allmänheten

Arkiv för artiklar taggade med allmänheten.

Värsta smittan?

Citizen science” och brukarmedverkan i forskning är något som det pratas om på sina håll. Brukarmedverkan är framför allt en term använd i medicinsk forskning, där patientgrupper deltar i forskningsprojekt som aktiv partner i planering och resultattolkning. Men att allmänheten bidrar på olika sätt i forskningsprojekt förekommer också inom andra områden. Folk räknar fåglar, stjärnor, blommor, mäter regn , upplåter sin datorkraft, osv, och förser på så vis forskare med data. I samband med ForskarFredag i höstas mätte svenska, danska och norska skolbarn kvaliteten på luften i sina klassrum.

Vi har ju alla i någon mening deltagit i ett gigantiskt experiment i samband med den nya influensan och massvaccineringen. Eftersom olika länder kommer att tillämpa olika strategier när det gäller vaccination, borde det gå att jämföra utfall och bedöma vilka val som gav bäst resultat.

Fast… hur hanterar man andra faktorer än just vaccinationen? I min sons klass – som började vaccineras först framåt jul – har det visat sig att sjukfrånvaron var betydligt lägre under höstterminen 2009 än förra året. Kan det bero på allt handspritande före maten, uppmaningar att hosta i armvecket, osv?

OK, jag medger att det inte är mycket till vetenskap att titta på antal sjukfall i en skolklass, men så kom ett nyhetsbrev om en rapport från Gallup, där det visar sig att amerikanerna är mindre sjuka i såväl influensa som förkylningar i år jämfört med förra årets influensasäsong. Den tydliga nedgången kom i oktober, ungefär samtidigt med att vaccin började bli tillgängligt. Men det finns många faktorer som påverkar, påpekar författarna:

An elevated awareness and sensitivity to contracting the flu may have simultaneously increased those seeking out vaccinations for regular seasonal influenza. Schools and community public health officials have also undertaken large-scale efforts to encourage behaviors of more conscientious hygiene such as hand washing and coughing in to shirt sleeves rather than in to hands, as well as preemptive measures such as providing disinfectant wipes at grocery stores and disseminating face masks at clinics and doctors’ offices.

Bild: från FASS.se

Intressant. Kan man av detta dra slutsatsen att folk hade glömt bort det där med att tvätta händerna – tills epidemin kom? Och kommer detta nya hygienfokus att ha effekt även på antal fall av t.ex. den fruktade vinterkräksjukan?

Citizen science började jag med, ja. Influensan är kanske inte något riktigt bra exempel på det eftersom vi medborgare inte aktivt valt att delta just i ett forskningsprojekt, men som ”försökskaniner” kan vi ju i alla fall inbjuda forskarna och ställa frågor!

Vetenskapsfestivalen i Göteborg arrangerar VA tillsammans med en rad andra organisationer ett seminarium den 20 april där frågan om hur Sverige klarade svininfluensan kommer att diskuteras. Kom gärna dit och lyssna, ställ frågor och diskutera! Anmälan ska göras senast 13 april.

Tags: , , , , , , , , ,

Påverkar politisk färg forskarförtroendet?

Kan den politiska åskådningen påverka vilket ämne man väljer att forska inom? Eller omvänt: påverkar forskningsämnet  forskarens partipreferens?

Står svenska akademiker till vänster eller höger? Denna fråga kan vara viktig att studera om man tror att det finns ett samband mellan akademikers politiska uppfattningar och hur de påverkar studenter, media och beslutsfattare, konstaterar Niclas Berggren på sin blogg.

Oavsett orsak-verkanssambandet verkar det i alla fall som om det finns en tydlig koppling mellan ämne och partipreferens. I en ny och intressant studie av Niclas Berggren m.fl., som han som beskriver i ovan nämnda bloggpost, visar det sig att forskare och lärare inom ekonomi och juridik oftare sympatiserar med Alliansen medan sociologer och genusvetare föredrar de Rödgröna. Nånstans i mitten hamnar statsvetare och de som ägnar sig åt ekonomisk historia. Som helhet står dock den undersökta gruppen mer till höger än allmänheten i stort.

