När ”samverkan” går för långt

Universitetens samverkansuppgift handlar om att kommunicera, samverka och ha utbyte med det omgivande samhället. Det handlar bland annat – men inte bara! – om samarbete med näringslivet för att forskningsresultat ska omsättas i pengar och därmed ge pay-back för samhället i form av arbetstillfällen och tillväxt på insatta forskningsmedel. Det var en av huvudpoängerna i regeringens forsknings- och innovationsproposition.

Det talas mycket i detta sammanhang om ”Den svenska paradoxen” – dvs att Sverige investerar mycket i forskning men att det inte ger så hög avkastning. ”Kanske blir den svenska paradoxen ett minne blott om vi får fler forskare i näringslivet och mer näringsliv på universitetet”, skriver Fredrik Larsson i en artikel i Ekonomifakta från i höstas. Andra möjliga orsaker till paradoxen för  Astrosmurfen fram på sin blogg:

”… vem har tid att utveckla sidoprojekt som kanske skulle leda till något nytt (patent) när man måste kämpa för att bara överleva som forskare? En del av problemet kan säkert också vara svensk industris ovilja att anställa forskare.”

Ibland går dock forskningskommersialiseringsviljan väl långt. På Vetenskapsradion i måndags rapporterades om domstolsprocessen mot det amerikanska företaget Myriad för att upphäva deras patent på bröstcancergener. Patentet är så brett att de täcker väldigt mycket mer än just dessa gener, och därför försöker man få det upphävt. En grupp forskare ger nu Myriads motståndare eldunderstöd genom att visa hur stora delar av arvsmassan som täcks av patentet. Henrik Brändén, molekylärbiolog och vetenskapsskribent, beskriver hur i en gästbloggpost på bloggen Sagor från livbåten:

”När forskarna undersökte saken ordentligt visade det sig att en eller flera sådana DNA-sekvenser finns i 80% av alla kända gener. På människans kromosom nummer 1 (…) finns över 300 000 sådana sekvenser. Som Myriad Genetics alltså anser sig ha ensamrätt på att använda till vad som helst.”

Henrik menar att detta är vad som händer ”när politiker och statsmakt hela tiden pratar om att forskning ska leda till nya företag och arbetstillfällen istället för att tala om att de kan leda till nya upptäckter och insikter, som fritt ska kunna användas och utvecklas vidare”.

Det är en balansgång. Forskning ska leda till något ”nyttigt”, det tycker en majoritet av svenskarna i våra undersökningar. De viktigaste områdena att forska om tycker de flesta är de som ger tydlig ”nytta” i vardagen: medicin (cancer, t.ex.), energi, miljöfrågor…

Men när nyttogörandet och kommersialiseringssträvandena går alltför långt, som i Myriadfallet, riskerar det att slå tillbaka på forskarsamhället och föda misstro i stället för tilltro.


Lägg till en kommentar