Asthma tests and research discussions attracted the public

How do I prevent my kids and myself from developing asthma? Is it something genetic? How can researchers and patients work together in order to find better treatments? These were a few questions discussed at a dialogue event on 19th October, organised by VA, the Karolinska Institutet and the Swedish Asthma and Allergy Association.

Läs mer


Eternal life and the ethics of cloning – engaging topics for students and researchers

Could people be made smarter by injecting stem cells into their brains? Should humans be cloned? These were a few of the questions discussed when school students met with researchers at a dialogue event in Stockholm arranged by VA and Karolinska Institutet (KI, an medical university) on 12th October.

Läs mer


VA-dialog om samverkan

Tydliga krav från finansiärer, forskarutbildning i kommunikation och extern bedömning av lärosätens samverkan. Det är tre av många förslag om hur dialogen mellan forskare och samhälle kan stärkas. Förslagen kom från VAs medlemmar vid ett dialogseminarium på Östasiatiska museet i Stockholm den 1 september 2011.

Läs mer


Forskning och skola – ett möte med förhinder?

Struntar svensk skola i hur barns hjärnor fungerar? I vilken utsträckning används nya forskningsrön när läroplaner skrivs om och skolreformer planeras? Hur vi kan överbrygga glappet mellan forskning och skola var huvudfrågan för Science & Society-seminariet den 13 maj 2011 i Göteborg.

Läs mer


Lycklig den som kunskap har – VA-dagen den 16 november 2010

Referat av Henrik Brändén.

Blir vi lyckligare av kunskap och vetenskap? Eller behöver vi vara lyckliga för att våga lita på den? Och varför syntes inte forskningsfrågorna i valrörelsen? Det var några frågor som diskuterades på VA-dagen 2010 den 16 november på Fotografiska museet i Stockholm.

Bilder: Theo Elias Lundgren


Full fart på ForskarFredag

Sveriges mest spridda vetenskapsfest lockade tiotusentals besökare. På en rad oväntade ställen runt om i landet mötte forskare allmänheten, bland annat på apotek i Stockholm och i en galleria i Örebro. Syftet var att visa att forskare arbetar med sådant som berör och är till nytta för oss alla.

Sammanlagt anordnades ForskarFredag 2010 på 22 orter i Sverige. På flera håll bjöds det på spektakulära experiment och shower. I Karlstad underhöll Patrik Norqvist, forskare, rymdfysiker och känd expert i TV, omkring 200 personer med en rymdshow. I Lund var det fysik- och lasershow, som även kommer att visas på Shanghai World Expo 2010.

– Det är roligt med ForskarFredag! Vi kommer gärna fler gånger, sade besökare på lunchseminarierna med forskare på högskolan i Borås.

Forskarna blev också inspirerade av att möta allmänheten. ”Det har väckt nya tankar.” ”Vi visar att det är roligt att lära sig nya saker.” ”Det är kul att se engagerade elever och lärare!” var några av kommentarerna från de flera hundra medverkande forskarna.

Många skolklasser passade på att ”Låna en forskare” på de sex orter där aktiviteten erbjöds.

Image

– Det är jätteviktigt för alla forskare att lära sig att prata om sin forskning på ett vardagligt sätt. Självklart måste man anpassa berättelsen beroende på vem som är med och lyssnar, sade Magnus Hansson, forskare i företagsekonomi vid Örebro universitet, som gjorde ett uppskattat besök i en klass med tio-elvaåringar.

Andra populära inslag var stand-up for science med Özz Nujen i Trollhättan, vetenskaps-after work med forskare i Luleå och en workshop i Skellefteå där mördaren skulle hittas med hjälp av biologiska spår.

ForskarFredag är en del av EU-kommissionens initiativ Researchers’ Night och har anordnats i Sverige sedan 2006.

– Det är ett ypperligt tillfälle för allmänheten att nära och konkret komma i kontakt med olika forskningsområden, sade Sofie Persson, projektassistent på Blekinge Tekniska Högskola under ForskarFredag i Karlshamn.

På frågan ”varför forskar du?”, svarade en forskarpanel på Högskolan Väst: ”Nyfikenhet. Rättvisa. Kul. Passion. Intressant. Förändra. Vision.”

– I år har det varit en väldigt lyckad blandning av aktiviteter som är både uppseendeväckande och intressanta. Av de många rapporterna i media att döma blev årets ForskarFredag just den inspirerande dag vi ville åstadkomma, säger Lotta Tomasson, projektledare för ForskarFredag vid VA, som samordnar evenemangen i Sverige.

ForskarFredag stöds av EU-kommissionen, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet, VINNOVA och en rad lokala organisationer och stiftelser.




