Arkiv för artiklar taggade med allmänheten.
Några är, som ni såg av gårdagens inlägg, på väg till Italien. Själv packar jag för årets största kollo för vuxna: Almedalsveckan. Har du vägarna förbi är du varmt välkommen att diskutera ”kunskapsklassamhället” med oss på Joda Bar på onsdag! Samtalet tar förstås avstamp i vår nya rapport och vi ser fram emot en spännande eftermiddag. Hoppas att vi ses!
Tags: allmänheten, Almedalsveckan, klassamhälle, kunskap, kunskapssamhälle
I den nya rapport VA presenterar i dag, Kunskap i en klass för sig?, ställer vi oss frågan om kunskapssamhället är ett nytt klassamhälle. Vårt svar blir ja.
Att människors attityder till forskning och forskare är mer positiva ju högre utbildningsnivå de har – det vet vi sedan tidigare. Att liknande skillnader finns med avseende på ”socialklass” har vi också sett förut. I den nya studien analyserar vi klasskillnaderna mer ingående och går ett steg längre för att försöka hitta dess orsaker.
I stora drag finner vi att de som är tillfreds med sina liv och med folk runt omkring, är nöjda med hur demokratin fungerar, och har förtroende för samhällsinstitutioner – de har också en mer positiv syn på forskare och forskning än andra. De högutbildade, de med tjänstemannayrken och de som sympatiserar med Allianspartierna tillhör ofta denna ”lyckliga” grupp.
De med lägre utbildning och i arbetaryrken uttrycker egentligen inte särskilt ofta att de har lågt förtroende för forskare och forskning. Men de saknar ofta uppfattning – de tycker inte att de vet tillräckligt om frågan, eller bryr sig inte. De tar också mer sällan del av populärvetenskap och forskningsinformation. Det här är en utmaning. Hur ska vi som arbetar med att kommunikation mellan forskning och samhälle få denna dialog att omfatta alla?
Läs pressmeddelande och ladda ner rapporten här.
Studiens resultat kommer att diskuteras vid ett seminarium i Almedalen den 7 juli. Välkommen dit!
/Karin Hermansson
Tags: allmänheten, dialog, forskarförtroende, Forskningsförtroende, klassamhälle, kunskapssamhälle
I dag presenterade vi den ena av våra två årliga undersökningar av förtroende för forskning och forskare. Mätningarna, som gjordes första gången 2002, visar en långsamt nedåtgående trend vad gäller forskningsförtroende. Knappt fyra av tio tycker att svensk forskning är internationellt konkurrenskraftig – vilket är en nedgång sedan 2003 då den frågan ställdes senast.
Enkäten besvarades under hösten och vintern 2009/2010. Kanske svarade många egentligen på om Sverige (läs: bilindustrin…) är konkurrenskraftigt? Den tolkningen föreslog Patrik Hadenius, chefredaktör bland annat på Språktidningen, vid ett seminarium i torsdags. Hans skarpsynta kommentar belyser hur viktigt det är att fundera över sammanhang och formuleringar när man tolkar undersökningsresultat. I vår rapport har vi gjort en tidslinje med exempel på sådant som hände under 2009 och början av 2010 – som en hjälp för minnet för den som funderar över svaren.
Sammanhang, ja…
Undersökningen som vi rapporterar i dag gör VA i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Frågorna ställs inom ramen för den stora Riks-SOM-enkäten, där det också finns en mängd frågor om politik, medieanvändning, kulturkonsumtion mm. SOM presenterade en del av alla nya resultat vid ett seminarium i april, som jag bloggade helt kort om då. Eftersom undersökningen är bred, kan den användas för att analysera och kommentera i många sammanhang.
Några av de forskare som använder SOM-undersökningens data är bloggare, bland annat professorn i statsvetenskap Ulf Bjereld som i går på sin blogg kommenterade svenskarnas syn på Israel med anledning av Ship to Gaza.
En som absolut inte bloggar är professorn i statsvetenskap Bo Rothstein. Han framför hellre sina synpunkter på andra sätt – till exempel på tidningarnas debattsidor. Nyligen skrev han en intressant artikel i SvD om vikten av att människor litar på sina medmänniskor och på de offentliga institutionerna – a propos den ekonomiska krisen i Grekland.
