Eternal life and the ethics of cloning – engaging topics for students and researchers

Could people be made smarter by injecting stem cells into their brains? Should humans be cloned? These were a few of the questions discussed when school students met with researchers at a dialogue event in Stockholm arranged by VA and Karolinska Institutet (KI, an medical university) on 12th October.

Läs mer


VA-dialog om samverkan

Tydliga krav från finansiärer, forskarutbildning i kommunikation och extern bedömning av lärosätens samverkan. Det är tre av många förslag om hur dialogen mellan forskare och samhälle kan stärkas. Förslagen kom från VAs medlemmar vid ett dialogseminarium på Östasiatiska museet i Stockholm den 1 september 2011.

Läs mer


Forskning och skola – ett möte med förhinder?

Struntar svensk skola i hur barns hjärnor fungerar? I vilken utsträckning används nya forskningsrön när läroplaner skrivs om och skolreformer planeras? Hur vi kan överbrygga glappet mellan forskning och skola var huvudfrågan för Science & Society-seminariet den 13 maj 2011 i Göteborg.

Läs mer


Lycklig den som kunskap har – VA-dagen den 16 november 2010

Referat av Henrik Brändén.

Blir vi lyckligare av kunskap och vetenskap? Eller behöver vi vara lyckliga för att våga lita på den? Och varför syntes inte forskningsfrågorna i valrörelsen? Det var några frågor som diskuterades på VA-dagen 2010 den 16 november på Fotografiska museet i Stockholm.

Bilder: Theo Elias Lundgren


Full fart på ForskarFredag

Sveriges mest spridda vetenskapsfest lockade tiotusentals besökare. På en rad oväntade ställen runt om i landet mötte forskare allmänheten, bland annat på apotek i Stockholm och i en galleria i Örebro. Syftet var att visa att forskare arbetar med sådant som berör och är till nytta för oss alla.

Sammanlagt anordnades ForskarFredag 2010 på 22 orter i Sverige. På flera håll bjöds det på spektakulära experiment och shower. I Karlstad underhöll Patrik Norqvist, forskare, rymdfysiker och känd expert i TV, omkring 200 personer med en rymdshow. I Lund var det fysik- och lasershow, som även kommer att visas på Shanghai World Expo 2010.

– Det är roligt med ForskarFredag! Vi kommer gärna fler gånger, sade besökare på lunchseminarierna med forskare på högskolan i Borås.

Forskarna blev också inspirerade av att möta allmänheten. ”Det har väckt nya tankar.” ”Vi visar att det är roligt att lära sig nya saker.” ”Det är kul att se engagerade elever och lärare!” var några av kommentarerna från de flera hundra medverkande forskarna.

Många skolklasser passade på att ”Låna en forskare” på de sex orter där aktiviteten erbjöds.

Image

– Det är jätteviktigt för alla forskare att lära sig att prata om sin forskning på ett vardagligt sätt. Självklart måste man anpassa berättelsen beroende på vem som är med och lyssnar, sade Magnus Hansson, forskare i företagsekonomi vid Örebro universitet, som gjorde ett uppskattat besök i en klass med tio-elvaåringar.

Andra populära inslag var stand-up for science med Özz Nujen i Trollhättan, vetenskaps-after work med forskare i Luleå och en workshop i Skellefteå där mördaren skulle hittas med hjälp av biologiska spår.

ForskarFredag är en del av EU-kommissionens initiativ Researchers’ Night och har anordnats i Sverige sedan 2006.

– Det är ett ypperligt tillfälle för allmänheten att nära och konkret komma i kontakt med olika forskningsområden, sade Sofie Persson, projektassistent på Blekinge Tekniska Högskola under ForskarFredag i Karlshamn.

På frågan ”varför forskar du?”, svarade en forskarpanel på Högskolan Väst: ”Nyfikenhet. Rättvisa. Kul. Passion. Intressant. Förändra. Vision.”

– I år har det varit en väldigt lyckad blandning av aktiviteter som är både uppseendeväckande och intressanta. Av de många rapporterna i media att döma blev årets ForskarFredag just den inspirerande dag vi ville åstadkomma, säger Lotta Tomasson, projektledare för ForskarFredag vid VA, som samordnar evenemangen i Sverige.

ForskarFredag stöds av EU-kommissionen, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsrådet, VINNOVA och en rad lokala organisationer och stiftelser.




