Krav på tillgängligare forskning

I det nya numret av Forskning & Framsteg skriver Björn Fjæstad i sin ledare om den s.k. Lunddeklarationen som blev ett resultat av den konferens som  hölls i Lund i samband med att Sverige tog över ordförandeskapet i EU. En särskild punkt i deklarationen nämner behovet av ökade ansträngningar för att föra ut forskningsresultaten, skriver Björn och fortsätter:

Inget vetenskapligt forskningsprojekt är ju slutfört förrän det är kommunicerat. Om inte resultaten sprids, granskas kritiskt, diskuteras och tillgodogörs i samhället är det som om forskningen aldrig hade ägt rum.

När jag var på väg till jobbet i morse hörde jag på Vetenskapsradion att Vetenskapsrådet VR från och med nästa år ska ställa krav på att alla forskare som får pengar från VR måste publicera sina resultat för allmänheten. Spännande!

Det visar sig dock när man tittar närmare på VRs pressmeddelande att det handlar om s.k. Open Access, dvs. att forskningsartiklar (granskade enligt gängse peer-review-modell) ska göras fritt tillgängliga på nätet. Normalt sett publiceras forskningsartiklar i vetenskapliga tidskrifter som inte är tillgängliga annat än på särskilda bibliotek eller genom (mycket dyra) prenumerationer. Tanken med Open Access är att öppna upp så att fler än de som har tillgång till dessa kan ta del av resultaten. Problemet är ju att artiklarna ofta är skrivna på ett sätt som den som inte själv är forskare, eller på annat sätt ovanligt insatt i ämnet, förstår eller orkar ta till sig.

Några populärvetenskapliga presentationer, mer lättillgängliga för den bredare allmänheten såväl som exempelvis praktiker och politiker, verkar VR alltså inte kräva. Det är synd, men det är ju i alla fall ett steg på vägen. I väntan på att anslagsgivare verkligen ställer krav på att forskningsinstitutionerna ska lägga kraft på ODE, OmvärldsDialog och Engagemang, får vi lita till alla de som behärskar (iaf sina delar av) forskarspråket och samtidigt brinner för att dela med sig av kunskapen på ett lättfattligt sätt. Utöver duktiga vetenskapsjournalister på både Forskning & Framsteg, i radio och dagstidningar, finns ju många bloggare som ”översätter” forskningsresultat. Ta en titt i vår lista till vänster här på bloggen! Och det finns många fler!


Lägg till en kommentar

10 kommentarer

  1. Anna Olsson |

    Det här vill jag gärna kommentera, eftersom det rör en fråga jag funderar mycket på.

    Open Access är ju enormt viktigt – för att kommunicera med andra direkta forskningsanvåndare. NIH i USA kräver numera att alla publikationer från av dem finansierade projekt görs allmänt tillgängliga, antingen genom att publiceras i Open Access-tidskrifter eller genom att läggas upp direkt på Pubmed.

    Om EU kunde enas om något liknande, i första hand för FP-finansierade projekt men kanske också för projekt finansierade av nationella forskningsråd vore det ett stort steg framåt. Och vilken press det skulle sätta på förlagen om att förbättra tillgängligheten.

    Man ska komma ihåg att direkta forskningsanvändare inte bara är forskare. En ambitiös och engagerad läkare är också en forskningsanvändare, som säkert ofta inte har tillgång till institutionsprenumerationer.

    Jag tycker att Open Acess är viktigare än att kräva populärvetenskaplig presentation av just projektresultat. Vi vet hur forskning är ett pusselbyggande, och att många av våra projekt bara lägger en liten bit till det stora pusslet. Det är viktigare att vi forskare som pratar forskning med allmänheten talar om pusslet i sin helhet än om vår lilla bit.

    Ofta undrar jag om inte många av oss gör minst lika stor nytta genom att använda och dela med oss av vår expertis och det vetenskapliga tänkandet som genom de nya insikter vår egen forskning ger upphov till… I alla fall är det lättare att se den omedelbara nyttan.

    Svara
  2. Karin |

    Hej Anna!
    Tack för din kommentar och dina kloka synpunkter, och förlåt att den blev fast i filtret ända till nu. Vårt nya filter har varit så bra så länge att jag börjat slarva med att kolla det…

    Jag håller med dig om att Open Access är jätteviktigt, och det kommer att göra det mycket lättare för alla som sitter utanför universiteten men ändå vill komma åt att läsa om forskning från källan. Jag tillhör den gruppen själv, och har många gånger varit enormt frustrerad över att t.ex. mötas av en text som säger att jag måste betala 15 USD för att få en länk till en pdf av artikeln jag söker. Resultatet blir ju (i alla fall ibland) att jag inte läser artikeln, eftersom tröskeln att ta sig till det bibliotek som har tidskriften är hög. Därmed kommer inte forskningen till nytta.

