Otillräcklig samverkan högskola-omvärld

Universitet och högskolor är inte tillräckligt bra på att samverka med omvärlden. Det konstaterar både Högskoleverket och Riksrevisionen i var sin ny rapport. Båda rapporterna lyfter fram att samverkansarbete har inget eller lågt meritvärde vid anställningar och befordran.

I högskolelagen föreskrivs att universitet och högskolor, förutom utbildning och forskning, ska samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Detta brukar kallas för den ”tredje uppgiften”. Högskoleverket menar att benämningen inte längre är releImagevant eftersom samverkan snarare är ett förhållningssätt som är väl integrerat i utbildning och forskning.

– Tyvärr är det inte särskilt lönande för en lärare att satsa tid på att samverka med omvärlden. Samverkan måste bli meriterande vid anställningar och befordran av lärare. Det är det inte nu, säger Högskoleverkets chef Sigbrit Franke.

Högskoleverket menar att statsmakterna kunnat vara tydligare med att samverkan är en viktig del av verksamheten.

Båda rapporterna slår fast att själva innebörden av samverkan är oklar. Staten har inte preciserat vad som ingår i uppgiften och vad som konkret ska göras. Det finns inte heller uppföljningsbara mål.

Riksrevisionen har granskat hur universiteten och högskolorna sköter samverkan ur ett tillväxtperspektiv medan Högskoleverket utvärderat samverkansuppgiften även utifrån målen att förbättra utbildningarna och utveckla demokratin.

Just samverkan i syfte att utveckla demokratin har prioriterats ner de senaste åren. De flesta lärosäten ser inte allmänheten som en prioriterad målgrupp. Men det är ett legitimt krav att medborgarna får reda på hur statliga forskningsmedel används och får kunskaper så att de kan påverka forskningens utveckling. Högskoleverket vill också att högskolorna ska samarbeta mer och att resurser för samverkan fördelas direkt till högskolorna i stället för att som i dag gå via olika myndigheter.

Förutsättningarna för att forskningsresultat ska resultera i innovationer, nyföretagande och tillväxt är inte goda, enligt Riksrevisionen. Finansieringssituationen för högskolornas holdingbolag med beroende av aktiemarknadens utveckling är en viktig orsak. Regeringen bör därför skapa möjligheter till bättre långsiktighet.

Riksrevisionen rekommenderar högskolorna att se över strategier och handlingsplaner för samverkan – som i dag har betydande svagheter. De bör också integrera samverkansuppgiften bättre i forskarutbildningen, utveckla sitt hittills mycket varierande engagemang i de regionala tillväxtprogrammen och stärka uppdragsutbildningen. Även Högskoleverket rekommenderar ökad uppdragsutbildning, förbättrade strategier och dessutom mer stimulans av idéer och entreprenörskap.

Sammantaget är Högskoleverket ändå imponerat av högskolornas arbete och lyfter fram några föredömen. När det gäller samverkan för utveckling av demokratin nämns särskilt Göteborgs universitet, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla och Mälardalens högskola. Bäst på samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt är Chalmers, Linköpings universitet och Blekinge tekniska högskola medan Linköpings universitet och Mälardalens högskola samverkar bäst för målet bättre utbildning.

Högskoleverket har även tagit fram en samling med goda exempel på samverkansarbete:
Högskolan samverkar – goda exempel (pdf)

Högskoleverkets rapport:
Högskolan samverkar (pdf)


Lägg till en kommentar