Undersökningen omfattar svenska forskare och universitets-/högskolelärare i samhällsvetenskapliga ämnen. Hur till exempel naturvetare placerar sig politiskt är därför inte känt. Författarna motiverar sitt val av ämnesavgränsning så här:

As for the choice of disciplines, we restrict ourselves to the social sciences and do not include e.g. the natural sciences or the humanities. The reason is that we are interested in disciplines that are relevant to policy-making, in the sense that they deal with socially relevant matters which frequently form the basis for political opinions and decisions.

Här finns alltså potential för en eller flera nya studier! Hur röstar naturvetare, tekniker, medicinare, humanister…? För dessa ämnen är förstås också i hög grad relevanta för ”policymakande”.

Om forskarens politiska färg spelar någon roll för forskningen är förstås en annan fråga, liksom om förtroendet för forskare och forskning påverkas av om forskare som exempelvis uttalar sig i media positionerar sig till vänster eller höger politiskt.

Tags: , , ,

Prata fysik med hunden?

Allmänhetens kunskaper om vetenskap är deprimerande dåliga, men varken politiker, religion eller lärare kan klandras för det. Det är vi som har misslyckats i våra jobb som forskare!

Detta är ett huvudbudskap i fysikforskaren Chad Orzels föredrag Talking to My Dog About Science: Why Public Communication of Science Matters, and How Weblogs Can Help – ett föredrag som han lagt ut i form av ett bildspel på sin blogg Uncertain Principles.

Klicka upp bildspelet, som är lätt att följa trots att ingen talar till det, begrunda skillnaden mellan newtonskt och galileiskt sätt att publicera och reflektera över olika aspekter på att som forskare blogga – om sin egen forskning och annat. Kommentarer? Reaktioner?

Undrar du över det där med hunden? Orzel utkom strax före jul med boken How to teach physics to your dog. Jag hoppas att han inte likställer allmänhetens fattningsförmågor med sin hunds, men jag vet inte för jag har inte läst den (någon som har det får gärna kommentera!). Den finns dock att beställa på exempelvis Adlibris och Bokus, och jag har satt upp den på önskelistan!

med_cover_draft_atom

Tags: , , , ,

”Public understanding of science” i internationell jämförelse

Runt om i världen görs det undersökningar av allmänhetens attityder till vetenskap. Många innehåller också kunskapsfrågor, framför allt om naturvetenskap och teknik. Nyligen publicerade Amerikanska National Science Foundation, NSF, sin senaste ”Science and Engineering Indicators” i vilken ett kapitel om allmänhetens attityder och kunskaper om naturvetenskap och teknik, ”Science and Technology: Public Attitudes and Understanding”, ingår.

På bloggen Uncertain Principles kommenterar Chad Orzel, fysikprofessor, resultaten från undersökningens kunskapsfrågor. Han är inte imponerad…

En fördel med NSFs rapport är att den samlar data från ett stort antal undersökningar och gör jämförelser mellan länder. För jämförelser med Europa används den senaste special-EU-barometern om vetenskap och teknik (EB 63.1 från 2005).

Det är dock verkligen  inte enkelt att göra jämförelser mellan länder. Skillnader i kultur, religion, demokrati, utbildning mm kan påverka resultaten på sätt som inte är lätta att ta hänsyn till och som man lätt glömmer när stapeldiagrammet ligger där i all sin enkelhet. Till det kommer det uppenbara svårigheten i att översätta frågorna så att betydelsen blir exakt densamma överallt. Men det finns fler fällor att undvika.

Ett av de länder vars undersökning tas upp i NSF-rapporten är Malaysia (Public Awareness of Science and Technology Malaysia 2004 (ska gå att ladda ner här). Två av frågorna som ställdes handlade om Big Bang och evolutionen – samma frågor som används i många andra länder. I rapporten står att läsa:

In 2004, 25.1% of the public were considered to have answered correctly to the statement, “The universe began with a huge explosion” (where “False” has been specified as being the correct answer) <…>

On the statement, “Man, as we know him today, originated from an earlier animal species”, around 59.0% of Malaysians answered it correctly in 1998 and 2000 (where FALSE has been specified as being the correct answer), while 46.1% and 41.7% did so in 2004 and 2002 respectively.

