Några ord om forskning i midsommartid

Regnet smattrar, men i övrigt är det tyst och stilla. Eftersom jag ska jobba ett tag till innan det blir semester, och eftersom de senaste veckorna varit osedvanligt intensiva till och med för att vara juni, kan jag inte riktigt slappna av och titta på insidan av ögonlocken efter midsommarlunchen. Det som dök upp i…

Läs mer

En vecka av forskningsförtroende-funderingar

Dé é mycke nu… skulle man kunna sammanfatta den gångna veckan. Det har kliat i fingrarna att blogga om diverse vetenskapsrelaterat som farit förbi i nyhetsflödet, men först i dag fick jag tid att sätta mig och skriva. Så här kommer en tillbakablick på veckan som gick: Kärnkraftsdebatten har väckts till liv efter decennier av…

Läs mer

Bygg kunskapssamhället med dialog!

Den senaste tiden har det förts en livlig debatt i media om Riksrevisionens nya rapport om universitet och högskolors oförbrukade forskningsmedel. Rapporten visar att dessa icke använda resurser har ökat i faktiska siffror från 7,4 miljarder 1998 till hela 12,8 miljarder 2009. Det finns alltså medel som samlas på hög vid våra lärosäten. Anledningarna är…

Läs mer

Kunskapssamhällets lyckliga invånare

I den nya rapport VA presenterar i dag, Kunskap i en klass för sig?, ställer vi oss frågan om kunskapssamhället är ett nytt klassamhälle. Vårt svar blir ja. Att människors attityder till forskning och forskare är mer positiva ju högre utbildningsnivå de har – det vet vi sedan tidigare. Att liknande skillnader finns med avseende…

Läs mer

Ny VA-rapport – och vikten av att tänka på sammanhangen

I dag presenterade vi den ena av våra två årliga undersökningar av förtroende för forskning och forskare. Mätningarna, som gjordes första gången 2002, visar en långsamt nedåtgående trend vad gäller forskningsförtroende. Knappt fyra av tio tycker att svensk forskning är internationellt konkurrenskraftig – vilket är en nedgång sedan 2003 då den frågan ställdes senast. Enkäten…

Läs mer

Kan kunskap begränsa antibiotikaresistensen?

Det talas allt oftare om problemet med att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Ett problem som kan bromsas om antibiotikaanvändningen begränsas – till exempel genom att det bara skrivs ut när det verkligen behövs. I morse läste jag i DN* om en ny Eurobarometerundersökning som visar att europeer har dålig kunskap om antibiotika. Finnar, svenskar…

Läs mer

När ”samverkan” går för långt

Universitetens samverkansuppgift handlar om att kommunicera, samverka och ha utbyte med det omgivande samhället. Det handlar bland annat – men inte bara! – om samarbete med näringslivet för att forskningsresultat ska omsättas i pengar och därmed ge pay-back för samhället i form av arbetstillfällen och tillväxt på insatta forskningsmedel. Det var en av huvudpoängerna i…

Läs mer

Påverkar politisk färg forskarförtroendet?

Kan den politiska åskådningen påverka vilket ämne man väljer att forska inom? Eller omvänt: påverkar forskningsämnet  forskarens partipreferens? Står svenska akademiker till vänster eller höger? Denna fråga kan vara viktig att studera om man tror att det finns ett samband mellan akademikers politiska uppfattningar och hur de påverkar studenter, media och beslutsfattare, konstaterar Niclas Berggren…

Läs mer

Ny expertgrupp ska hantera fuskande forskare

I veckan såg jag på Vetenskapsrådets (VR) hemsida att det nu har bestämts att en ny expertgrupp som ska utreda anmälningar om ”oredlighet i forskning”, dvs fusk, tillsätts vid årsskiftet. En kort artikel finns i Tentakel. Tidigare har VR haft en expertgrupp för att handha sådana ärenden, men nu läggs den ner och ersätts med en…

Läs mer

När verkligheten överträffar dikten

Nu är det snart dags för vetenskapens stora högtidsfest i Blå Hallen i Stockholms Stadshus. Pristagarna har anlänt, signerat stolar och hållit föreläsningar. Vetandets värld i P1 intervjuar den här veckan några av pristagarna – igår fysikpristagaren George Smith och idag kemipristagaren Ada Yonath. Samtidigt har klimattoppmötet i Köpenhamn dragit i gång under stor medie- och…

Läs mer