Forskarförtroendet faller

I dag, på VA-dagen, presenterar vi årets VA-barometer, där vi tar tempen på svenskarnas attityder till forskning, vetenskap och forskare.

Årets barometer pekar på ”ostadigt”, vilket beror på att förtroendet för universitetsforskare gått ned med 12 procentenheter sedan förra årets mätning. 63% av de svarande har stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor.

45% har stort eller mycket stort förtroende för forskare vid företag, och andelen har sakta dalat de senaste åren. Att det bland svenskar finns en misstänksamhet mot forskning knuten till näringslivet framkom också i den Eurobarometer som kom i juni och som jag då skrev om här på bloggen.

Samtidigt – en aning motsägelsefullt kanske – finns en stark tilltro till vad forskningen kan åstadkomma. Andelen som tror att forskningen kan bidra till att bromsa klimatförändringar har fortsatt att öka alltsedan 2005 (efter Gudrun och Kathrina), och andelen som tror att forskningen kan bidra till ökad ekonomisk tillväxt i Sverige ökar också efter ett par års tillbakagång under lågkonjunktur och finanskris.

Förtroendet faller men tilltron ökar, alltså. Hur ska man tolka det, vad kan förtroendetappet bero på och är det något att oroa sig för?

Sådana frågor kommer vi att diskutera i eftermiddag med bland andra Svante Linusson, matematikprofessorn som förklarade mandatfördelningssystemet efter valet, Peter Honeth, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, Eva Swartz Grimaldi, VD Natur & Kultur och Kerstin Norén, rektor vid Karlstad universitet. Vi undrar också varför forskning inte verkar vara någon viktig valfråga för vare sig väljare eller politiker – och om den borde vara det…?

VA-dagen filmas av UR Samtiden och kommer att sändas i Kunskapskanalen i efterhand och sedan även finnas på UR Play.

VA har följt allmänhetens attityder till forskning och forskare sedan 2002. VA-barometern baseras på telefonintervjuer med 1000 svenskar, 16 år och äldre. Alla våra allmänhetsundersökningar finns att ladda ner från vår hemsida.

/Karin Hermansson


Lägg till en kommentar

5 kommentarer

  1. Robert |

    Jag undrar lite försynt hur det är möjligt att ”förtroendet för forskare vid universitet och högskolor” verkligen kan variera så väldigt. Först upp väldigt 2008, och sedan ner 12 procentenheter (!) mellan 2009 och 2010.

    Det är inte utan att man undrar vad som hände 2008 och 2009 – smög sig några fel in i undersökningarna? För inte kan väl förtroendet variera så?

    Har telefonintervjuerna kompletterats med andra metoder – t.ex. djupintervjuer, fokusgrupper, etc., och vad kom i så fall fram då?

    Svara
    • Karin |

      Hej Robert!

      Bra fråga – vad hände 2008 som fick kurvorna att svänga uppåt? Jag har ingen anledning att tro att det just 2008 och 2009 kom in några nya fel, men man ska alltid ta opinionsundersökningar för vad de är. Vi frågar i VA-barometern 1000 personer, och urvalet är gjort så att det ska vara riksrepresentativt med avseende på kön, ålder och region. Men tillförlitligheten beror ju av fler faktorer än de rent tekniska, till exempel frågeformuleringar. Förtroendefrågan är väldigt generell. Vi frågar om ”forskare vid universitet och högskolor”, utan specifikation på ämne eller någonting annat. Det kan finnas många olika saker som påverkar hur den svarande tänker när han/hon får den frågan – utöver sådant som utbildning och bakgrund.
      När vi resonerat om det här har vi konstaterat att forskning för de flesta inte är särskilt kontroversiellt eller känslomässigt laddat. Attityderna ligger därför ganska ”grunt” och är förmodligen rätt så lätta att påverka åt ena eller andra hållet. Har man, till exempel, sett eller hört något i media nyligen så kan det påverka hur man svarar.

      Nej, vi har inte gjort djupintervjuer eller fokusgrupper om förtroende, men det är en intressant idé. Däremot har vi gjort djupintervjuer med ungdomar om bilden av en forskare, om de själva kan tänka sig att forska och vad ord som ”forskning”, ”kunskap” och ”vetenskap” betyder för dem.

      Det vi har gjort som ett litet steg mot bättre förståelse av resultaten är att i telefonintervjuundersökningen ställa en öppen fråga om den svarande sett eller hört negativa nyheter om forskare som skulle kunna påverka förtroendet, för att se vad man minns och vad som uppfattas som ”negativt”. Det som kommit fram då är en trötthet på larmrapporter och att ”forskarna säger en sak ena dan och en annan nästa”, rapportering om fusk och oegentligheter som man lagt märke till och sådant som uppfattas som ”oetisk forskning” eller att forskningen är ”styrd”. I undersökningen 2007 sa en del att de var trötta på klimatfrågan (se VA-rapport 2007:3), och hösten 2009 var det en hel del som nämnde svininfluensan och vaccinet (VA-barometern 2009/10).

      Viktigt att påpeka är att förtroendet för forskare fortfarande är högt i förhållande till många andra yrkesgrupper. I SOM-undersökningarna har forskare i flera år legat någonstans på 2-4 plats i ”förtroenderanking”, beroende på hur man räknar (se VA-rapport 2009:1, som du hittar på http://www.v-a.se/dokument/allmanheten).

      Svara
  2. Karin |

    Glömde skriva att djupintervjustudien med ungdomar redovisas i rapport 2007:5 som finns att hämta på http://www.v-a.se/ungdomar/

    Hälsningar Karin

    Svara
  3. VA-bloggen · Rock Stars of Science |

    […] Prenumerera via RSS ‹ Forskarförtroendet faller […]

    Svara
  4. Lärarlegitimationen och lärarens status | Kunskapsbloggen |

    […] Forskarförtroendet faller (VA-bloggen) […]

    Svara