VA lockade till skratt i Bryssel

Hur man får unga fascinerade av forskning visade VAs generalsekreterare Camilla Modéer och gymnasisten Georg Gezelius vid ett bejublat framträdande på Science in Society Forum. Över 1 000 deltagare hade anmält sig till EU-kommissionens konferens om dialog mellan vetenskap och samhälle.

Ungdomar tycker ofta att vetenskap är tråkigt men intresset kan väckas när deImage ser kopplingen till den egna vardagen, var budskapet i VAs framträdande. VA-dagen om lust att lära 2004 var också ett av sex goda exempel (”mirror sites”) från olika länder som visades upp.

Konferensens syfte var att diskutera hur framgångsrik dialogen mellan vetenskap och samhälle är i Europa i dag och att hitta fler sätt att engagera den breda allmänheten i kunskapssamhället.

– Utmaningen är tvådelad: hur skapar vi ett mer forskningsvänligt samhälle och hur får vi forskarna att förstå och ta hänsyn till det omgivande samhället, sade Helga Nowotny, ordförande i EURAB, the European Research Advisory Board of the European Commission, och en av inledningstalarna.

En stor del av konferensen ägnades åt olika initiativ för att öka intresset för vetenskap bland allmänheten och intresset för dialog med allmänheten bland forskarna.

– Kan forskarna rapportera till finansiärer och kolleger är det inte för mycket begärt att de också rapporterar till allmänheten. Om det de forskar om är så viktigt behöver de ju övertyga även skattebetalarna om det, sade Christoffel Waelkens, astronomiprofessor från Universitetet i Leuven, Belgien. Han menade att dialog med allmänheten också ger forskarna nya infallsvinklar och bättre förståelse för hur samhället ser på deras forskning.

Catharina Ottestam, som leder EU-finansierade forskningsprojektet ECOTARGET, ansåg att de viktigaste hindren för dialog är att allmänhet och forskare har olika bakgrund, kunskaper och drivkrafter.

Många svenskar var på plats, både som medverkande och deltagare. Klara Soppteater vid Stockholms stadsteater framförde ”XL, a flashy fleshy play” om övervikt. En entusiastisk publik diskuterade efteråt pjäsens innehåll med skådespelande professor Stephan Rössner. Andra svenska bidrag var presentationer av portalen Forskning.se, Expertsvar för journalister, webbplatsen Nya biologin med sinnrik systematik och teknik och studien Lärares syn på vetenskap som VA genomförde 2004.

– Man kan vara en bra lärare utan att närmare följa kunskapsutvecklingen inom det egna undervisningsämnet, anser tre av tio tillfrågade lärare. Och hela fyra av tio menar att man kan vara en bra lärare utan att ta del av pedagogisk forskning, sade Karin Hermansson, utvecklingschef på VA.

Två tredjedelar av ungdomarna i Europa tycker inte att lektioner i naturvetenskap och teknik är lockande. Det visar en ny Eurobarometer där människor i 32 länder har svarat på frågor kring sin syn på vetenskap och teknik. Den aviserade presentationen av Eurobarometern ställdes dock in eftersom resultaten inte hunnit bearbetas tillräckligt. En hastig genomgång av några diagram visade dock bl.a. att svenskar är bland de nationaliteter som är mest intresserade av nya forskningsrön.

Vid den avslutande debatten medverkade både den nya forskningskommissionären Janez Potočnik och hans företrädare Philippe Busquin, som 2001 sjösatte en handlingsplan för att göra vetenskapen mer tillgänglig för Europas medborgare.

– Det handlar både om att få ”Science into Society” och ”Society into Science”, sade Janez Potočnik. Och EU-kommissionens intresse för frågorna verkar vara stort – konferensens inledningstalare var utbildningskommissionären Ján Figel.

Dokumentation från Science in Society Forum, som ägde rum den 9–11 mars 2005 i Bryssel, finns på konferensens webbplats.

Cissi Askwall


Lägg till en kommentar