I den VA-rapport vi presenterade i november – Vetenskap att tro på? – började vi (utöver, förstås, att analysera samband mellan tro och vetenskapssyn) att nosa på samband mellan attityder till forskning och social tillit. Det var den första delrapporten i en större studie. Snart kommer nästa – missa inte den!
/Karin Hermansson
Tags: allmänheten, bilkrisen, Forskningsförtroende, mellanmänsklig tillit, ship to gaza, SOM-undersökningen
Detta är ett bidrag till Kunskapsbloggens bloggutmaning denna vecka: att tipsa om kunskapsspridande sidor på Facebook.
1. TED - för att den tillgängliggör så många föreläsningar av kunniga människor från jordens alla hörn.
2. UR Samtiden – för att den genom bl.a. filmklipp från svenska föreläsningar och seminarier sprider kunskap om allt möjligt.
3. Naturskyddsföreningen - för att den ger tips, länkar till artiklar och skapar dialog om natur och miljö.
4. Slutligen tar jag mig friheten att tipsa om vår egen facebooksida: Vetenskap & Allmänhet – för att den sprider lästips och kunskap om forskningens roll i samhället.
Jag tackar Kunskapsbloggen för tipset om Språkrådet på Facebook!
/Karin Hermansson
Tags: allmänheten, facebook, kunskap, språk
Ordet innovation är ett sådant där missbrukat och missförstått ord som jag ibland önskar att vi kunde sudda bort, ungefär som när alla Q försvann i Hasse Alfredssons bok Varför är det så ont om Q? för er som minns den.
I morse hörde jag en reporter på Ekot säga att den svenska delegation som med Kungen i spetsen just nu är i Kina är där ”för att sälja in Sverige som ett uppfinnarland”. Därefter säger Maud Olofsson: ”Vår innovationsförmåga, det att vi trots att vi är ett litet land klarar av att konkurrera på en tuff global marknad, det har imponerat….”
Slutats: Innovation = uppfinning ?
Ekot är inte precis ensamma om att sätta likhetstecken mellan begreppen. För en tid sedan bevistade jag ett seminarium där politiker från alla riksdagspartierna skulle debattera forskning och innovation. Alla talade om ”innovationssystemet” och hur viktigt det är med innovation för att Sverige ska må bra. Men i bänkraderna viskades det: ”vet de egentligen vad de pratar om… vet de vad innovation är eller är det bara ett fint ord som de lärt sig att säga?”.
Wikipedia är behjälpligt med att förklara att ordet innovation kommer från latinets innovare=förnyelse. Vidare står att läsa:
En innovation behöver bara vara en teoretisk tanke som har dokumenterats eller någonting som har utvecklats för eget bruk. En innovation är resultatet (produkten) av en innovationsprocess, men behöver inte vara en vara ett föremål man kan ta på. En innovation kan lika gärna vara en tjänst, en ny filosofi eller ett nytt sätt att göra någonting.
Därefter följer bland annat favoritexemplet IKEAs idé att packa möbler i platta paket och låta kunden montera själv, som är en smart innovation. Men är det en ”uppfinning”? Njaaaeee…
IVA har ett projekt som heter ”Innovation för tillväxt”. På dess hemsida finns följande definition:
Med innovation menar vi att kunskap omsätts till nya värden. Det handlar om att utveckla produkter, tjänster och organisationer i såväl privat som offentlig verksamhet. Det kan gälla allt från industrirobotar, betalningssystem och energieffektivisering till ledarskap, affärsmodeller och hälsovård.
När IVA inom ramen för projektet frågade allmänheten om vad de tänker på när de hör ordet innovation svarade 35% ”vet ej”. De som kunde komma på något associerade oftast till något i stil med ”forskning” eller ”uppfinning”, därnäst kom svar som ”nytänkande” och ”förnyelse” (dryga 20%). (rapport kan laddas ner här)
Bland opinionsbildare och ledningspersoner inom privata företag och och offentlig sektor var tveksamheten mycket mindre om vad innovation betyder, skriver rapportförfattarna, och drar slutsatsen:
Det verkar därför som att begreppet behöver lanseras och förankras tydligare framför allt hos den stora allmänheten.