Författarna resonerar kring frågorna på följande vis:

It should also be pointed out that the two statements are, in fact, scientific theories, in which a response reflects more of a person’s philosophical stand than his or her knowledge of the issue. In other words, for these two statements, the answers are debatable, as scientists have different opinions on the truth or falsity of the statements. This is evident in how we have regarded the two statements as FALSE, although the reverse is true in the NSF and Eurobarometer surveys. Hence, the public’s response to these two statements should not be used as one of the indicators of their understanding of S&T, although it might indeed be interesting to find out how they feel about the issues.

En annan sak som blir uppenbar vid läsning av till exempel en rapport från Indien (India Science Report, 2005), är skillnaderna i förutsättningar. I rapportens presentationer av allmänhetens svar på olika frågor delas de svarande upp i utbildningsnivå – precis som vi ofta gör i våra rapporter. Skillnaden är att i den indiska rapporten finns en kolumn som vi inte har: den för de illiterata.

Vidare kan man läsa att 95% av befolkningen (2004) aldrig använt Internet . Då kan man börja fundera över relevansen i vissa andra jämförelser. Till exempel frågan om den svarande har förtroende för information om vetenskap och teknik på Internet…

Och vilka slutsatser drar du av att intresset för nya vetenskapliga upptäckter är mycket större i Sverige, där nio av tio har tillgång till internet och en av fem har mer än tre års eftergymnasial utbildning, än i Indien där bara halva befolkningen har tv och fyra av tio inte äger ett kylskåp?

Tags: , , ,

”Radikal dialog” mellan religion och vetenskap

Mötet mellan religion och vetenskap är ett spännande ämne.

Elaine Howard Ecklund, forskare vid Rice University i USA, har som jag berättat tidigare här på bloggen bland annat studerat forskares religiösa tro. På bloggen science + religion today skriver hon om hur religiösa människor missförstår forskare, men också om hur forskare missförstår religiösa människor.

Skälet till att forskare och religiösa hamnar i ändlösa konflikter är att de missförstår varandra, menar Ecklund. För att undvika det måste de öppna sig och börja föra en dialog.

Varför är det viktigt då? Ecklund skriver:

According to a recent report from the National Center for Education Statistics, U.S. schoolchildren receive poorer science education than do students in most other industrialized nations. <….>  Better science skills and understanding often correlate with greater overall success and socioeconomic stability. So if religious folks want their children to succeed—and as a scholar of American religion, I have every reason to believe they do—they need to learn how to be in better dialogue with the scientists among them. For their part, religious students must be encouraged by their faith leaders, educators, and parents to ask difficult questions of science and their beliefs.

Men det är alltså inte bara de religiösa människorna som Ecklund kritiserar utan även forskarna, som hon menar i många fall saknar förmåga eller vilja att lyssna på och intressera sig för de religiösa människornas synsätt. Hon listar tre punkter som hon anser att forskarsamhället bör minnas: 1) De flesta människor tror både på religion och vetenskap, 2) Den stereotypa bilden av en religiös människa som ”outbildad och kristen” stämmer inte – även religiösa är olika, samt 3) Alla evangelikanska kristna är inte mot vetenskapen.

Ecklunds bot mot missförstånd och ställningskrig uttrycker hon så här: We need “radical dialogue,” when scientists and people of faith become truly open to learning from one another.

Ordet dialog är förvisso enkelt att säga men svårare att förverkliga. Ecklund tillägger: Such radical dialogue would never have convinced Jerry Falwell and it won’t convince Richard Dawkins. But my research shows that most religious people do not take after Falwell, and most scientists are not like Dawkins.

AAAS har ett program för att underlätta dialog mellan religion och vetenskap. Hur ”radikal” den dialogen är och vad AAAS satsning åstadkommit har jag dock (för stunden) inte någon uppfattning om.

