Fiffiga och flitiga eller flummiga och fuskiga?

I den senaste VA-barometern (hösten 2010) sjönk andelen med stort eller mycket stort förtroende för universitetsforskare med 12 procentenheter, från 75 procent 2009 till 63 procent 2010.

Vad beror detta på? Vad ligger över huvud taget bakom människors förtroende för forskare? Vilken betydelse har media för förtroendet? För att söka svar på sådana frågor har vi gjort en fördjupad undersökning i form av webbintervjuer där 1000 svenskar fick svara på flera öppna frågor om forskare och forskning. Resultaten presenteras i dag.

Av dem som svarar att de har stort förtroende anger hälften att deras förtroende beror på att forskare är kunniga och engagerade. Det handlar alltså mycket om människorna, att de inger förtroende genom sin utbildning och sitt engagemang i det de sysslar med.

Att man ser att forskningen ger resultat förekommer också ofta bland svaren. Den vetenskapliga metoden och att det finns en hård kontroll nämns också som skäl till förtroende.

De flesta med litet förtroende menar att forskningen antingen är styrd – av företag, politiker eller forskares egna intressen – eller komprometterad av fusk och oegentligheter. Vissa misstänker att oönskade resultat mörkas, andra nämner revirtänkande och interna bråk om tjänster.

Många anger även att forskningen är för flummig eller konstig, att den ger för lite resultat eller helt enkelt är onödig och kostar mer än den smakar.

Vilken roll spelar media för synen på forskare? En av tre uppger i vår undersökning att de sett eller hört nyheter som gjort dem mer positiva till forskare eller forskning. Som exempel nämns framför allt nya rön från medicinsk forskning.

Bara 12 procent uppger att de påverkats i negativ riktning av nyheter de sett eller hört. De flesta exempel de minns handlar om forskningsfusk eller ”styrd” forskning.

[simage=3,200,n,left,]

Resultaten visar att det finns behov av att lärosätena arbetar för ökad öppenhet kring externa finansiärer och samarbetspartners och tar tydligare avstånd vid misstanke om fusk och oegentligheter. Större kännedom om vilka lagar och etiska regler som reglerar forskning behövs också.

Mer generellt belyser resultaten behovet av ökad samverkan mellan forskare och omvärlden. För att åstadkomma det behövs bättre incitament för forskare att medverka i samverkansaktiviteter.

Ladda ner rapporten här och kommentera gärna här på bloggen!

/Karin Hermansson


Lägg till en kommentar