    Men jag menar att också det andra ”steget” behövs, och jag tycker att anslagsgivarna skulle kunna göra mer för att stimulera det. Jag klarar ganska bra av att läsa forskningsartiklar inom vissa områden – t.ex. det jag själv en gång doktorerade inom och det jag därefter ägnat mig åt ett antal år. Men att läsa artiklar inom andra områden är väldigt svårt. Man kan inte orden och formuleringarna, och många artiklar börjar på en nivå där man förutsätter att läsaren har tentat av såväl grund- som fortsättnings- och doktorandkurserna, plus har koll på de senaste årens forskning. Då behövs de populärvetenskapliga sammanfattningarna – även för akademiskt skolade människor.

    Därmed tycker jag också att det – vid sidan av open access – borde finnas bättre både incitament och belöningssystem för alla er beundransvärda som lägger pusslet och delar med er av era analyser av en större helhet än er egna lilla forskningsbit!

    Svara
  3. Johan |

    Vetenskapskommunikation, tredje uppgiften och open access, alla viktiga för att nå ut med, istället för att stänga in forskning. Och forskare som bloggar, var är ni?

    Svara
  4. Jeanette Fors |

    Här är en till bloggande forskare!

    Tack Karin för ett bra inlägg! Jag såg inlägget nu och kunde inte låta bli att kommentera diskussionen på min egen blogg. Jag är själv forskare och väldigt kristisk till de som vill (medvetet eller omedvetet) stänga in forskning. Jag har tidigare hört kommentarer som ”Blogga är bara något som konsulter gör” och ”Du avslöjar vårt arbete genom dina inlägg”.

    Men vi får faktiskt finansiering för att bidra med samhällsnytta. Vad gör vi då för nytta om vi sitter på information som vi inte vill dela med oss? Vi måste helt enkelt bli bättre på att kommunicera resultat och sticka ut hakan och ta ställning till det vi gör.

    Svara
    • Karin |

      Hej Jeanette! Kul att du hittade hit, och att vi därmed hittade dig! Din blogg ser spännande ut!

      Intressant vinkel du för fram, tycker jag. Att forskare har betalt för att skapa samhällsnytta, och samhällsnytta kräver kommunikation – det borde väl implicera att forskare indirekt HAR finansiering för forskningskommunikation? Alla skulle nog inte hålla med om den kopplingen, dock. Att samverkansuppgiften är ofinansierad brukar vara det vanligaste argumentet för att nedprioritera kommunikation/samverkan. Själv tror jag egentligen att det mest handlar om attityd och ”kultur”.

      Svara
  5. Jeanette Fors |

    Visst handlar det om attityd och kultur. Det är nog en generationsfråga också. Jobbar ni aktivt med den här frågan?

    Jeanette

    Svara
    • Karin |

      Kanske det delvis är en generationsfråga, men jag tror inte att det är så enkelt. De unga forskarna kämpar mer med att söka anslag och ”bygga sin status” än de äldre, väl etablerade professorerna, och då kan det vara svårt att prioritera kommunikation. Det finns flera goda exempel på engagerade kommunikatörer bland äldre forskare/professorer.

      Ja, vi jobbar mycket aktivt med frågan om att forskarsamhället måste engagera sig i en dialog med omvärlden. Du kan läsa, lyssna och titta på en del av det vi gör här: http://www.v-a.se/omvarldsdialog_och_engagemang_ode_till_vetenskapen/

      Vi har också gjort skrivelser och remissvar till utredningar (vår skrivelse blev en bilaga i resursutredningen) och inspel till forskningspropositionen.

      Svara
  6. VA-bloggen · Open Access är inte för allmänhetens skull |

    […] jag nämnt tidigare här på bloggen har Vetenskapsrådet tagit beslut om att kräva att den forskning de finansierar ska publiceras i […]

    Svara
  7. Jeanette Fors |

    Tack för länken! Jag ska hålla mig uppdaterad kring det ni gör.

    Det du skriver låter rimligt, samtidigt är det så att dessa äldre och väl etablerade forskare också många gånger känner sig bekväma i sina poster. Doktorander och yngre forskare tar kanske inte sina tjänster för givna på samma sätt, utan vill också hitta alternativa lösningar. Många vill till exempel ha den ena foten inom akademin och den andra foten inom konsultvärlden, och då blir det allt viktigare att kommunicera sin forskning populärvetenskapligt.

    Jeanette

    Svara