Erfarenheter av några provsamtal

Skapad:

2002-11-05

Senast uppdaterad:

2022-01-10

Ungdomar på ungdomslokalen Lava i Kulturhuset i Stockholm, ungdomsorganisationer inbjudna till Learning Lab på KTH och invandrarkvinnor på Kvinnocenter i Tensta-Hjulsta har samtalat med forskare. Tre provsamtal av mycket olika karaktär vad gäller såväl deltagare, form som innehåll. Finns det några gemensamma mönster?

Intresse och Engagemang
Intresse för samtal med forskare finns uppenbart. Det gäller bara att fånga uppmärksamheten. För mellan femtio och hundra ungdomar i Lava-lokalen blev samtalet ett nytt inslag. Efteråt kom många med förslag till hur nästa samtal borde vara. För invandrarkvinnorna var det något helt nytt att träffa en forskare och man önskade fortsatta kontakter.

Huruvida samtalen ökade deltagarnas engagemang för kunskapsfrågor går naturligtvis inte att dra slutsatser av några få prov. Tydligt var dock att efter det att de sammanhållna samtalen avslutats fortsatte en rad ”enskilda” samtal och många undrade när nya samtal var planerade. Därav kan man kanske ändå våga dra slutsatsen att samtalen fångade uppmärksamhet och stimulerade till fortsatta tankar.

Blir det ett samtal?
Både de unga och invandrarkvinnorna hade mycket frågor och synpunkter. Ryms man runt ett bord, upp till 20 personer, blir det ett livligt tankeutbyte. Ju större församling desto svårare att ta till orda. Hellre lämnade man en lapp till samtalsledaren att läsa upp. Lava hade dessutom förberett genom att någon vecka innan samla in frågor som ungdomarna skulle vilja diskutera kring. Detta gav en lång lista med frågor om vitt skilda ting som fördes in i diskussionen.

Form och plats
Genom att finnas mitt i en hemvan lokal nås personer som inte annars skulle välja att delta i något arrangemang med forskningsetikett. Så blev det hos invandrarkvinnorna och på Lava. Om man bjuder in till ett särskilt möte på annan plats kommer de som direkt är intresserade.

På Learning Lab provades också att ha med en forskare på länk från ett annat universitet. Hon upplevdes som sittandes med runt bordet och deltog livligt.

Forskarna
Forskare som tillfrågades om medverkan var något undrande över syftet men tyckte det var ett intressant initiativ. Flertalet ville gärna medverka om bara tidpunkten fungerade och omdömena efteråt var klart positiva.

Allmänhetens frågor täcker ofta flera discipliner. Det är viktigt att ha med forskare som har sin hemvist i olika vetenskapsområden vilket ger belysning från olika perspektiv och ett rörligt samtal.
Man bör planera in minst tre forskare, för även om någon får akut förhinder av sjukdom och liknande blir det ändå mer än ett forskarperspektiv.
Man bör räkna med många mail och telefoner och ganska mycket tid för att planera upp forskardeltagandet.

Det är också viktigt att tydligt klargöra att det handlar om ömsesidigt lyssnande, inte enkelriktat föreläsande.

Vilka frågor intresserar?
Det är uppenbart en stor bredd och variation på vilka frågor som engagerar, helt beroende på deltagarna. Nedan följer ett journalistiskt axplock av frågor som samtalen kretsade kring:

Lava:

Etikens svåra frågor. Frågor kopplade till etik verkar intressera ungdomarna stort. De konkretiserades i frågor som: Finns det alternativ till att använda djur för att forska fram mediciner? Är människan beredd att sätta igång ett krig när man vet följderna?
Jordens bärkraft. Oro uttrycktes för miljön genom frågan: Varför händer det så lite inom miljöområdet? Likaså undrade någon om vad ett krig skulle få för konsekvenser inom olika områden, bland annat för miljön. Dessutom diskuterades köttätandets inverkan på miljön.
Teknikens möjligheter. Tekniken, med internet i spetsen, och hur den kan interagera med människan intresserade. När kan vi koppla upp hjärnan mot internet?
”Roligt att veta”-frågor Ungdomarna verkar ha kvar barndomens underfundiga och kluriga frågor. Varför slutar aldrig öron och näsa att växa? Hur vet håret hur långt det ska bli? Varför är himlen blå?

Ungdomsorganisationer:

Tvärvetenskap – från smalt till brett tänkande. Ungdomarna anser att mycket av dagens forskning handlar om smala områden. Det ser de som en risk. För att hänga med i samhällsutvecklingen borde forskningen istället anamma den nu rådande ”crossover”-trenden; det är i brytpunkten mellan känt och okänt som nya kreativa idéer skapas.
Praktik – lika värdefullt som teori. Ungdomarna upplever att deras praktiska kunskaper inte värdesätts i universitetsvärlden. Det är bara formell utbildning som räknas. Utbildningen saknar i dag till stor del koppling till verkligheten, och då ungdomarna efterfrågar det motarbetas de med argument om att det inte blir vetenskapligt. Praktiska erfarenheter kan ibland vara den bästa skolan, enligt ungdomarna.
Lika villkor – bakgrund spelar ingen roll. Ungdomarna ser att det finns mycket att vinna på möten mellan ungdomsorganisationer och forskare. Men för att ungdomarna ska vara intresserade måste det ske från likvärdig bas och kring frågor som intresserar båda parter. I dag känner sig ungdomarna vara i underläge till forskarna som ofta saknar förståelse och acceptans för dem och deras arbete.
Samhällsnytta – bredare än ekonomisk nytta. Samhällsnyttan hamnar i skuggan av den ekonomiska nyttan och det politiskt korrekta. Forskningsresurser bör enligt ungdomarna läggas på det som är nyttigt och viktigt för mänskligheten. Således mer forskning om AIDS och mindre om Viagra.

Ungdomarna föreslog forskning om

  • ”Crazy”-projekt. Kombinera vitt skilda discipliner med varandra och utnyttja praktiska erfarenheter bättre. Koppla till exempel ihop statsvetenskap med gruppsykologi.
  • Projekt om kunskapssyn. Utred vad som egentligen menas med kunskap, vilka besitter kunskap etc. Synen på kunskap kan se mycket olika ut. Det är därför viktigt att klargöra vad som avses för att komma vidare i framtida diskussioner mellan forskare och andra parter.
  • Nytto-projekt. Fokusera på det som är nyttigt och viktigt för mänskligheten, såsom att råda bot på sjukdomar (t ex AIDS) och svält. De forskningsresultat som kommer fram måste spridas till allmänheten.

Invandrarkvinnor:

Hälsa – dubbelarbete sliter. Ett stort problem för särskilt invandrarkvinnor är deras försämrade hälsa. Redan vid 40 till 45 år är de utslitna. Invandrarkvinnor har vanligtvis ett dubbelarbete genom att de dels arbetar utanför hemmet, dels har hand om hela hushållsarbetet utan hjälp från mannen. Den yngre generationen invandrarkvinnor börjar dock frigöra sig från detta.
Arbetslöshet – negativ spiral. Istället för att invandrarkvinnorna kommer ut i arbetslivet och får kontakt med det svenska samhället, är det arbetslöshet med isolering och psykisk nedbrytning som följd.
Kunskapsresurs – men dåligt använd. Invandrare med högskoleutbildning arbetar inom områden som inte motsvarar deras kompetens som därmed inte tas tillvara i det svenska samhället.
Standardlösning: Starta eget – mycket möda för lite pengar. Att starta eget företag verkar vara det enda sättet att komma ut i arbetslivet för invandrare.

Kontakt

Vetenskap & Allmänhet

[email protected]