Bygg kunskapssamhället med dialog!

Skapad:

2011-02-25

Senast uppdaterad:

2022-01-10

Den senaste tiden har det förts en livlig debatt i media om Riksrevisionens nya rapport om universitet och högskolors oförbrukade forskningsmedel. Rapporten visar att dessa icke använda resurser har ökat i faktiska siffror från 7,4 miljarder 1998 till hela 12,8 miljarder 2009. Det finns alltså medel som samlas på hög vid våra lärosäten. Anledningarna är många. Enligt Riksrevisionen till exempel den tid det tar att rekrytera seniora forskare och mekanismer i våra finansieringssystem som gör att forskare och institutioner tenderar att vilja hushålla på medlen. Pengarna är ojämnt fördelade mellan och inom lärosätena och själva bidragen har ökats kraftigt på kort tid, vilket gör det rimligt att det tar ett bra tag att förbruka medlen. Hursomhelst verkar det nu finnas en del oanvända resurser.

Vissa har diskuterat om forskningsmedlen i skuggan av överskottet skulle skäras ner för att öka allmänhetens förtroende för forskningen. Jag kan inte bedöma hur stort problem överskottet är, men föreslår en annan metod för att öka allmänhetens förtroende för forskningen. Nämligen att stärka dialogen och kommunikationen mellan forskarna och det omgivande samhället!

Allmänhetens tilltro till forskare är hög, men tycks enligt VAs mätningar (VA-barometern) avta samtidigt som vi ser hur ifrågasättanden och oro växer i takt med larmrapporter och hetsiga klimatdebatter. Dessutom påverkar forskningen dagligen vår vardag och stora mängder av våra skattemedel investeras i den. Därför behöver vi som medborgare få ökad insyn i den forskning som bedrivs, men också forskarna vinner på ökad dialog. De behöver få veta om vad som rör sig i samhället och förstå allmänhetens synsätt för att få acceptans och nya perspektiv. Kraven på samspel mellan forskarna och samhället ökar samtidigt internationellt och en annan positiv effekt av dialogen är att den kan underlätta rekryteringen av studenter och doktorander.

För en fortsatt stark och positiv kunskapsutveckling i vårt samhälle är ökad samverkan mellan forskarna och samhället helt nödvändig. Låt det därför bli enklare att använda forskningsmedel till detta. På lite längre sikt måste det också i nästa forskningsproposition införas faktorer som skapar möjligheter, stöd och incitament för de forskare som ägnar sig åt dialog och samverkan. Vi kan inte låta denna viktiga verksamhet riskera att bli beroende av eldsjälars engagemang på kvällar och helger.

Klas-Herman Lundgren

Kontakt

Vetenskap & Allmänhet

[email protected]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *