Arkiv för artiklar taggade med kunskap.
Några är, som ni såg av gårdagens inlägg, på väg till Italien. Själv packar jag för årets största kollo för vuxna: Almedalsveckan. Har du vägarna förbi är du varmt välkommen att diskutera ”kunskapsklassamhället” med oss på Joda Bar på onsdag! Samtalet tar förstås avstamp i vår nya rapport och vi ser fram emot en spännande eftermiddag. Hoppas att vi ses!
Tags: allmänheten, Almedalsveckan, klassamhälle, kunskap, kunskapssamhälle
Han är så begåvad – han är född sån!
Har ni hört någon fälla den sortens kommentar någon gång? Det har jag. Men nu visar forskning att kunskaper inte hänger så mycket på gener som på skolan. Antalet skolår är dubbelt så betydelsefullt som antal levnadsår för intelligens, läsförståelse eller mer specifika kunskaper i t.ex. naturkunskap. Och mätningar visar att IQ ökar för varje generation – förmodligen en effekt av bättre utbildning.
- Väldigt många tror att om du är begåvad, så är du född sån och sen är du sån resten av livet. Det är ganska svårt att tränga igenom med budskapet att våra generella intellektuella förmågor utvecklas så pass mycket som de gör, säger Christina Cliffordson, professor på Högskolan Väst, i artikeln.
Tänka sig! Skolan är betydelsefull, och man lär sig massor av att gå där! Ibland när man lyssnar till debatten kan man tro något annat…
Något annat intressant som påpekas i samma artikel är att larmen som då och då går om att svenska skolbarn ligger dåligt till kunskapsmässigt i internationella jämförelser ofta bygger på data där hänsyn inte tagits till att svenska barn börjar skolan senare än i många andra länder. Baseras resultaten på antal skolår i stället för ålder, ser det plötsligt mindre illa ut. Statistik är svårt, som sagt.
Detta är ett bidrag till Kunskapsbloggens bloggutmaning denna vecka: att tipsa om kunskapsspridande sidor på Facebook.
1. TED - för att den tillgängliggör så många föreläsningar av kunniga människor från jordens alla hörn.
2. UR Samtiden – för att den genom bl.a. filmklipp från svenska föreläsningar och seminarier sprider kunskap om allt möjligt.
3. Naturskyddsföreningen - för att den ger tips, länkar till artiklar och skapar dialog om natur och miljö.
4. Slutligen tar jag mig friheten att tipsa om vår egen facebooksida: Vetenskap & Allmänhet – för att den sprider lästips och kunskap om forskningens roll i samhället.
Jag tackar Kunskapsbloggen för tipset om Språkrådet på Facebook!
/Karin Hermansson
Tags: allmänheten, facebook, kunskap, språk
Detta är ett bidrag till Kunskapsbloggens bloggutmaning att tipsa om tre kunskapsspridande filmer, teve-serier eller Youtube-klipp. Tanken är att samla alla tips till en ”visuell kunskapsbank”.
Det blev svårt att välja, för det dök upp så många olika saker i huvudet. Men med hjälp av mina kolleger har jag valt ut följande tre tips, inriktade på olika åldersgrupper och med ganska olika målsättningar:
1. Eva Funcks olika funkar- och superkollprogram i SVT Barnkanalen – för att de på ett påhittigt och spänstigt sätt visualiserar och sprider både kunskap och kunskapsglädje till barn, om allt från myggbett till Kungen.
2. Teknikdelegationens Youtube-filmer i kampanjen Den breda linjen – för att de sprider kunskap om vad NV-programmet innebär, i syfte att öka antalet nior som väljer NV (och teknik) i sitt gymnasieval.
3. Tv-serien klass 9A – för att den sprider kunskap om vikten av bra och engagerade lärare i skolan.
Som en bonus skulle jag vilja tipsa om det här Youtubeklippet som visar experiment med majsstärkelse - för att det bara är så helt knasigt coolt!
/Karin Hermansson
Tags: allmänheten, kunskap, lärare, Teknikdelegationen, ungdomar
Det talas allt oftare om problemet med att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Ett problem som kan bromsas om antibiotikaanvändningen begränsas – till exempel genom att det bara skrivs ut när det verkligen behövs.
I morse läste jag i DN* om en ny Eurobarometerundersökning som visar att europeer har dålig kunskap om antibiotika. Finnar, svenskar och danskar är i topp kunskapsmässigt. 73 procent av svenskarna svarar korrekt att antibiotika inte hjälper mot virus, jämfört med snittet i EU på 53 procent.
Vad spelar det för roll då, kan man undra? Ja, tydligen är det något vi svenskar gör som är bra, i alla fall, eftersom Sverige har den lägsta användningen av antibiotika i EU. Logiskt, kanske, att det är lättare att undvika onödig förskrivning om patienterna har tillräcklig kunskap för att förstå att förkylningen inte blir bättre av penicillin?
Det verkar inte vara ett klockrent samband, för både Finland och Danmark har klart högre användning än Sverige. I DN-artikeln tror professor Otto Cars, ordförande i Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens), dock att folkhälsoupplysning i länder med låg kunskapsnivå skulle förbättra situationen – vid sidan om ett förbud mot antibiotikaförsäljning utan recept (vilket för en svensk känns närmast självklart).
Ekot i P1 rapporterar i dag att läkare funnit att det nog att korta ner antibiotikakuren och ändå få gott resultat, dvs. infektionen slås ut. I det aktuella fallet hade man halverat behandlingstiden! Ingen vet ännu säkert – såvitt jag kunde förstå – om kortare antibiotikakurer verkligen minskar resistensutvecklingen, men att kostnaderna skulle minska avsevärt råder det förstås inget tvivel om.
Sådana här studier är dock inte industrin intresserade av att lägga pengar på, eftersom kortare behandlingstider betyder mindre intäkter. Så studien är enligt Ekots rapportering gjord tack vare att Strama mobiliserat läkare som gjort studien utan ekonomisk ersättning!
När vi frågade allmänheten om de tror att forskning kan bidra till att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier svarade 77 procent ja (se VA-barometern).
Men ett agerande från läkemedelsföretagen som i praktiken innebär att forskningen bromsas bidrar sannolikt inte till ökad trovärdighet och förtroende för forskning. Eller vad tror ni?
* DN-artikeln finns inte tillgänglig på dn.se, utan bara i papperstidningen, sid 11.
/Karin Hermansson
Tags: allmänheten, antibiotikaresistens, Forskningsförtroende, kunskap, läkemedelsföretag
I dag skriver åtta forskare på DN debatt att det i fallet med den s.k. licensjakten på varg ”råder en närmast total avsaknad av långsiktighet och koppling till det vetenskapliga kunskapsläget”.
Skribenterna menar också att viktig och för skattebetalarna kostsam kunskap ignoreras. De skriver:
”Den information som skulle kunna erhållas ur det unika stamträdet över de vilda svenska vargarnas släktskap har över huvud taget inte använts av ansvariga myndigheter. Det är kunskap som kostat miljonbelopp av skattemedel att ta fram.”
Som argument för jakten har anförts att det finns sjuka vargar som måste skjutas av för att vi ska få en livskraftig vargstam. Mot detta anför artikelförfattarna:
Det är inte biologiskt möjligt att skjuta stammen till bättre hälsa som miljöminister Andreas Carlgren tycks tro. Vad vargstammen behöver för att bli livskraftig är en väsentligt ökad storlek och en naturlig kontaktmöjlighet för genetiskt utbyte med andra vargbestånd.
Forskarna som på detta sätt ger sig in debatten är alla naturvetare med specialisering inom zoologi. Förmodligen är den vetenskapliga kunskapsbas de står på mycket stabil, och förmodligen har de rätt i att vargstammens hälsoläge knappast förbättras av att 27 vargar dör.
Problemet med frågan om att basera politik på forskningskunskap är att politiker har en rad andra hänsyn som de – av mer eller mindre goda skäl – anser att de måste ta när beslut ska fattas. Förhoppningsvis bygger dessa hänsyn inte på lojalitet som byggs upp av att på arbetstid få träna skytte och skaffa jägarexamen i Riksdagshusets källare, utan om sådant som exempelvis samernas förutsättningar för sin rennäring. Dessutom handlar politik mycket om att hantera människors rädslor och värderingar.
Det händer ju också att forskare från olika vetenskapliga fält för fram argument från sina respektive utgångspunkter, och att dessa inte är förenliga med varandra när frågan väl kommer till beslut. Klimat och Energi är sådana exempel. På debattplats i Ny Teknik går idag professorn i energisystem Lennart Söder, KTH, till angrepp mot Kungliga Vetenskapsakademiens, KVA, uttalande och debattartikel om att vindkraften i Sverige knappast kan överstiga 10 TWh.
Debatten om vindkraftens potential har pågått en tid i Ny Teknik, och ibland får jag känslan av att debattörerna pratar bredvid varandra i stället för med varandra. När en pratar om problemet att lagra överskottsenergi, pekar en annan på vad vindkraft teoretiskt kan producera och en tredje på något annat.
Den politiker som ska fatta beslut om utbyggd vindkraft måste dock inte bara ta hänsyn till tekniska resonemang om verkningsgrad eller vindens intermittens, utan också till var möllorna kan stå utan att störa människor och djur för mycket, på vilka villkor medborgarna kan acceptera vindmöllor i utsikten, hur elmarknaden kan anpassas för att ta tillvara elen som produceras, vem som är ansvarig för att plocka ner kraftverken när de tjänat ut, osv. På sådana frågor är det inte säkert att fysikern har något svar.
Den fråga jag ställer mig är: var finns forskarna från samhällsvetenskap och humaniora i det offentliga samtalet om stora samhällsfrågor? Varför är det övervägande naturvetare och tekniker som debatterar i media, när frågorna i så hög grad handlar om människors attityder och beteenden, ekonomi, juridik, traditioner och kultur?
Tags: energi, forskare, klimat, kunskap, politik, politiker, vargjakt, vetenskap, vindkraft
I måndags kväll var vi som arbetar på VA på fin fest i Stockholms stadshus. På Kunskapsgalan delade kronprinsessan Victoria ut det årliga Kunskapspriset, instiftat av Nationalencyklopedin.
Kunskapspriset delas ut ”till de som på ett nyskapande, lustfyllt och framgångsrikt sätt förmedlar kunskap till andra”. Det finns sex priskategorier: skola, näringsliv, offentlig verksamhet, folkrörelser/organisationer, övrig verksamhet/unik personlig insats och ett internationellt hederspris.
Priset är jämngammalt med VA och instiftades 2002. VA har också nominerats till priset flera år i rad. I år var vi för första gången i final, som en av tre organisationer i kategorin folkrörelser. Men tyvärr nådde vi inte ända fram. Välförtjänta vinnare blev i stället Snilleblixtarna.
Alla kan nominera och bli nominerade till priset. Under middagen i måndags förstod jag att det inte kommer in så väldigt många nomineringar. Lite konstigt med tanke på att varje vinnare, förutom äran och en pampig glasskulptur av Bertil Vallien, får hela 250 000 kr.
Redan nu är det möjligt att nominera till Kunskapspriset 2010. Nominera mera!
Tags: kunskap
Den här veckan har skolorna börjat. Nya klassrum, nya krokar med namn intill, nya lärare, nya böcker, nya rutiner… Spänning och förväntan.
Debattvågorna om skolan har gått höga under slutspurten av sommarlovet. Det har handlat om betygsinflation, kameraövervakning, vinstdrivande skolverksamhet, central rättning av nationella prov, antimobbingprogram, handskakningsförbud och neddragningar av antal lärare.
Allt har dock inte varit negativt. Som någon slags motvikt har DN i en serie artiklar på Insidan lyft fram engagerade lärares positiva erfarenheter. I en av dem protesterar den pensionerade lärarinnan Christina Monthan Axelsson mot den svartmålning av skolan som hon tycker pågår.
Det är mycket tyckande om skolan. Alla har gått i den så alla kan ha en åsikt om den - snickare såväl som majorer, läkare såväl som frisörer. Men hur är det med den forskningsbaserade kunskapen om skolan? Hur mycket används den i debatten? Används den på rätt sätt?
Och hur ofta deltar de som själva forskar om pedagogik och skola i diskussionerna om hur skolan ska se ut?
För sällan, tycker Bengt Persson, professor i specialpedagogik i Borås, i en debattartikel i GöteborgsPosten för någon vecka sedan. Han menar att skolpolitiken inte baseras på vetenskaplig kunskap och att de pedagogiska forskarna är märkvärdigt tysta i debatten – detta trots att ”det svenska utbildningssystemet nu genomgår sin mest genomgripande förändring på decennier.”
Liknande kritik framfördes av Ingrid Pramling Samuelssson, även hon pedagogikprofessor, i en intervju i GP tidigare i somras (jag kommenterade bl.a. den artikeln i ett blogginlägg den 30 juli).
Persson tror att tystlåtenheten delvis kan förklaras med brister i det det akademiska belöningssystemet, men att det är att göra det för lätt för sig att bara skylla på det. Han avslutar sin artikel med följande uppmaning:
”Även om den vetenskapliga argumentationen står sig slätt mot den populistiska retoriken, borde man kunna kräva att forskarna tar sitt samhällsansvar och ger sig in i debatten så att deras forskningsresultat kommer till nytta.”
En forskare som faktiskt har givit sig in i debatten, särskilt när det gäller uppmärksamheten kring PISA och TIMSS, är Svein Sjöberg, professor vid Oslo universitet. Han menar att de här testerna bara mäter en viss typ av kunskap, och att de missbrukas i debatten. Han har nyligen i en krönika (pdf) publicerad i två norska tidskrifter kritiserat utbildningsminister Björklunds svartmålning av den svenska skolan och drar paralleller till den norska debatten:
”Denne historien fra Sverige demonstrerer med all tydelighet det vi også kjenner til fra Norge. Internasjonale studier brukes og misbrukes til politiske formål.”
Han avslutar: ”Saken dreier seg om at man ikke må omfavne argumenter som ikke holder mål.”
För den intresserade finns ett fler artiklar om PISA och TIMSS på Sveins hemsida.
Skoldebatten lär rulla på. Och den skulle vinna på att fler forskare – även svenska - gav sig in i den med all den kunskap de besitter!
PS Några bloggar som jag hittat om skolan (av lärare):
My dad read Kierkegaard. Här kommenteras Perssons artikel under rubriken ”Sahlin och Björklund struntar i kunskap”.
Lilla O kommenterar flera av de ovan nämnda artiklarna om skolan.
Marie E skriver bland annat om övervakning av elever via nätet.
Nu har även Nationalencyklopedien, NE, startat en blogg: Kunskapsbloggen.
Bloggen ”ska vara ett levande forum för kunskap i alla dess former”. Vidare sägs att ”hållningen till kunskap ska genomsyras av ett kritiskt tänkande med källkritik som ett viktigt sorteringsinstrument”.
På bloggen kan man till exempel läsa om NEs och Högskolan på Gotlands gemensamma seminarium om bildning (även här) under den pågående Almedalsveckan.
Det ser spännande ut! Vi lägger denna nykomling till läslistan!
Tags: Almedalsveckan, kunskap, NE