Tovning allmänbildande? – Boksläpp med samtal om kunskap

Hur viktig är bildning? Och varför syns inte kunskapsfrågor mer i valrörelsen? Det diskuterade moderate riksdagsledamoten Mats Gerdau, statsvetarprofessorn Sören Holmberg och Aftonbladets politiska chefredaktör Helle Klein när VA presenterade sin nya bok Känsla för kunskap. I artikeln finns även en del av samtalet som film.Image

Ett hundratal personer samlades i Myntkabinettet i Stockholm den 1 september för att ta del av boken och lyssna till tre av de nio samhällsprofiler som intervjuas i den.

VAs utvecklingschef Karin Hermansson berättade att VAs studie Vetenskap & Värderingar visar att ”lyckonivån”, alltså hur väl man finner sig tillrätta med sitt liv, med samhället och medmänniskorna, har samband med ens kunskapssyn. Ju lyckligare man är, desto mer positiv är man till forskning och kunskap.

– ”Lyckonivån” har i sin tur starka samband med faktorer som utbildningsnivå och klass. Vissa menar också att religiösa är lyckligare än andra. Men beroende på vilka frågor det handlar om kan sambandet mellan religiös tro och kunskapssyn slå åt olika håll.

Politiska värderingar, liksom hur engagerad och intresserad man är av politik, spelar också in.Image

– Är man politiskt intresserad är man oftare positiv till forskning och kunskap. De som är högre utbildade och bor i tjänstemannahem är oftare mer intresserade av politik och finner sig bättre tillrätta i samhället – är lyckligare än andra, sade Karin Hermansson.

De tre intervjuade samtalade sedan kring resultaten i studien och huruvida kunskapsnivån i samhället är tillräcklig.

– Både ja och nej. En del av innehållet i skolans kursplaner kanske inte är så viktigt, som tovning i ämnet textilslöjd till exempel, medan annan kunskap, som IT, saknas, menade Mats Gerdau.

Helle Klein replikerade att bildning i bred bemärkelse är viktigt – kanske även tovning! Hon såg en skillnad mot tidigare, då bildningsidealet var tydligare i samhället.

Sören Holmberg refererade till SOM-institutets studier som visar att kunskapsnivån i den svenska valmanskåren är hög, både generellt och när det gäller kunskap om det demokratiska systemet. Svenskarna blir dessutom allt intelligentare eftersom genomsnittsresultaten på IQ-tester blir högre för varje generation. Det beror i sin tur på att vårt arbetsminne blir allt bättre.

Ett återkommande tema i boken är att forskare borde samverka mer med omvärlden. Men Sören Holmberg höll inte med om det.

– Forskare ska framför allt göra det de är bra på, det vill säga forska, och överlåta kommunikationen med omvärlden till kommunikatörer och andra proffs.

Helle Klein invände att det borde vara naturligt för forskare att föra ett medborgerligt samtal om kunskap.
– Min farfar Oskar Klein såg det som en självklar del av sitt arbete att föreläsa om den nya fysiken, både på Folkets hus och i radio. På den tiden var mötet med det omgivande samhället jätteviktigt och något som ingick i bildningstraditionen.

– Så fick han heller inte Nobelpris, kommenterade Sören Holmberg, varvid Helle Klein replikerade att farfar åtminstone varit ledamot av Nobelpriskommittén i fysik.

Mats Gerdau efterlyste fler forskare ute i skolorna och menade att kontakterna med forskning måste börja redan i förskolan. Han tyckte inte heller att han alltid hade tillgång till den forskningsbaserade kunskap han skulle behöva som politiker.

– Det är bättre nu när jag sitter i riksdagen, men som kommunpolitiker fanns det knappast ens på agendan.

Boken Känsla för kunskap diskuterar olika aspekter av kunskapens betydelse för samhället. Samtidigt konstaterade samtalsledaren Cissi Askwall, kommunikationschef VA, att frågor om kunskap och forskning syns mycket lite i den pågående valrörelsen. Enligt Sören Holmberg beror det bland annat på att det inte är några stora partiskillnader i synen på vikten av kunskap.

– Valrörelsen handlar tyvärr aldrig om så långsiktiga frågor, utan stannar vid plånboksfrågor, sa Helle Klein, och fick medhåll av Mats Gerdau:

– Långsiktiga frågor är svåra. Det måste vara någonting som kan vara på Aftonbladets löp, både för dig och för mig. Du ska sälja tidning och vi ska vinna väljare. Det är svårt att få till en one-liner om forskning som vinner valet!


Innovation beyond the lab – report from VA’s ESOF seminar

Businesses need new knowledge in order to innovate, develop and become successful. But how should these new ideas be obtained and by whom? These were the key questions discussed at an interactive seminar, organised by the Swedish association VA (Public & Science) on July 5 as part of 2010 EuroScience Open Forum in Turin, Italy.

