Nyheter

Vetenskap & Allmänhets nyheter

Innovation beyond the lab – ESOF 2010

02 september 2010 i Nyheter, Seminarium av Karin | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

I juli anordnade VA ett seminarium på den stora konferensen ESOF 2010 i Turin, Italien. Under rubriken ”Innovation beyond the lab”, diskuterade deltagare från många olika länder hur gapet mellan akademi och näringsliv kan överbryggas.

Som inspiratörer för samtalet medverkade bland andra Mary Walshok, professor vid UC San Diego, Malcolm Harbour, EU-parlamentariker, Francesco Lovo, F&U-chef Pininfarina och Nikola Machàrova, doktorand vid Constantine-universitetet i Slovakien.

Nu finns ett referat från seminariet på VAs hemsida.

Seminariet inleddes med korta glimtar från VAs studie om kunskapssyn och forskarkontakter i näringslivet. Rapport – både i kort och lång format – kan laddas ner här och ett referat från när studien presenterades och diskuterades på VA-dagen hittar du här.

/Karin Hermansson

Tags: ,

Känsla för kunskap

01 september 2010 i Nyheter av Karin | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

”Brist på kunskap göder fördomar”, menar Joakim Palme. ”Förtroende är lättare att fördärva än förvärva”, konstaterar Sören Holmberg. De är två av de nio intervjuade i VAs nya bok, Känsla för kunskap, som släpps i dag.

Boken är den avslutande delen av studien Vetenskap & Värderingar där VA undersökt samband mellan människors värderingar, livsåskådning och bakgrund, och deras syn på kunskap och forskning. De två första delarna presenteras i Vetenskap att tro på? och Kunskap i en klass för sig? (båda rapporterna, liksom boken, kan laddas ner här)

I boken reflekterar Mohammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria, Mats Gerdau, riksdagsledamot (m), Sören Holmberg, professor i statsvetenskap, Helle Klein, politisk chefredaktör Aftonbladet, Joakim Palme, VD Institutet för Framtidsstudier, Maria Rankka, VD Timbro, Christer Sturmark, Ordf. Humanisterna, Eva Swartz, VD Natur & Kultur och Seher Yilmaz, Ordf. Sveriges Ungdomsorganisationer, kring resultaten i studien.

Fredagen den 24 september har vi ett samtal om frågorna som tas upp i boken med Eva Swartz och Sören Holmberg på Forskartorget på Bok & Bibliotek i Göteborg.

Ladda ner boken som pdf, beställ den till självkostnadspris, eller kom förbi och hälsa på oss på kansliet och hämta ett ex!

/Karin Hermansson

Tags: , , ,

Skolelever deltar i forskning om sin ljudmiljö

24 augusti 2010 i Nyheter av Karin | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

I samband med årets upplaga av ForskarFredag kommer massor av svenska skolelever i åk 7-9 och gymnasiet att delta i ett massexperiment som går ut på att undersöka hur ljudmiljön är i deras klassrum. Tanken är att de ska få en inblick i vad forskning är och att den handlar om sådant som berör oss i vardagen – och att de faktiskt själva kan vara med och hjälpa till!

De insamlade mätdata kommer att analyseras av professor Kerstin Persson Waye vid Göteborgs universitet. Hon har också utformat den svenska delen av försöket, som utvecklats av Dansk Naturvidenskabsformidling i samarbete med Syddansk Universitet. Resultaten kommer att publiceras mot slutet av 2010.

Läs mer om massexperimentet och hur man anmäler sin klass här och/eller här. Sista anmälningsdag är 31 augusti.

Massexperimentet koordineras av VA som en del av ForskarFredag, som äger rum den 24 september på 22 orter i Sverige. I samband med förra årets ForskarFredag arrangerade VA ett liknande massexperiment, då om luftkvaliteten i klassrummen.

Detta är ett exempel på Citizen Science, eller public participation in scientific research. Det är ett spännande ämne i sig, men det får jag återkomma till en annan gång.