USA och Sverige må kännas som skilda världar vad gäller religiositet och kontroverser mellan religion och vetenskap. Men visst finns det skäl att intressera sig för de här frågorna även på hemmaplan. Maria Gunther Axelsson är en av dem som gjort det. Hon försöker i sin bok ”Big Bang eller Varde ljus: skapelsemyten som pseudovetenskap” (Wahlström & Widstrand 2006) ge läsaren en insikt i vad skapelsetro egentligen betyder och varför vetenskapen av vissa kan uppfattas som ett hot. Först när man förstår det kan man börja fundera över hur man ska möta människorna och bemöta argumenten.

Tydligt i den rapport som vi presenterade i november var att även svenskar i stor utsträckning tror på någon form av högre makt. Men också att många både gör det och har tilltro till vetenskaplig forskning. Ecklund pekar på att de troende människornas inställning till vetenskap beror på vilken religion eller samfund de tillhör. Vi kunde inte urskilja attitydskillnader mellan människor med olika religionstillhörighet i vår studie av den enkla anledningen att antalet svarande ”troende-men-inte-kristna” var alltför få. I USA har man inte det problemet, utan kan göra statistik på exempelvis politisk preferens versus religiös övertygelse (Gallup).

Man kan förmoda att det också i Sverige finns skillnader i attityder till vetenskap mellan olika grupper av religiösa. Vad vi inte vet är hur stora de är jämfört med attitydskillnaderna mellan troende och icke troende. Eller vilken roll de spelar jämfört med skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän, norrlänningar och skåningar eller kvinnor och män?

Det vi med säkerhet vet är att det alltid är viktigt att intressera sig för och lyssna på den/de andra när vi ska mötas och föra en dialog.

Tags: , , , ,

Tävling för en bättre värld

Är du lärare och söker nya utmaningar för dina elever? Då kanske detta är något för dig:

Vetenskapsfestivalen i Göteborg anordnar en skoltävling som vänder sig till elever i grundskolan i skolår 0 till 9. I år handlar den om forskning och att hitta ett problem och utveckla en lösning som gör världen lite bättre.

En dryg månad har den som vill anta utmaningen på sig. Sista tävlingsdag är 26 februari och prisutdelningen sker i Nordstan den 20 april. Läs mer på hemsidan.

Själva festivalen går av stapeln den 19-29 april och årets tema är För ändring! Det handlar om hur vi moderna människor kan skapa ett hållbart samhälle genom stora och små förändringar.

Den 20-25 april är festivalen öppen för allmänheten, medan de övriga dagarna bara är för förbokade skolklasser. Inom kort ska enligt uppgift skolprogrammet – dvs den del av evenemanget som vänder sig till skolor – finnas tillgängligt på hemsidan www.goteborg.com/vetenskapsfestivalen. Där kan man också beställa ett program.

Lycka till med problemfinnandet och -lösandet!

Tags: , , ,

Kändisar och vetenskap 2009

Den brittiska organisationen Sense About Science har publicerat sin ”celebrity audit” över 2009, Celebrities and Science 2009, där de analyserar årets skörd av vetenskapsrelaterade uttalanden som kändisar gjort i media. Under 2009 handlade enligt rapporten mycket om kost och hälsa. Kemikalier var ett annat populärt ämne.

Sense About Science vill motverka missuppfattningar som sprids till allmänheten av exempelvis skådespelare, kändiskockar och fotomodeller. De erbjuder därför en hjälptelefon där kändisar (och andra) gratis kan kolla upp fakta innan de uttalar sig. För att klara den uppgiften har de ett stort antal frivilliga forskare som ställer upp och svarar. Science advice is just a phone call away!

Några smakprov bland celebritetscitaten från 2009:

“There are even surveys suggesting that eating foie gras can lead to Alzheimer’s, diabetes and rheumatoid arthritis. In short, eating foie gras is a tasty way of getting terminally ill.” (Roger Moore, skådespelare)

“I avoid carbonated drinks – they sap all the oxygen from your body and make your skin wrinkly and dehydrated.” (Shilpa Shetty, skådespelerska)

“[Meat] sits in your colon for 40 years and putrefies, and eventually gives you the illness you die of. And that is a fact.” (Heather Mills, f.d. fotomodell)

“[I don’t] believe in the theory that human beings — thinking, loving beings — originated from fish that sprouted legs and crawled out of the sea or from monkeys who eventually swung down from the trees.” (Sarah Palin, tidigare vicepresidentkandidat i USA)

I rapporten (pdf) finns forskarnas kommentarer till uttalandena.