Läs mer


Hysterin kring pandemin – Science & Society 2010 om svininfluensan

Sveriges strategi för att möta den annalkande nya influensan var lyckad. Visserligen dog fler unga än i en vanlig säsongsinfluensa, men smittspridningen begränsades mycket bra.

Image

Det menade några av nyckelaktörerna vid ett samtalsseminarium som inledde 2010 års Vetenskapsfestival i Göteborg. Syftet var att belysa hur samspelet mellan vetenskap, myndigheter, media och allmänheten fungerade när influensapandemin nådde Sverige 2009.

Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättade inledningsvis att alla influensavirus har sitt ursprung bland vilda andfåglar. De senaste hundra åren har tre riktigt stora influensapandemier drabbat världen. Värst var Spanska sjukan 1918-1920 som 50-100 miljoner människor dog till följd av.

Enligt Björn Olsen finns flera bra sätt att skydda sig mot influensan: att övervaka och försöka förutse nya influensavirus, att låsa in fåglar, att separera tama fåglar från vilda och att vaccinera sig.

Tack vare fågelinfluensautbrottet några år tidigare var svenska myndigheter förberedda på en pandemi, enligt Anders Tegnell, som 2009 var chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet.
− För en gångs skull gissade vi faktiskt rätt och hade förberett oss. Samordningen mellan myndigheterna och landstingen fungerade också bra.

Riskhantering vid kriser

Anita Janelm, ämnesråd vid folkhälsoenheten på Socialdepartementet, höll med.
− Med tanke på förutsättningarna och informationen vi hade tycker jag att vi fattade bra beslut.
Hon påpekade att det är skillnad mellan att göra en riskvärdering: att ta fram fakta och väga dem, och riskhantering: att behöva fatta beslut under en kris trots otillräckligt faktaunderlag. Regeringens roll är att ge förutsättningar för myndigheterna att fatta kloka beslut.

− Det är viktigt att ha ett öppet förhållningssätt och att också kommunicera att man inte kan veta allt, sade Anita Janelm.

Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet, var en av dem som syntes allra mest i media under pandemin.
− Jag hade ofta svårt att sova för det var ett intensivt och tungt arbete, men slutresultatet blev bra.

Nu efteråt är det viktigt att utvärdera insatserna, påpekade hon.
− Mycket är också vetenskapligt spännande att ta reda på, till exempel väderlekens betydelse för smittspridningen.

Grips inte av panik!

Karin Bojs, vetenskapsreporter på Dagens Nyheter, är i stort sett nöjd med tidningens rapportering om influensan, även om hon kunnat vara utan några artiklar.
− Kärnan i mitt arbete är att gå till förstahandskällor, som vetenskapliga tidskrifter och myndigheters information, berättade Karin Bojs.

Hon såg på världshälsoorganisationen WHOs hemsida att de tidigt tog influensan på största allvar. Då skrev hon en analys som inleddes med: ”I dagsläget ska man inte gripas av panik…”

Människors frågor kretsade mycket kring hur influensan smittar och hur farlig den är. Frågan om eventuella risker med vaccinet besvarade Karin Bojs i en krönika med rubriken ”7431-0”. Den syftade på hur många konstaterade dödsfall som svininfluensan respektive vaccinet hade orsakat dittills i världen.

Anders Biel, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, var inte förvånad över att runt 60 procent av befolkningen följde uppmaningen att vaccinera sig.

− Experterna var eniga och tydliga i sitt budskap. Människor uppfattade det som att det fanns ett reellt hot. Några var dock lite kluvna till ”den massiva propagandan”.

Efter inledningarna av de sex medverkande följde livliga samtal runt borden. De runt 50 deltagarna diskuterade med sina bordsgrannar hur de upplevt svininfluensan och vilka frågor de ville att seminariet skulle borra djupare i. Frågorna togs sedan upp i den fortsatta gemensamma diskussionen med de medverkande som panel.

Prisvärt vaccin?

De medverkande var eniga om att vaccineringen mot svininfluensa kostat väldigt mycket, men att den ändå var värd pengarna.

Forskare vid Stockholms universitet har på Socialstyrelsens uppdrag undersökt vad det kostar och vad samhället vinner på att massvaccinera befolkningen. I och med att sjukskrivningarna minskar och vårddagarna för sjuka barn blir färre visar de preliminära resultaten att vaccinering är samhällsekonomiskt lönsam.

