Att människors attityder till forskning och forskare är mer positiva ju högre utbildningsnivå de har – det vet vi sedan tidigare. Att liknande skillnader finns med avseende på ”socialklass” har vi också sett förut. I den nya studien analyserar vi klasskillnaderna mer ingående och går ett steg längre för att försöka hitta dess orsaker.

I stora drag finner vi att de som är tillfreds med sina liv och med folk runt omkring, är nöjda med hur demokratin fungerar, och har förtroende för samhällsinstitutioner – de har också en mer positiv syn på forskare och forskning än andra. De högutbildade, de med tjänstemannayrken och de som sympatiserar med Allianspartierna tillhör ofta denna ”lyckliga” grupp.

De med lägre utbildning och i arbetaryrken uttrycker egentligen inte särskilt ofta att de har lågt förtroende för forskare och forskning. Men de saknar ofta uppfattning – de tycker inte att de vet tillräckligt om frågan, eller bryr sig inte. De tar också mer sällan del av populärvetenskap och forskningsinformation. Det här är en utmaning. Hur ska vi som arbetar med att kommunikation mellan forskning och samhälle få denna dialog att omfatta alla?

Läs pressmeddelande och ladda ner rapporten här.

Studiens resultat kommer att diskuteras vid ett seminarium i Almedalen den 7 juli. Välkommen dit!

/Karin Hermansson

Enkäten besvarades under hösten och vintern 2009/2010. Kanske svarade många egentligen på om Sverige (läs: bilindustrin…) är konkurrenskraftigt? Den tolkningen föreslog Patrik Hadenius, chefredaktör bland annat på Språktidningen, vid ett seminarium i torsdags. Hans skarpsynta kommentar belyser hur viktigt det är att fundera över sammanhang och formuleringar när man tolkar undersökningsresultat. I vår rapport har vi gjort en tidslinje med exempel på sådant som hände under 2009 och början av 2010 – som en hjälp för minnet för den som funderar över svaren.

Sammanhang, ja…

Undersökningen som vi rapporterar i dag gör VA i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Frågorna ställs inom ramen för den stora Riks-SOM-enkäten, där det också finns en mängd frågor om politik, medieanvändning, kulturkonsumtion mm. SOM presenterade en del av alla nya resultat vid ett seminarium i april, som jag bloggade helt kort om då. Eftersom undersökningen är bred, kan den användas för att analysera och kommentera i många sammanhang.

Några av de forskare som använder SOM-undersökningens data är bloggare, bland annat professorn i statsvetenskap Ulf Bjereld som i går på sin blogg kommenterade svenskarnas syn på Israel med anledning av Ship to Gaza.

En som absolut inte bloggar är professorn i statsvetenskap Bo Rothstein. Han framför hellre sina synpunkter på andra sätt – till exempel på tidningarnas debattsidor. Nyligen skrev han en intressant artikel i SvD om vikten av att människor litar på sina medmänniskor och på de offentliga institutionerna – a propos den ekonomiska krisen i Grekland.

I den VA-rapport vi presenterade i november – Vetenskap att tro på? – började vi (utöver, förstås, att analysera samband mellan tro och vetenskapssyn) att nosa på samband mellan attityder till forskning och social tillit. Det var den första delrapporten i en större studie. Snart kommer nästa – missa inte den!

/Karin Hermansson

Right?

Well, no. Why not come up with a solution? BP is dedicating some of its resources to heading a team asking for ideas from the public. It has so far received over 32,000 ideas.

This is crowd-sourcing in action. Originally used in a business context, the term ”crowd-sourcing” refers to the using ideas from a very wide but non-expert audience to try and solve intractable problems that are baffling the experts.  The crowd has a new perspective, has an enormous collective imagination and can suggest something completely unexpected.

However there have been some criticisms of BP for not releasing enough detailed technical information about pressure, pipe diameters, depths and so on.

As summed up by Prof Steven Sears, chairman of the petroleum engineering department at Louisiana State University, it is unlikely that ”a random guy with an English degree” will crack this problem. It is probably going to be someone with a science background. Perhaps ”… someone who has some tangential experience – it isn’t some experience that BP thinks to tap.”

Many parts of the media have ridiculed the whole idea – “If the experts can’t solve it then what is the point of asking us?” they cry.

Personally I salute BP for this – the cost is minimal and although the chances are perhaps small they are exploring all avenues, swallowing their pride and asking the whole of society for help.

So if you have any ideas, let BP know today! You never know, they might not have thought of it…..

Some links

BP and the oil spill

The story on the BBC

Crowd-sourcing

//Esther Crooks

No bad thing of course and no one really believes it’s true. Do they?

Well, yes they do. And it is having some far reaching consequences.

A recent article in the Economist magazine  highlights American research that shows how TV programmes about forensic science have affected the American legal system.  The most obvious problem in the court rooms is that jurors think they understand about forensic science when they do not.

