Forskning inget för unga- SOM-undersökning 2003

Pressmeddelande Stockholm den 16 juni 2004

Unga vill satsa mycket mindre än äldre på forskning. Ungdomar och kvinnor har betydligt lägre förtroende för forskning inom naturvetenskap och teknik än andra. Det visar en omfattande opinionsundersökning som Vetenskap & Allmänhet, VA låtit genomföra.

– Om de här värderingarna inte ändras med stigande ålder är de ett stort hot mot kunskapssamhället, säger Lena Hjelm-Wallén, VAs ordförande.VA har i samarbete med 2003/2004 års SOM-undersökning (Samhälle Opinion Massmedia) vid Göteborgs Universitet frågat 6 000 svenskar hur de ser på vetenskap.

De yngre utmärker sig på flera sätt. Bara 27 procent av de mellan 15 och 19 år menar att svensk forskning är konkurrenskraftig, jämfört med 53 procent av samtliga tillfrågade. Lika många menar att en ökad satsning på forskning ger ett bättre samhälle för alla, men bara 29 procent av tonåringarna instämmer. Följdriktigt vill unga satsa minst på forskning medan äldre fyrtiotalister vill satsa mest.

– Resultaten visar verkligen på behovet av mer dialog mellan forskare och allmänhet, särskilt de unga, säger Lena Hjelm-Wallén.

Förtroendet för forskning varierar påtagligt mellan olika ämnesområden. Forskning inom medicin har rekordhöga 84 procent mycket eller ganska stort förtroende för, och för teknik 71, naturvetenskap 67, samhällsvetenskap 52, medan bara 41 procent har förtroende för forskning inom humaniora. Tonåringarnas värden ligger genomgående 10–15 procentenheter lägre.

Kvinnor har lägre förtroende än män för forskning inom teknik, 63 respektive 80 procent. Samtidigt har något fler kvinnor än män förtroende för forskning inom samhällsvetenskap och humaniora.

Den forskning man har förtroende för vill man inte oväntat prioritera. De flesta vill satsa på forskningsområden som människor kan dra direkt nytta av. Hela 81 procent vill att Sverige satsar på cancerforskning, 58 på miljö- och 46 procent på teknikforskning. Men bara 13 procent vill prioritera forskning inom historia. En förklaring kan vara att bara knappt hälften anser att historia och nationalekonomi är vetenskaper.

– Det är förvånansvärt få med tanke på det stora intresset för t.ex. ”I Arns fotspår”. Historiens betydelse för aktuella skeenden som oroligheterna i Israel och Irak skulle man kunna tro ledde till att fler ville satsa på historieforskning, säger Camilla Modéer, VAs generalsekreterare. Frågan om ett område bedöms vara vetenskapligt har också ställts. En utbredd okunskap och vidskeplighet visar sig, framför allt bland de unga. 80 procent av samliga menar att biologi är vetenskapligt, 59 astronomi och 15 astrologi – men bland tonåringarna bedömer så många som 28 procent astrologi som i högsta grad vetenskapligt.Forskningsprojektet Vetenskapen i Samhället inom SOM leds av professorerna Sören Holmberg och Lennart Weibull vid Göteborgs Universitet.

Camilla Modéer, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet, tel: 070-568 80 94 08-791 29 682

Cissi Askwall, kommunikationschef tel. 08-791 30 48,070-626 44 74

Vetenskap & Allmänhet vill främja dialog, öppenhet och förståelse mellan allmänhet – särskilt unga – och forskare. Föreningen arbetar för att åstadkomma samtal i nya former på oväntade arenor om konkreta frågor som engagerar. Medlemmar är en rad organisationer, myndigheter, företag och individer. Se även www.v-a.se

Vetenskap & Allmänhet VA Box 5073 102 42 Stockholm Besöksadress Grev Turegatan 14 Tel 08 791 29 00 Fax 08 611 56 23 E-post info[@]v-a.se www.v-a.seBankgiro 5507-7150 Plusgiro 4061185-7 Organisationsnummer 802412-5281


Kommentering är avstängd.