Panelen var också överens om att antivirala läkemedel som Tamiflu fungerar bra för de flesta som drabbas av svininfluensa. Samtidigt påpekade Björn Olsen att medlet lagras i naturen vilket kan medföra att resistens utvecklas.

Anders Tegnell var glad över det myckna ”spritandet”.
− Handhygienen är viktig! Den både minskar virusspridningen och leder till lägre sjuklighet generellt.

Att många svenskar trots allt inte vaccinerade sig, förvånade inte Anita Janelm:
− Vi är inte vana vid att unga friska personer dör och tror gärna att vi är lite odödliga eftersom vi är vana vid att leva gott.

Det finns också alltid de som vill trotsa myndigheternas rekommendationer.
− Andra är rädda för det som är nytt eller har bara svårt att komma till skott. Dessutom förekommer aktiva, riktade kampanjer från rörelser som vill att människor ska hålla sig borta från sjukvården, sade Karin Bojs.

Konspirationsteorier och myter

Både debatten i de sociala medierna och rapporteringen i vissa massmedier bidrog till att folk felaktigt trodde att influensavaccinet kunde vara farligare än sjukdomen att få.

Gustav Johansson från Förbundet Unga Forskare berättade att han sökte på ”svininfluensa” på Google och Facebook när pandemin var som mest aktuell. Högt upp kom träffar på grupper som ”Vi som dissar vaccinet” och ”Vi som dog av svininfluensan”!

Panelen konstaterade att myndigheterna sällan använde begreppet svininfluensa trots att det var så sjukdomen kallades i media och av gemene man.

En konspirationsteori var att världshälsoorganisationen WHO förordade massvaccinering i maskopi med läkemedelsbolagen; en annan att WHO avsiktligt testade olika metoder att bekämpa pandemin i olika länder.

Ann Söderström, smittskyddsläkare i Västra Götaland, beskrev att opinionen i princip svängde över en helg.
− Först ägnade vi tiden åt att försvara att vi förordade vaccinering och sedan fick vi stå till svars för att vi inte hade tillräckligt med vaccin.

Människor är dåliga på att agera på grundval av statistik utan tittar snarare på enskilda exempel, var Anders Biels slutsats.

Facit saknas

Anders Tegnell varnade för att tro att Sverige nu har facit inför nästa pandemi:
− Nästa gång kommer vi också att ha en massa okända faktorer att ta ställning till. Däremot kommer vi att vara bättre på att genomföra kampanjer.

Än finns ingen samlad bild av hur många som vaccinerades eller insjuknade i svininfluensa i Sverige. Enligt preliminära uppgifter dog 29 personer till följd av sjukdomen.

För att statistiken ska bli tillförlitlig måste analysen få ta tid, menade Annika Linde.
En ordentlig utvärdering håller också på att göras. För övrigt är det inte säkert att pandemin är avklarad än. Först när en vanlig influensasäsong passerat kan faran blåsas helt över.

Lärdomar för framtiden

− Det här var ett genrep eller snarare en repetition. Med en pandemi med mer gadd kommer drivkraften att vaccinera sig att stiga i takt med att allt fler dör, spådde Björn Olsen.

− Vi hade tur på flera sätt denna gång. Vi fick vaccinet i rätt tid, viruset var inte så farligt och vi fick inte opinionen emot oss, konstaterade Anders Tegnell.

Den svenska modellen innebär att ge en nationell inriktning för arbetet som sedan anpassas lokalt.
− Landstingen har använt radikalt olika metoder för att locka folk att vaccinera sig och har också varit olika framgångsrika, sade Anders Tegnell.

Annika Linde citerade den svenska statsförvaltningens grundare Axel Oxenstierna: Noga väga, djärvt besluta, därmed bliva är värt att hålla sig till även i våra dagar.
− Vi på myndigheterna behöver själva vara övertygade om att vi gör rätt. Vi måste hålla fast vid våra råd och på ett enkelt sätt kommunicera hur vi gjort våra överväganden. Ett problem är att vi inte har några egna bra kanaler utan allting silas via media.

Just vikten av att myndigheterna har informativa hemsidor där de kan kommunicera direkt, poängterades flera gånger. Enligt Anita Janelm är ett nära samarbete inom EU och på internationell nivå också nödvändigt, men den främsta lärdomen är att kriskommunikation är A och O.

Science&Society-seminariet hölls för tionde året i rad och leddes av Eva Krutmeijer och Stig-Roland Rask. Arrangörer var Forskningsrådet Formas, KK-stiftelsen, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Vetenskapsfestivalen, Vetenskapsrådet och Vetenskap & Allmänhet.

Cissi Askwall

Ta del av seminariet på UR Play