The whole legal process is being slowed down considerably. Jury selection is taking longer to eliminate people who judge science by television standards; prosecutors are introducing a “negative evidence” witness to explain why types of evidence are not found at the scene; and there is a lot of time spent explaining probability – despite getting 100% certain matches from a micro-spot of blood on CSI, this is rarely the case in real life.

A secret fan of CSI myself, I particularly like the wonderful machine which can identify a sample of anything at all (mud from the far west side of New York, clay from Ireland, sand from Sweden….). You just put in your sample, press a button and hey presto! A match is found. This, unfortunately, is also pure fiction. Something else some jury members are surprised by.

Criminals also watch TV and there has been evidence of more glove wearing, more bleaching and less envelope licking at crime scenes around the USA.

But jurors are questioning more, which can never be a bad thing. And hopefully the judges and lawyers are up to the job of answering their concerns. Let’s just hope they themselves  do not rely on the TV for their knowledge of forensic science.

Esther Crooks

Research by Evan Durnal of the University of Central Missouri’s Criminal Justice Department. The conclusions have just been published in Forensic Science International.

The flight ban is lifted, regulations have been reviewed. The question is, how did science come out of this crisis?

I am afraid to say, not very well. At least not in Public Relations terms. Watching a popular satirical comedy show on TV (Have I got News for You) the other night I was distraught to hear the events interpreted as follows:

1. Scientists decide ash is too dangerous for planes to fly through. All flights are grounded.
2. Airline companies not pleased and start putting pressure on government to lift ban.
3. Government puts pressure on scientists.
4. Science changes its conclusions under political/commercial pressure.
5. Ban is lifted.

Of course this is not what happened. The airline companies were not pleased and therefore carried out 96 hours of test flights. They worked with the plane manufacturers and the CAA (Civil Aviation Authority) to determine what exactly a safe level of ash in the atmosphere is and set new tolerance limits (the original limit was zero).

However this more complicated and less adversarial story was perhaps not as newsworthy.

Or perhaps the CAA just needs a better PR person.

Some links:

A report on the crisis by the Guardian newspaper

Volcanic Ash Cloud restrictions embarrassing – from the Telegraph newspaper

 “The Truth behind the opening of the skies” by the CAA

 Esther Crooks

Alan Alda, the Hollywood actor best known for his roles in MASH and the West Wing is giving scientists improvisation lessons.  

At the Centre for Communicating Science at Stony Brook University, New York., Mr Alda has been helping graduate science students improve their communication skills through theatrical games and improvisation methods. The aim is not to run them into actors but to help them speak more openly and freely with the public. One student said that the course had made her “focus more on who I’m talking to and less on what I’m talking about…… and it becomes easier for them to follow my explanation and become excited by it”.

Read more and watch the man in action here.

Esther Crooks

One natural question over the years has been, “But what if it hadn’t worked?” The long-standing theory that the capsule with the frozen bodies of the astronauts would have floated off into space as an everlasting monument to the space mission has now been shown to be untrue.

An  article in the Times newspaper this weekend reports how a team of experts in Philadelphia have carried out computer simulations to show that in fact – much less dramatically – the spacecraft and the (dead) astronauts would have been pulled in into the earth’s atmosphere by the moons gravity and incinerated after only 5 weeks.

There is little doubt though that the rescue of the Apollo 13 is one of NASAs finest moments and something to be wondered at still. Perhaps Mr Obama may be regretting cutting the manned space programme as he watches the anniversary coverage. (Or maybe not, the man has some tough decisions to make!).

If, like me, you know most of what you know about Apollo 13 form the film (released 1995 and starring Tom Hanks if you missed it), you may be surprised to know that those immortal words,  “Houston, we have a problem” were misquoted by Mr Hanks, and were in fact “Houston, we’ve had a problem”. Not quite the same somehow…

And incidentally there are some amazing photos on the NASA site of the current mission’s space walks.

Esther Crooks

Dessa slutsatser, resonemangen bakom dem och rekommendationer inför det fortsatta arbetet kan man nu ta del av i en ny skrift som kan laddas ner här. Där finns också tankar och reflektioner från de medverkande och en handledning för hur ODE-seminarier kan anordnas. Förhoppningen är att flera liknande seminarier hålls på flera håll i landet.

För att få en bättre känsla av vad som utspelade sig på seminariet rekommenderar jag ett besök här. Där hittar du bland annat videofilmer med alla talare samt intervjuer som Kristoffer Gunnartz gjort med talarna efteråt för att följa upp deras intryck och slutsatser av seminariet.

Syftet med ODE-projektet är att stödja forskare i att prioritera och värdera dialog och kommunikation med det omgivande samhället. Det drivs av VA, Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Vetenskapsrådet.

Read the full story at:

http://www.europeanvoice.com/article/2010/03/commission-approves-gm-potato-variety/67287.aspx

http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/8545503.stm