Tovning allmänbildande? – Boksläpp med samtal om kunskap

Hur viktig är bildning? Och varför syns inte kunskapsfrågor mer i valrörelsen? Det diskuterade moderate riksdagsledamoten Mats Gerdau, statsvetarprofessorn Sören Holmberg och Aftonbladets politiska chefredaktör Helle Klein när VA presenterade sin nya bok Känsla för kunskap. I artikeln finns även en del av samtalet som film.Image

Ett hundratal personer samlades i Myntkabinettet i Stockholm den 1 september för att ta del av boken och lyssna till tre av de nio samhällsprofiler som intervjuas i den.

VAs utvecklingschef Karin Hermansson berättade att VAs studie Vetenskap & Värderingar visar att ”lyckonivån”, alltså hur väl man finner sig tillrätta med sitt liv, med samhället och medmänniskorna, har samband med ens kunskapssyn. Ju lyckligare man är, desto mer positiv är man till forskning och kunskap.

– ”Lyckonivån” har i sin tur starka samband med faktorer som utbildningsnivå och klass. Vissa menar också att religiösa är lyckligare än andra. Men beroende på vilka frågor det handlar om kan sambandet mellan religiös tro och kunskapssyn slå åt olika håll.

Politiska värderingar, liksom hur engagerad och intresserad man är av politik, spelar också in.Image

– Är man politiskt intresserad är man oftare positiv till forskning och kunskap. De som är högre utbildade och bor i tjänstemannahem är oftare mer intresserade av politik och finner sig bättre tillrätta i samhället – är lyckligare än andra, sade Karin Hermansson.

De tre intervjuade samtalade sedan kring resultaten i studien och huruvida kunskapsnivån i samhället är tillräcklig.

– Både ja och nej. En del av innehållet i skolans kursplaner kanske inte är så viktigt, som tovning i ämnet textilslöjd till exempel, medan annan kunskap, som IT, saknas, menade Mats Gerdau.

Helle Klein replikerade att bildning i bred bemärkelse är viktigt – kanske även tovning! Hon såg en skillnad mot tidigare, då bildningsidealet var tydligare i samhället.

Sören Holmberg refererade till SOM-institutets studier som visar att kunskapsnivån i den svenska valmanskåren är hög, både generellt och när det gäller kunskap om det demokratiska systemet. Svenskarna blir dessutom allt intelligentare eftersom genomsnittsresultaten på IQ-tester blir högre för varje generation. Det beror i sin tur på att vårt arbetsminne blir allt bättre.

Ett återkommande tema i boken är att forskare borde samverka mer med omvärlden. Men Sören Holmberg höll inte med om det.

– Forskare ska framför allt göra det de är bra på, det vill säga forska, och överlåta kommunikationen med omvärlden till kommunikatörer och andra proffs.

Helle Klein invände att det borde vara naturligt för forskare att föra ett medborgerligt samtal om kunskap.
– Min farfar Oskar Klein såg det som en självklar del av sitt arbete att föreläsa om den nya fysiken, både på Folkets hus och i radio. På den tiden var mötet med det omgivande samhället jätteviktigt och något som ingick i bildningstraditionen.

– Så fick han heller inte Nobelpris, kommenterade Sören Holmberg, varvid Helle Klein replikerade att farfar åtminstone varit ledamot av Nobelpriskommittén i fysik.

Mats Gerdau efterlyste fler forskare ute i skolorna och menade att kontakterna med forskning måste börja redan i förskolan. Han tyckte inte heller att han alltid hade tillgång till den forskningsbaserade kunskap han skulle behöva som politiker.

– Det är bättre nu när jag sitter i riksdagen, men som kommunpolitiker fanns det knappast ens på agendan.

Boken Känsla för kunskap diskuterar olika aspekter av kunskapens betydelse för samhället. Samtidigt konstaterade samtalsledaren Cissi Askwall, kommunikationschef VA, att frågor om kunskap och forskning syns mycket lite i den pågående valrörelsen. Enligt Sören Holmberg beror det bland annat på att det inte är några stora partiskillnader i synen på vikten av kunskap.

– Valrörelsen handlar tyvärr aldrig om så långsiktiga frågor, utan stannar vid plånboksfrågor, sa Helle Klein, och fick medhåll av Mats Gerdau:

– Långsiktiga frågor är svåra. Det måste vara någonting som kan vara på Aftonbladets löp, både för dig och för mig. Du ska sälja tidning och vi ska vinna väljare. Det är svårt att få till en one-liner om forskning som vinner valet!


Innovation beyond the lab – report from VA’s ESOF seminar

Businesses need new knowledge in order to innovate, develop and become successful. But how should these new ideas be obtained and by whom? These were the key questions discussed at an interactive seminar, organised by the Swedish association VA (Public & Science) on July 5 as part of 2010 EuroScience Open Forum in Turin, Italy.

Läs mer