Tags: , , ,

Förvillelse och folkbildning 2009

I dessa årets sista skälvande dagar, då årskrönikor och tillbakablickar står som spön i backen, har Föreningen Vetenskap och Folkbildning utsett den som de menar har spridit mest ovetenskapligheter omkring sig under 2009.

Utmärkelsen årets förvillare ges till den person ”som i Sverige under året, frivilligt eller av grov oaktsamhet, bidragit till att skapa förvirring och oklarhet om vetenskapens metoder och resultat.”

För 2009 går priset till läkaren Annika Dahlqvist, i kvällspressen känd som ”fettdoktorn”, för att ”hon under året uttalat sig på ett särskilt ovederhäftigt sätt om kopplingen mellan kost och sjukdom. Hon har varnat för vaccination mot svininfluensa och i stället förespråkat en omläggning av kosten, helt utan något vetenskapligt stöd. Om hennes råd hade följts skulle influensan ha skördat fler dödsoffer.”

Dahlqvist har förespråkat en fettrik, kolhydratsnål diet, och hävdat att den inte bara motverkar övervikt utan även t.ex. skyddar mot cancer. Enligt såväl Aftonbladet som sin egen blogg är hon förkrossad över utmärkelsen och menar att hon feltolkats. Men hon verkar i artikelns avslutningskommentar bekräfta att hon litar mer till sin egen känsla än vetenskapen: ”många av mina råd är baserade på resultat som jag sett på min egen kropp och vittnesmål från tusentals andra personer.”

Hon utvecklar det resonemanget på sin blogg.

Föreningen utdelar dock också ett betydligt mer smickrande pris – årets folkbildare. Det ges till den ”som i Sverige under året bidragit till det mödosamma och långsiktiga arbetet med att göra vetenskapens metoder och resultat kända för en större allmänhet.”

Denna utmärkelse går 2009 till Staffan Ulfstrand, professor emeritus i zoologisk ekologi, för ”hans entusiasmerande och pedagogiska böcker om evolutionen och hans många populärvetenskapliga föredrag, särskilt under det dubbla Darwin-jubileet 2009. Staffan Ulfstrand medverkar flitigt i naturprogram, frågespalter och debatter om biologi och beteenden. Han har även vid ett flertal tillfällen på ett pedagogiskt sätt förklarat evolutionen när den utsatts för vantolkningar och missförstånd.”

En förebild för andra forskare när det gäller kommunikation med omvärlden! Exempel på andra sådana goda forskarförebilder, som tilldelats priset tidigare år, är Marie Rådbo, Nils Uddenberg och Hans Rosling.

De fullständiga motiveringarna, liksom tidigare års pristagare, finns på föreningens hemsida och i pressmeddelandet.

Med detta önskar jag er ett gott nytt kunskapsår!

Tags: , , , , , , , , ,

Dialogen är det centrala

the-masis-report-cover (1)

EU-kommissionen har nyligen publicerat en rapport, Challenging Futures of Science in Society – Emerging Trends and cutting-edge issues, framtagen av en expertgrupp som kallas MASIS (=Monitoring Activities of Science in Society in Europe).

För den som inte får någon smaskig juldeckare av Tomten, kan denna vara bra läsning under helgerna. Jag ska ge en kort resumé av de delar som jag tyckte var mest intressanta:

Expertgruppens uppgift har varit att undersöka vetenskapens roll i samhället, analysera trender och och ge rekommendationer inför nästa ramprogram. Vilka är de främsta utmaningarna i framtiden?

När jag först läste Executive Summary förstod jag inte mycket. Till exempel fick de här meningarna mig att lägga pannan i förbryllade veck:

“Institutions and practices of science become more and more re-contextualised in society. This is an ongoing process, with overlapping partial transformations, and it is not without contestation.”