Jo, det är nog riktigt. Men om journalister och politiker inte har klart för sig vad det betyder, så är det nog läge att börja där!
I IVAs undersökning har f.ö. också frågor om attityder till entreprenörer ställts. Entreprenör och entreprenörskap är andra svåra ord som även vi frågat om i en undersökning av lärares syn på att arbeta med företagsamma förmågor hos sina elever. Då vi frågade lärare på olika nivåer vad de tänkte på när de hörde ordet entreprenörskap, svarade många byggföretag och grävmaskiner.
Vad är det för fel på ordet företagsam? Eller rentav ta-sig-för-samhet, om det är det man menar?
Ord är fantastiska, knepiga och bedrägliga – det har jag varit inne på förut här på bloggen. Detta kanske kan bli en hel ordserie!
Slutligen ett tips inför helgen: Ta lite chili i fredagsmiddagen, och bli en lyckligare människa! Läs hur och varför på Lyckobloggen.
/Karin Hermansson
Tags: allmänheten, chili, entreprenörskap, innovation, ord, språk
”En av fyra löper risk att få…”
”Risken att dö i tarmcancer fördubblas för den som äter…”
”Sju av tio har varit utsatta för…”
”Dubbelt så många tycker att Sverige borde satsa på…”
Risker och möjligheter, liksom allmänhetens åsikter om allt mellan himmel och jord, kommuniceras ofta med statistik. Men vad betyder de där siffrorna egentligen? Hur ska jag som individ ställa mig till en fördubblad risk för att råka ut för en viss sjukdom ifall jag dricker fem koppar kaffe per dag i stället för tre? Och hur stor är den risken egentligen jämfört med att vistas i trafiken varje dag? Eller möjligheten att kaffet skyddar mot en annan sjukdom?
Jag tror att väldigt många har svårt att förhålla sig till statistiska uppgifter, kanske framför allt när det handlar om risk, så egentligen är det synd att de används så ofta. Problemet är väl att det är svårt att hitta något bra alternativ. Forskare utgår ju ofta från antal fall av till exempel sjukdom, olyckor eller brott i en viss population – och då hamnar man genast i en statistisk siffra.
Den brittiska organisationen Sense About Science, som vi skrivit om tidigare både här på bloggen och på VAs hemsida, tar sig an statistiken i en ny liten ”handbok”: Making sense of statistics. Den finns att ladda ner på deras hemsida, och behandlar frågor som: Vilka är fallgroparna, och hur kan man som läsare/mottagare undvika dem? Vad är skillnaden på absolut och relativ förändring i till exempel en risknivå? Hur säker kan man vara på siffran och vad betyder ”statistisk signifikant? ?
Kunskap om vad statistiken egentligen säger är viktig för att förstå vad de forskningsresultat som presenteras i media betyder. Making sense of statistics är förstås på engelska. Den är ganska lättläst för den som är någorlunda bra på engelska, men jag skulle önska att det funnes en svensk motsvarighet så att det blev ännu mer lättbegripligt för ännu fler. Känner någon till något liknande på svenska?
/Karin Hermansson
Tags: allmänheten, kommunikation, risk, Sense About Science, statistik
Detta är ett bidrag till Kunskapsbloggens bloggutmaning att tipsa om tre kunskapsspridande filmer, teve-serier eller Youtube-klipp. Tanken är att samla alla tips till en ”visuell kunskapsbank”.
Det blev svårt att välja, för det dök upp så många olika saker i huvudet. Men med hjälp av mina kolleger har jag valt ut följande tre tips, inriktade på olika åldersgrupper och med ganska olika målsättningar:
1. Eva Funcks olika funkar- och superkollprogram i SVT Barnkanalen – för att de på ett påhittigt och spänstigt sätt visualiserar och sprider både kunskap och kunskapsglädje till barn, om allt från myggbett till Kungen.
2. Teknikdelegationens Youtube-filmer i kampanjen Den breda linjen – för att de sprider kunskap om vad NV-programmet innebär, i syfte att öka antalet nior som väljer NV (och teknik) i sitt gymnasieval.
3. Tv-serien klass 9A – för att den sprider kunskap om vikten av bra och engagerade lärare i skolan.
Som en bonus skulle jag vilja tipsa om det här Youtubeklippet som visar experiment med majsstärkelse - för att det bara är så helt knasigt coolt!
