Kan kunskap begränsa antibiotikaresistensen?

Det talas allt oftare om problemet med att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Ett problem som kan bromsas om antibiotikaanvändningen begränsas – till exempel genom att det bara skrivs ut när det verkligen behövs.

I morse läste jag i DN* om en ny Eurobarometerundersökning som visar att europeer har dålig kunskap om antibiotika. Finnar, svenskar och danskar är i topp kunskapsmässigt. 73 procent av svenskarna svarar korrekt att antibiotika inte hjälper mot virus, jämfört med snittet i EU på 53 procent.

Vad spelar det för roll då, kan man undra? Ja, tydligen är det något vi svenskar gör som är bra, i alla fall, eftersom Sverige har den lägsta användningen av antibiotika i EU. Logiskt, kanske, att det är lättare att undvika onödig förskrivning om patienterna har tillräcklig kunskap för att förstå att förkylningen inte blir bättre av penicillin?

Det verkar inte vara ett klockrent samband, för både Finland och Danmark har klart högre användning än Sverige. I DN-artikeln tror professor Otto Cars, ordförande i Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens), dock att folkhälsoupplysning i länder med låg kunskapsnivå skulle förbättra situationen – vid sidan om ett förbud mot antibiotikaförsäljning utan recept (vilket för en svensk känns närmast självklart).

Ekot i P1 rapporterar i dag att läkare funnit att det nog att korta ner  antibiotikakuren och ändå få gott resultat, dvs. infektionen slås ut. I det aktuella fallet hade man halverat behandlingstiden! Ingen vet ännu säkert – såvitt jag kunde förstå – om kortare antibiotikakurer verkligen minskar resistensutvecklingen, men att kostnaderna skulle minska avsevärt råder det förstås inget tvivel om.

Sådana här studier är dock inte industrin intresserade av att lägga pengar på, eftersom kortare behandlingstider betyder mindre intäkter. Så studien är enligt Ekots rapportering gjord tack vare att Strama mobiliserat läkare som gjort studien utan ekonomisk ersättning!

När vi frågade allmänheten om de tror att forskning kan bidra till att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier svarade 77 procent ja (se VA-barometern).

Men ett agerande från läkemedelsföretagen som i praktiken innebär att forskningen bromsas bidrar sannolikt inte till ökad trovärdighet och förtroende för forskning. Eller vad tror ni?

* DN-artikeln finns inte tillgänglig på dn.se, utan bara i papperstidningen, sid 11.

/Karin Hermansson


Lägg till en kommentar