statistik

Arkiv för artiklar taggade med statistik.

Forskningsbaserad kunskap i politiken

Så är även jag åter igång med jobbet och har lyckats städa skrivbordet så att jag har fria ytor att belamra med nya fräscha papper och rapporter. Det är det där med ställtid, ni vet, som Bodil Jönsson skriver om.

Också skolorna har börjat (de flesta i alla fall). Den närmast traditionsenliga augustiskoldebatten kommer måhända att fortsätta en bra bit in i september i år, med tanke på den pågående valrörelsen, och bli mer ideologisk än annars. I morse diskuterades till exempel företagssponsrat skolmateriel i radions P1 morgon. Vi har hört flera uttalanden om allt från friskolornas vinster till rektorers möjlighet att förbjuda elever att bära ansiktstäckande slöja.

Som vanligt hör vi också många siffror i partiledarnas (och andra politikers) uttalanden. Och statistik är ju som bekant ett svårt kapitel – men också tacksamt eftersom det alltid går att hitta någon procentsiffra som talar för den egna ståndpunkten om man bara letar lite.  Nu i veckan kunde vi läsa att två forskare i nationalekonomi räknat ut att pensionärerna faktiskt inte alls beskattas hårdare än löntagare. I juli påpekade statistiker på SCB att ungdomsarbetslösheten kanske inte är så ”skyhög” som det framställs. Eller… det beror förstås på hur man ser det…

Just riskerna att forskningsresultat och statistik används på kanske inte direkt felaktiga men i vart fall något missvisande sätt gör att det som forskare kan vara ganska svårt att ”ge sig in i samhällsdebatten”, som ju både vi på VA och andra uppmanar dem att göra. Forskare och politiker jobbar och verkar under helt olika förutsättningar, och det kan vara svårt att begripa vad den andre menar. (se t.ex. VAs politikerstudie, och VR-rapporten om projektet MÖFF)

Om bland annat dessa ting fick jag tillfälle att prata i somras när jag blev intervjuad för en artikel i Science Careers, som är en av tidskriften Science’s online-tidskrifter, inriktad på unga forskare och doktorander. Artikeln handlar om hur unga forskare kan bidra i politik/policyfrågor – vad de bör tänka på och vilka fallgropar som finns. Flera personer intervjuas i samma artikel, bland annat Sheila Jasanoff, professor vid Harvard University’s John F. Kennedy School of Government, som poängterar vikten av att lyssna:

”Avoid jargon and be concise and to the point. Also make sure you come with an open mind and listen carefully.”

Japp! Kunde inte ha sagt det bättre själv. Läs hela artikeln här!

Trevlig helg!

/Karin Hermansson

Tags: , , , , , ,

Nu är det bevisat: skolan ger kunskap

Han är så begåvad – han är född sån!

Har ni hört någon fälla den sortens kommentar någon gång? Det har jag. Men nu visar forskning att kunskaper inte hänger så mycket på gener som på skolan. Antalet skolår är dubbelt så betydelsefullt som antal levnadsår för intelligens, läsförståelse eller mer specifika kunskaper i t.ex. naturkunskap. Och mätningar visar att IQ ökar för varje generation – förmodligen en effekt av bättre utbildning.

- Väldigt många tror att om du är begåvad, så är du född sån och sen är du sån resten av livet. Det är ganska svårt att tränga igenom med budskapet att våra generella intellektuella förmågor utvecklas så pass mycket som de gör, säger Christina Cliffordson, professor på Högskolan Väst, i artikeln.

Tänka sig! Skolan är betydelsefull, och man lär sig massor av att gå där! Ibland när man lyssnar till debatten kan man tro något annat…

Något annat intressant som påpekas i samma artikel är att larmen som då och då går om att svenska skolbarn ligger dåligt till kunskapsmässigt i internationella jämförelser ofta bygger på data där hänsyn inte tagits till att svenska barn börjar skolan senare än i många andra länder. Baseras resultaten på antal skolår i stället för ålder, ser det plötsligt mindre illa ut. Statistik är svårt, som sagt.

Tags: , , ,

Att begripa sig på statistik

”En av fyra löper risk att få…”

”Risken att dö i tarmcancer fördubblas för den som äter…”

”Sju av tio har varit utsatta för…”

”Dubbelt så många tycker att Sverige borde satsa på…”

Risker och möjligheter, liksom allmänhetens åsikter om allt mellan himmel och jord, kommuniceras ofta med statistik. Men vad betyder de där siffrorna egentligen? Hur ska jag som individ ställa mig till en fördubblad risk för att råka ut för en viss sjukdom ifall jag dricker fem koppar kaffe per dag i stället för tre? Och hur stor är den risken egentligen jämfört med att vistas i trafiken varje dag? Eller möjligheten att kaffet skyddar mot en annan sjukdom?

Jag tror att väldigt många har svårt att förhålla sig till statistiska uppgifter, kanske framför allt när det handlar om risk, så egentligen är det synd att de används så ofta. Problemet är väl att det är svårt att hitta något bra alternativ. Forskare utgår ju ofta från antal fall av till exempel sjukdom, olyckor eller brott i en viss population – och då hamnar man genast i en statistisk siffra.

Den brittiska organisationen Sense About Science, som vi skrivit om tidigare både här på bloggen och på VAs hemsida, tar sig an statistiken i en ny liten ”handbok”: Making sense of statistics. Den finns att ladda ner på deras hemsida, och behandlar frågor som: Vilka är fallgroparna, och hur kan man som läsare/mottagare undvika dem? Vad är skillnaden på absolut och relativ förändring i till exempel en risknivå? Hur säker kan man vara på siffran och vad betyder ”statistisk signifikant? ?

Kunskap om vad statistiken egentligen säger är viktig för att förstå vad de forskningsresultat som presenteras i media betyder. Making sense of statistics är förstås på engelska. Den är ganska lättläst för den som är någorlunda bra på engelska, men jag skulle önska att det funnes en svensk motsvarighet så att det blev ännu mer lättbegripligt för ännu fler. Känner någon till något liknande på svenska?

/Karin Hermansson

Tags: , , , ,