/Karin Hermansson
Tags: allmänheten, kunskap, lärare, Teknikdelegationen, ungdomar
Ord är fantastiska. Och knepiga. Och ibland bedrägliga.
SarahC. Kavassalis, University of Toronto, skriver på sin blogg The Language of Bad physics om hur ordet teori missuppfattas och missbrukas.
”Teori” i vetenskapliga sammanhang är inte det samma som det vardagliga ordet ”teori” – dvs. det som används synonymt med gissning: ”polisen har en teori om mordmotivet”, eller ”jag har en egen teori om varför…”
I den vetenskapliga vokabulären kallas ett sådant antagande för en hypotes - och en sådan är till för att förkasta eller bekräfta.
En teori, däremot, är en vedertagen förklaring till observationer – och den accepteras som teori först när den klarat många vetenskapliga tester och hypotesprövningar:
A theory in its technical usage is something that is more or less verified or an established explanation accounting for known facts or observations, like the theory of relativity or how evolutionary biology is a theory. In modern science the term “theory”, or “scientific theory” refers to a given explanation, consistent with the scientific method, of empirical observation.
Varför ska man bry sig om det här? Jo, eftersom det finns två betydelser av ordet teori, kan den som vill underminera vetenskapens trovärdighet utnyttja begreppsförvirringen för att få vetenskapliga teorier att framstå som spekulativa och osäkra:
“we shouldn’t teach evolution in schools because ‘evolution is just a theory’”
I matematiken har de fått till det bättre, tycker Kavassalis. Där används i stället ordet teorem, som inte på samma sätt kan missuppfattas och missbrukas.
Samtidigt (tänker jag) är teorem förmodligen ett för en icke-matematiker ganska obegripligt ord.
Vems fel är det då att ordet teori missbrukas?
While it’s easy to blame “non-scientists” for choosing definitions to meet their needs, it’s not entirely their fault, skriver Kavassalis. Forskare gör sig nämligen också skyldiga till att använda ordet ”teori” på fel sätt genom att hävda att deras egen modell är bättre än någon annans – för att den ”bara” är en teori. Kavassalis konstaterar:
By scientists engaging in these “my theory is more of a theory than your theory” games, we allow room for Intelligent Designers to use the same tactics.
En uppmaning till forskarsamhället att tänka över hur de själva uttrycker sig, alltså!
Själv har jag den senaste tiden, efter att under kort tid ha bevistat flera paneldebatter om forsknings- och utbildningspolitik, grubblat på en annan slags ord som jag är rädd kan försvåra kommunikation mellan forskare och det omgivande samhället, nämligen alla dessa etiketter som sätts på forskning.
I en av debatterna ställdes excellent forskning mot vardagsforskning. Vad det sistnämnda är har jag fortfarande inte förstått, men den utförs väl av en hoper icke-excellenta medelmåttor, antar jag?
Ofta ställs annars behovsmotiverad forskning mot nyfikenhetsdriven forskning. Precis som om inte alla forskare är nyfikna?
Och sedan har vi förstås den där fria forskningen alla talar om. Var finns de där helt fria forskarna, undrar jag? Har de inga som helst mål eller krav som styr vad de gör? Om viss forskning är behovsmotiverad… är då den här fria forskningen kanske omotiverad…?
Jag skulle vilja slå ett slag för ”motsatsen” till fri forskning, nämligen fängslande forskning! För vilken forskning är inte fängslande…?
/Karin Hermansson
Tags: allmänheten, forskare, fri forskning, språk, teori, vetenskap
Ett askmoln – inte ett terroristattentat – lamslår flygtrafiken i norra Europa. Det låter osannolikt men har faktiskt hänt. Reynir Bödvarsson, seismolog i Uppsala, får besvara frågor om hur länge det ska pågå och om askan är farlig att andas in. I radion i morse förklarades hur askan/lavapartiklarna bildas när vatten från glaciären träffar den heta lavan. Hur spännande som helst! Jag hoppas att landets lärare tar sig tid att förklara för alla skolbarn vad som händer. Själv ställde jag ut en vit tallrik i regnet i morse för att se om det kommer några lavapartiklar på den (Bödvarssons tips).
”Kan Sverige klara flygstoppet?”, frågade Aktuellts programledare igår. Tjaaa… vad har vi för val? undrar jag. Svenska myndigheter tror på snabb lösning, står det i DN idag. Men ingen kan veta hur länge utbrottet kommer att pågå, som Bödvarsson påpekar.
I ett radioreportage i morse hörde jag en fåordig bonde som bor nära vulkanen säga ”man får bara leva med det – det går inte att göra något åt”. I vintras hörde jag något liknande från en man någonstans i norra Norrland: ”Det är som det är med den, snön”.
Men att ”leva med det” är inte riktigt en livsfilosofi som präglar nutidsmänniskan. Tanken att någon naturens nyck skulle stoppa en resa, en leverans eller ett möte… Njae.
Det är förstås förfärligt om akuta sjuktransporter och organleveranser inte kan göras, men vi kan inte göra mycket åt vare sig snöoväder eller vulkanutbrott. Det går inte att som Bamse bära iväg ett stort klippblock och proppa igen vulkanen med det.
Det vi kan göra är att försöka hitta lösningar på de problem som uppstår och försöka undvika att bygga ett samhälle som är alltför sårbart. En sådan här situation är ett tillfälle för forskare – inte bara seismologer utan även t.ex. statsvetare och kommunikationsforskare – att sätta sig tillsammans med myndigheter och politiker och föra en dialog om vilka lärdomar som kan dras.
Fast de kanske måste föra dialogen i form av en webb-konferens, om de inte kan flyga till varandra!
PS Krisinformation.se samlar information från olika myndigheter om utvecklingen.
/Karin Hermansson
Tags: allmänheten, askmoln, dialog, flygtrafik, forskare, vulkanutbrott
Det talas allt oftare om problemet med att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Ett problem som kan bromsas om antibiotikaanvändningen begränsas – till exempel genom att det bara skrivs ut när det verkligen behövs.
I morse läste jag i DN* om en ny Eurobarometerundersökning som visar att europeer har dålig kunskap om antibiotika. Finnar, svenskar och danskar är i topp kunskapsmässigt. 73 procent av svenskarna svarar korrekt att antibiotika inte hjälper mot virus, jämfört med snittet i EU på 53 procent.
Vad spelar det för roll då, kan man undra? Ja, tydligen är det något vi svenskar gör som är bra, i alla fall, eftersom Sverige har den lägsta användningen av antibiotika i EU. Logiskt, kanske, att det är lättare att undvika onödig förskrivning om patienterna har tillräcklig kunskap för att förstå att förkylningen inte blir bättre av penicillin?
Det verkar inte vara ett klockrent samband, för både Finland och Danmark har klart högre användning än Sverige. I DN-artikeln tror professor Otto Cars, ordförande i Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens), dock att folkhälsoupplysning i länder med låg kunskapsnivå skulle förbättra situationen – vid sidan om ett förbud mot antibiotikaförsäljning utan recept (vilket för en svensk känns närmast självklart).
Ekot i P1 rapporterar i dag att läkare funnit att det nog att korta ner antibiotikakuren och ändå få gott resultat, dvs. infektionen slås ut. I det aktuella fallet hade man halverat behandlingstiden! Ingen vet ännu säkert – såvitt jag kunde förstå – om kortare antibiotikakurer verkligen minskar resistensutvecklingen, men att kostnaderna skulle minska avsevärt råder det förstås inget tvivel om.
Sådana här studier är dock inte industrin intresserade av att lägga pengar på, eftersom kortare behandlingstider betyder mindre intäkter. Så studien är enligt Ekots rapportering gjord tack vare att Strama mobiliserat läkare som gjort studien utan ekonomisk ersättning!
När vi frågade allmänheten om de tror att forskning kan bidra till att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier svarade 77 procent ja (se VA-barometern).
Men ett agerande från läkemedelsföretagen som i praktiken innebär att forskningen bromsas bidrar sannolikt inte till ökad trovärdighet och förtroende för forskning. Eller vad tror ni?
* DN-artikeln finns inte tillgänglig på dn.se, utan bara i papperstidningen, sid 11.
/Karin Hermansson
Tags: allmänheten, antibiotikaresistens, Forskningsförtroende, kunskap, läkemedelsföretag
