Psykologi och vetenskapsteori

Skapad:

2009-04-03

Senast uppdaterad:

2022-01-10

Igår träffade jag Lennart Sjöberg, professor emeritus i psykologi vid Handelshögskolan. Vi hade ett mycket trevligt och givande samtal om värderingar, attityder och emotioner. Lennart Sjöberg verkar brinna för att dela med sig av sin samlade kunskap. Hans blogg är fylld av spännande material, både eget och andras, och han bjuder där också på tips om fortsatt forskning. Till mig delade han generöst med sig av idéer och reflektioner kring mina frågor om människors attityder till forskning och vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom ungas val av utbildning och karriär.

Inför vårt möte hade jag läst en del av Sjöbergs publikationer, till exempel en sammanfattning av 40 års psykologisk forskning i Sverige (han länkar till den i sin blogg, här). I artikeln skriver han bland annat om ett av skälen till att ett nordiskt samarbete kring teoretisk psykologi under 60- och 70-talen dog ut:

”Men vetenskapsteori var inte något utpräglat intresse i svensk psykologi vid denna tid (och knappast senare heller).”

Och lite senare i artikeln:

”…psykologins historia har exempel på hur vetenskapsteoretiska vanföreställningar under decennier förlamat forskningen och gjort det omöjligt eller svårt att arbeta med fruktbara frågeställningar, medan andra långtifrån berikande arbetssätt har satts i högsätet.”

Detta läste jag lustigt nog precis efter att jag i går morse hört på Ekot (eller se DN) att ett antal psykoterapeututbildningar (rättat 5 april) mister sin examensrätt pga bristande kvalitet. Utbildningarna saknar klar vetenskaplig anknytning, har alltför få disputerade lärare med doktorsexamen och har en snäv teoretisk inriktning som inte vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, enligt Högskoleverkets utvärdering (pdf).

Det låter ju inte så bra, och inte tycks bristande vetenskaplighet vara något nytt fenomen inom ämnet heller, om man får tro Sjöberg. Såvitt jag förstår är det samtidigt – så här mitt i brinnande kris – brist på psykoterapeuter, särskilt inom KBT (Kognitiv BeteendeTerapi).

För alla som av detta elände blev sugna på att lära sig mer om vetenskapsteori skulle jag inför helgen vilja tipsa om en sajt som framför allt vänder sig till studenter inom samhällsvetenskap (dit psykologi hör) och humaniora: www.vetenskapsteori.se. Paul Persson, som står bakom sajten, skriver om bakgrunden till den:

Under en kurs i kommunikation vid Lunds universitet fick jag viss erfarenhet om den, i mitt tycke, antivetenskapligt inriktade undervisning som tycks bedrivas vid några institutioner vid svenska universitet under namnet vetenskaplig metod, alternativt vetenskapsteori. […] Det kändes då för mig angeläget att ge möjlighet för studenter och andra intresserade av idélära att ta del av den syn jag har. Synen att vetenskap är något positivt, en metod för att eliminera manipulationer, oärlighet och misstag. En syn som inte nämndes vid min kurs i idélära.

Där har ni något att gå ut och fundera över i vårsolen! Trevlig helg!

Kontakt

Vetenskap & Allmänhet

[email protected]

Kommentarer om “Psykologi och vetenskapsteori

Det är inte några psykologutbildningar som förlorat examensrätten utan ett antal psykoterpeututbildningar. Det är två olika utbildningar och yrken.

Det är inte några psykologutbildningar som förlorat examensrätten utan ett antal psykoterpeututbildningar. Det är två olika utbildningar och yrken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *