Darwin

Arkiv för artiklar taggade med Darwin.

Förvillelse och folkbildning 2009

I dessa årets sista skälvande dagar, då årskrönikor och tillbakablickar står som spön i backen, har Föreningen Vetenskap och Folkbildning utsett den som de menar har spridit mest ovetenskapligheter omkring sig under 2009.

Utmärkelsen årets förvillare ges till den person ”som i Sverige under året, frivilligt eller av grov oaktsamhet, bidragit till att skapa förvirring och oklarhet om vetenskapens metoder och resultat.”

För 2009 går priset till läkaren Annika Dahlqvist, i kvällspressen känd som ”fettdoktorn”, för att ”hon under året uttalat sig på ett särskilt ovederhäftigt sätt om kopplingen mellan kost och sjukdom. Hon har varnat för vaccination mot svininfluensa och i stället förespråkat en omläggning av kosten, helt utan något vetenskapligt stöd. Om hennes råd hade följts skulle influensan ha skördat fler dödsoffer.”

Dahlqvist har förespråkat en fettrik, kolhydratsnål diet, och hävdat att den inte bara motverkar övervikt utan även t.ex. skyddar mot cancer. Enligt såväl Aftonbladet som sin egen blogg är hon förkrossad över utmärkelsen och menar att hon feltolkats. Men hon verkar i artikelns avslutningskommentar bekräfta att hon litar mer till sin egen känsla än vetenskapen: ”många av mina råd är baserade på resultat som jag sett på min egen kropp och vittnesmål från tusentals andra personer.”

Hon utvecklar det resonemanget på sin blogg.

Föreningen utdelar dock också ett betydligt mer smickrande pris – årets folkbildare. Det ges till den ”som i Sverige under året bidragit till det mödosamma och långsiktiga arbetet med att göra vetenskapens metoder och resultat kända för en större allmänhet.”

Denna utmärkelse går 2009 till Staffan Ulfstrand, professor emeritus i zoologisk ekologi, för ”hans entusiasmerande och pedagogiska böcker om evolutionen och hans många populärvetenskapliga föredrag, särskilt under det dubbla Darwin-jubileet 2009. Staffan Ulfstrand medverkar flitigt i naturprogram, frågespalter och debatter om biologi och beteenden. Han har även vid ett flertal tillfällen på ett pedagogiskt sätt förklarat evolutionen när den utsatts för vantolkningar och missförstånd.”

En förebild för andra forskare när det gäller kommunikation med omvärlden! Exempel på andra sådana goda forskarförebilder, som tilldelats priset tidigare år, är Marie Rådbo, Nils Uddenberg och Hans Rosling.

De fullständiga motiveringarna, liksom tidigare års pristagare, finns på föreningens hemsida och i pressmeddelandet.

Med detta önskar jag er ett gott nytt kunskapsår!

Tags: , , , , , , , , ,

Darwindag på Stockholms universitet

Jag har tillsammans med en hel massa gymnasister i Aula Magna på Stockholms universitet i dag lyssnat på tre föredrag om Darwin och evolutionen.

Gymnasisterna har inbjudits till denna dag för att fira Darwin, få lära sig mer om evolutionen och kanske också för att eventuellt lockas att börja plugga på SU så småningom.

Under förmiddagen har jag lyssnat på Patrik Lindenfors, evolutionsbiolog på SU, Johan Ehrlén, botanikprofessor, SU, och Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi på KI. Parallellt gick tre andra föredrag, av Niklas Janz, docent i ekologi, Birgitta Tullberg,  professor i zoologi och Lars Werdelin, docent och intendent vid Naturhistoriska Riksmuseet.

Lindenfors talade om Darwin som person, hans upptäckter och vilka våndor han fick över det han kom på. Han visade också på ett mycket pedagogiskt sätt varför religiösa skapelseberättelser inte funkar som vetenskapliga teorier och lanserade papperskorgen som forskarens viktigaste verktyg: En teori måste kunna testas och kasseras om vi får ny kunskap som fäller den. Men en helig skrift får man inte kasta!

Ehrlén berättade om växternas evolutionära anpassning och deras dilemma att å ena sidan vara synliga för att bli pollinerade och å andra sidan undvika att ätas upp.

Nilsonne berättade om sjukdomar och hur vi successivt genom allt mer kunskap och forskning har förstått mer och mer om varför vi får dem. Och hur detta genom att ha ett evolutionärt perspektiv blir helt begripligt!

Efter föredragen vidtog panelsamtal med de sex forskarna. Med programmet hade de deltagande skolorna fått tips på frågor att diskutera före eller efter dagen. En av dem är ”Det kommer nya forskningsresultat hela tiden. Varför ska vi lita på vetenskapen?” Den frågan tog Hanna Zetterberg Struwe, som modererade samtalet, upp och ställde som första fråga till forskarpanelen.

Det handlar om att inse att vetenskapen utvecklas hela tiden men att vi måste använda den för tillfället bästa möjliga tillgängliga kunskapen, menade Lindenfors. Tullberg å sin sida höjde ett varnande finger för att journalisterna sätter rubrikerna och att det är viktigt att tänka kritiskt och försöka se efter vad forskarna egentligen sagt.

En spännande fråga som kom från eleverna i publiken handlade om ifall och i så fall hur människan kommer att förändras i och med klimatförändringen. Kommer vi att utvecklas till vattendjur när isarna smälter? Werdelin berättade att vi nu tack vare kartläggningen av det mänskliga genomet vet att människan idag utvecklas snabbare än någonsin pga alla förändringar vi själva gör av vår miljö genom gifter, hormonpreparat, mm.

Också frågor om genmodifiering och huruvida vi främjar ”dåliga gener” genom att rädda svårt sjuka till livet. Åsa Nilsonne värjde sig för uttrycket ”dåliga gener” och utbrast Vi ska inte vara så rädda för gener! De är som mikrofoner – lyssnar på omgivningen!

En mycket intressant dag. Jag hoppas att den stimulerar till spännande diskussioner i och utanför klassrummen efteråt!

Tags: , , , ,

Förtroendet för forskarna

Jag har en liten lista där jag skriver upp händelser och nyheter som skulle kunna påverka hur människor i allmänhet ser på forskning och forskare. Den här listan tillkom som ett sätt att minnas tillbaka och i bästa fall hitta tänkbara orsaker till de resultat som vi får i våra opinionsundersökningar. En av de centrala frågorna är vilket förtroende den som svarar har för forskare.

Fram till 2007/2008 observerade vi en nedgång i förtroendet. Men sedan hände något och kurvan vände uppåt. En möjlig tolkning är att klimatdebatten lyft upp forskningen till förstasidorna och nyhetsprogrammen, och att detta lyft även förtroendet. Sedan 2004 har vi nämligen också sett en kraftig ökning av andelen som tror att forskningen har goda möjligheter att bidra till att bromsa klimatförändringen. Men samtidigt får vi också en ökande mängd öppna svar som tyder på en trötthet och skepsis inför klimathotet. Den öppna frågan lyder ”Det finns de som anser att förtroendet för forskare minskar. Har du själv hört eller sett negativa nyheter om forskning?” Vi ställer den som ett slags test på vilka nyhetshändelser som ”fastnar” i folks medvetande.

Det är här min lilla lista kommer in… Vilka händelser kommer att påverka nästa förtroendesiffra? Vilka av mina punkter kommer att dyka upp på listan över öppna svar? Finanskrisen och frånvaron av förvarningar från ekonomiska forskare? Nobelstiftelsens Kinaresor? De adjungerade professorerna som SvD slog upp krigsrubriker om? Konstfackstudenternas famösa examensprojekt? Möjligheten att göra abort för att fostret har fel kön? Darwinfirandet?

Jag läste på ”Under Lagerbladet” om en företeelse som har med förtroendet för forskare att göra. Inlägget handlar om en evolutionskritisk debattartikel i Expressen skriven av en ”docent” som förmodligen i kraft av sin titel hoppas på större genomslag. Hans forskarämne är dock inte alls biologi (han är f.ö. knuten till Claphaminstitutet, se mitt inlägg den 9 feb). Det slog mig att snarlika saker sker i klimatdebatten. Diverse professorer och andra uttalar sig om isborrkärnor, globala medeltemperaturer och IPCC-rapporter – men hur ska man veta om de har kompetens att bedöma detta? Svenskar har stort förtroende för forskare. Alltså lyssnar vi extra på dem med akademiska titlar – men kanske glömmer bort att titta efter vilket ämne vederbörande verkar inom? Är slutsatsen att allmänheten har för stort förtroende för forskare?

Jag väntar i alla fall – utrustad med min lilla lista – med spänning på att se vad våra förtroendefrågor ger för resultat i år!

PS. Malin Sandström har tänkvärda funderingar om Darwinfirandet och den eviga evolutionsdebatten. Dessutom finns det en lektion 3 i chokladfysik!

Tags: , , ,

Grattis på 200-årsdagen, Charles Darwin!

”I en värld där människor är beredda att göra nästan vad som helst för att få mesta möjliga uppmärksamhet känns det skönt att det kan finnas såna försynta, ja nästan lite motvilliga, revolutionärer som du”, sa professor Nils Uddenberg i en födelsedagshylling i morgonens ”Tankar för dagen”.

Tags:

Darwin och den långa debatten

I år är det 150 år sedan Darwin gav ut sin ”Om arternas uppkomst”, som presenterar den evolutionsteori som ligger till grund för den biologiska forskningen idag och som är en av de mest omdebatterade böcker som skrivits. På torsdag (12 feb) är det hans 200-åriga födelsedag. Jubileet uppmärksammas på olika håll. Mycket spännande om Darwin finns att läsa i Forskning & Framstegs temanummer (nr 1/2009). I Darwins hemland Storbritannien satsar man stort, se ”Darwin200”.

 

 I fredagens (6 feb) upplaga av programmet ”Människor och Tro” i Sveriges Radios P1 handlade det om Darwin, hans betydelse för vår syn på livet och debatten hans bok orsakade – en debatt som startade för tvåhundra år sedan och fortfarande pågår. Gunnar Broberg, professor i idéhistoria, berättade om Darwins liv och om den dåtida debatten och förklarade att Darwin själv undvek den känsliga frågan om människans plats i evolutionen. I boken skrev han bara en knapp rad om att det i framtiden kommer att bringas ljus över frågan om människans ursprung. ”Det är ganska fantastiskt att det ändå får den effekten, att det nästan blåser omkull hela mänskligheten”, kommenterade Broberg. Darwin trodde förmodligen på en form av design – en avsikt i skapelsen – men han var väldigt försiktig i sina uttalanden om själva ”igångsättandet”.

 

Därefter vidtog ett samtal mellan å ena sidan Birgitta Forsman  docent i forskningsetik som skrivit en alldeles nyutkommen bok om Darwin: Arvet från Darwin – Religion, människa, moral (bokförlaget Fri Tanke), och å andra sidan Tuve Skånberg, direktor för Claphaminstitutet som är en kristen tankesmedja i Stockholm. De diskuterade fel och brister i Darwins teori, vilken plats Bibelns skapelseberättelse bör ha i skolan och om evolutionslära och gudstro kan leva sida vid sida.

 

Det hela var mycket intressant, så jag kan rekommendera att gå in och lyssna på programmet eller ladda ner det i pod-version på SRs hemsida! Tydligen talade Nils Uddenberg om Darwin i P1-programmet  Naturmorgon” också, men det har jag själv inte lyssnat på (än).

 

Sverige är enligt World Values Survey det mest sekulariserade landet i världen. Sifo frågade 2006, på SVTs uppdrag, svenskarna hur de såg på evolutionen. 73% anslöt sig tanken att livet utvecklats i flera steg genom naturligt urval. 9% menade att det måste finnas en intelligent konstruktör och 14% att Gud skapade naturen och människan vid ett särskilt tillfälle.

 

I USA har flera olika undersökningar gjorts. I en undersökning från Gallup där frågorna liknar Sifos menade 44% av amerikanerna att Gud skapade människan i hennes nuvarande form, 36% att människan har utvecklats under översyn av Gud och 14% att människan utvecklats utan inblandning av Gud (siffror från maj 2008).

 

Vi bad i vår undersökning 2006 svenskarna att på en skala från 1 till 5 bedöma hur vetenskapligt ”intelligent design” är. 1= inte alls och 5= i högsta grad. 14% procent angav en fyra eller femma, 59% en etta eller tvåa, på skalan.

Tags: , , ,