Klimatoroliga hoppas på forskarna

Skapad:

2008-06-17

Senast uppdaterad:

2022-01-10

Sex av tio svenskar har förtroende för forskare. Andelen har ökat med hela 14 procentenheter det senaste året – sannolikt kopplat till människors oro för klimatförändringarna.

Image

Samtidigt verkar förtroendet för forskning långsamt avta. Det visar en undersökning av 3 000 svenskars syn på vetenskap som VA gjort i samarbete med 2007/2008 års SOM-undersökning vid Göteborgs universitet.

62 procent har mycket eller ganska högt förtroende för forskare, jämfört med 48 procent förra året och 67 procent för fem år sedan då mätningarna startade.

– En tänkbar förklaring till ökningen är klimatdebatten och den stora positiva uppmärksamhet som många forskare fått i det sammanhanget, säger professorerna Sören Holmberg och Lennart Weibull som leder SOM-undersökningen.

De som är oroliga för klimatutvecklingen har högre förtroende för forskare än andra, och andelen som oroar sig för klimatet har dessutom ökat. Däremot har inte förtroendet för forskning inom teknik och naturvetenskap stärkts. Förtroendet för olika forskningsfält har tvärtom förändrats ganska lite sedan den första mätningen 2002/2003.

Skeptiska sverigedemokrater
Forskning inom medicin har nu 81 procent förtroende för (-3 procentenheter), teknik 71 (+/-0), naturvetenskap 64 (+1), samhällsvetenskap 46 (-2), utbildningsvetenskap 36 (-7 sedan 2004/2005) och humaniora bara 33 (-4) procent.

De yngsta, 15–19 år, och sverigedemokraternas sympatisörer har genomgående lägre förtroende för forskning. För ungdomarna gäller det bristande förtroendet framför allt medicin, teknik och naturvetenskap, medan sverigedemokraterna främst har lägre förtroende för de potentiellt politiserande human- och samhällsvetenskaperna.

Den vetenskapliga utvecklingen de senaste årtiondena har gjort livet bättre för vanliga människor, anser tre av fyra svenskar. Andelen har minskat fem procentenheter jämfört med för fem år sedan.

Högutbildade är mer positiva till vetenskap och har genomgående högre förtroende för forskning än lågutbildade. Det finns även ett samband mellan förtroendet och viljan och intresset att satsa på forskning.

Ingen Fuglesang-effekt
Nära nio av tio vill satsa på klimatforskning. Stödet för forskning inom miljö (som 91 procent vill prioritera) och energi (90 procent) är fortsatt starkt. Annars finns tecken på att viljan att satsa på forskning avtar. Fuglesangs rymdpromenad och den senaste tidens skoldebatt har inte gett något utslag för satsningsviljan på rymden (24 procent) eller pedagogisk forskning (58 procent), som tvärtom minskar.

Sämre folkligt stöd för forskning kan i förlängningen innebära mindre resurser att forska för.

– Å andra sidan vill människor satsa på forskning inom områden som berör och engagerar och som upplevs kunna ge nyttiga resultat. Kunskap och kontakter med forskare verkar också leda till positivare attityder. Därför behövs mer dialog mellan forskare och allmänhet, säger Karin Hermansson, utvecklingschef och ansvarig för studien vid VA.

Rapporten om SOM-undersökningen Vetenskapen i Samhället

Cissi Askwall

Kontakt

Vetenskap & Allmänhet

[email protected]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *