i skolan. Det vore kanske något för det svenska utbildningsutskottets ledamöter att diskutera?

Seminariet går även att se i efterhand på Webb-tv (beta.riksdagen.se)

I pauserna och under lunchen fanns bokbord uppställda.

VA hade ett eget bokbord i Sammanbindningsbanan tillsammans med olika aktörer från forskningssverige (t.ex. KVA, IVA, Formas och Vinnova).

Vi passade på att dela ut vårt forsknings- och innovationspropositionsinspel till intresserade politiker.

Dessutom tipsade vi om vårt 10-årsjubileum som kommer att äga rum den 21 mars på Färgfabriken.

Vi hoppas att vi får träffa er där!


Lägg till en kommentar