Efter att ha läst hela rapporten förstod jag mer, exempelvis att just den förändring de pekar på i citatet ovan är central för hela resonemanget i rapporten. Fri tolkning av ovanstående: ”Vetenskapens och universitetens roll i samhället omdefinieras. Förändringsprocessen består av många delvis överlappande förändringar, och den innebär en del svårigheter.”

Ett kapitel ägnas åt att diskutera just vetenskapens roll, eller dess ”plats”, i samhället. Frågan får dock inget svar, utan gruppen konstaterar att debatten bör hållas öppen och att experiment som testar spänningar mellan aktörer, såväl som andra utmaningar, bör välkomnas.

Vidare diskuteras vetenskapens ”stakeholders”: skolor och universitet, nationer och dess regering/riksdag, företag, media och kulturella institutioner, samt vad de kallar ”tredje sektorn”, en paraplyterm för olika intressegrupper.

Det växande antalet intressenter, samt att mönster och koalitioner förändras är viktigt och utgör en stor utmaning, menar MASIS-gruppen.

När rapporten så kommer till ämnet forskningskommunikation påpekas följdriktigt att det finns både en ”multiplicity of publics” och många olika ”sändare”, dvs. kommunikatörer som talar utifrån olika sammanhang.

En utmaning, menar gruppen, är att många forskare, policymakare och journalister sitter fast i ”the deficit model”. Det är en modell som utgår från att forskningskommunikation enbart handlar om ”public understanding of science”, dvs. allmänheten är okunnig och forskarna måste undervisa den om vetenskap och ny teknik.

MASIS-gruppen framhåller att:

Lösningen är således inte att producera mer information utan att tillgängliggöra den i former som möjliggör dialog.

Med detta visdomsord vill jag önska er en riktigt GOD JUL!

Tags: , , , , ,

Open Access är inte för allmänhetens skull

Som jag nämnt tidigare här på bloggen har Vetenskapsrådet tagit beslut om att kräva att den forskning de finansierar ska publiceras i s.k. Open Access-tidskrifter. Jag framförde då att jag tror att Open Access i och för sig är positivt på många sätt, men att artiklarna inte är skrivna så att den som inte själv är forskare (eller ovanligt insatt) förstår. Vi väntar fortfarande på att det kommer krav på kommunikation anpassad för allmänheten.

I det senaste numret av Tentakel ifrågasätter i en debattartikel Christina Moberg, professor i organisk kemi, också värdet av Open Access för en bredare allmänhet. Hon skriver:

Vetenskaplig litteratur är dock skriven för specialister och måste så vara eftersom den beskriver vetenskapens frontlinjer; innehållet är vanligen knappast tillgängligt för lekmannen. Populariserad, vetenskapligt korrekt, litteratur tjänar bättre än originalartiklar syftet att sprida vetenskapliga resultat – här behövs större satsningar och medverkan av aktiva forskare.

Jag instämmer, men vill tillägga att populärvetenskaplig litteratur också bara når en del av allmänheten. Det behövs långt mycket fler metoder att kommunicera på – framför allt sådana som öppnar för dialog, alltså tvåvägskommunikation. Det gör inte litteratur, hur bra den än är.

Vidare pekar Moberg på att det kan finnas en risk att Open Access medför en kvalitetsförsämring av vetenskapliga publikationer. Hon skriver:

Tidskrifter med hög vetenskaplig kvalitet tar ut höga avgifter – inte förvånande eftersom rigorös granskning och professionell editering är dyrt – så de bästa forskarna drabbas hårdast. Och man frågar sig till vilken nytta.

När till slut Open Access-anhängarnas idéer om gratis tidskrifter genomförts och författarna står för alla kostnader må frestelsen bli stor att välja billigare alternativ och sämre kvalitetsgranskning – då ska ju universitetsforskarna också ta de kostnader industrin idag står för med sina prenumerationer.

Jag hoppas att det inte behöver bli riktigt så illa, för en sådan utveckling vore naturligtvis ingen betjänt av. Särskilt inte om det sker med den tveksamma förevändningen att Open Access är till för att den breda allmänheten ska få tillgång till forskningsresultat!

P.S. Läs gärna även kommentarerna till Mobergs artikel för att få en bild av debatten.

Tags: , ,

« Äldre inlägg