/Karin Hermansson

Tags: , ,

Kunskapssamhällets lyckliga invånare

24 juni 2010 i Nyheter av Karin | 1 kommentar | Bokmärk eller dela

I den nya rapport VA presenterar i dag, Kunskap i en klass för sig?, ställer vi oss frågan om kunskapssamhället är ett nytt klassamhälle. Vårt svar blir ja.

Att människors attityder till forskning och forskare är mer positiva ju högre utbildningsnivå de har – det vet vi sedan tidigare. Att liknande skillnader finns med avseende på ”socialklass” har vi också sett förut. I den nya studien analyserar vi klasskillnaderna mer ingående och går ett steg längre för att försöka hitta dess orsaker.

I stora drag finner vi att de som är tillfreds med sina liv och med folk runt omkring, är nöjda med hur demokratin fungerar, och har förtroende för samhällsinstitutioner – de har också en mer positiv syn på forskare och forskning än andra. De högutbildade, de med tjänstemannayrken och de som sympatiserar med Allianspartierna tillhör ofta denna ”lyckliga” grupp.

De med lägre utbildning och i arbetaryrken uttrycker egentligen inte särskilt ofta att de har lågt förtroende för forskare och forskning. Men de saknar ofta uppfattning – de tycker inte att de vet tillräckligt om frågan, eller bryr sig inte. De tar också mer sällan del av populärvetenskap och forskningsinformation. Det här är en utmaning. Hur ska vi som arbetar med att kommunikation mellan forskning och samhälle få denna dialog att omfatta alla?

Läs pressmeddelande och ladda ner rapporten här.

Studiens resultat kommer att diskuteras vid ett seminarium i Almedalen den 7 juli. Välkommen dit!

/Karin Hermansson

Tags: , , , , ,

Ny VA-rapport – och vikten av att tänka på sammanhangen

07 juni 2010 i Nyheter av Karin | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

I dag presenterade vi den ena av våra två årliga undersökningar av förtroende för forskning och forskare. Mätningarna, som gjordes första gången 2002, visar en långsamt nedåtgående trend vad gäller forskningsförtroende. Knappt fyra av tio tycker att svensk forskning är internationellt konkurrenskraftig – vilket är en nedgång sedan 2003 då den frågan ställdes senast.

Enkäten besvarades under hösten och vintern 2009/2010. Kanske svarade många egentligen på om Sverige (läs: bilindustrin…) är konkurrenskraftigt? Den tolkningen föreslog Patrik Hadenius, chefredaktör bland annat på Språktidningen, vid ett seminarium i torsdags. Hans skarpsynta kommentar belyser hur viktigt det är att fundera över sammanhang och formuleringar när man tolkar undersökningsresultat. I vår rapport har vi gjort en tidslinje med exempel på sådant som hände under 2009 och början av 2010 – som en hjälp för minnet för den som funderar över svaren.

Sammanhang, ja…

Undersökningen som vi rapporterar i dag gör VA i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Frågorna ställs inom ramen för den stora Riks-SOM-enkäten, där det också finns en mängd frågor om politik, medieanvändning, kulturkonsumtion mm. SOM presenterade en del av alla nya resultat vid ett seminarium i april, som jag bloggade helt kort om då. Eftersom undersökningen är bred, kan den användas för att analysera och kommentera i många sammanhang.

Några av de forskare som använder SOM-undersökningens data är bloggare, bland annat professorn i statsvetenskap Ulf Bjereld som i går på sin blogg kommenterade svenskarnas syn på Israel med anledning av Ship to Gaza.

En som absolut inte bloggar är professorn i statsvetenskap Bo Rothstein. Han framför hellre sina synpunkter på andra sätt – till exempel på tidningarnas debattsidor. Nyligen skrev han en intressant artikel i SvD om vikten av att människor litar på sina medmänniskor och på de offentliga institutionerna – a propos den ekonomiska krisen i Grekland.

I den VA-rapport vi presenterade i november – Vetenskap att tro på? – började vi (utöver, förstås, att analysera samband mellan tro och vetenskapssyn) att nosa på samband mellan attityder till forskning och social tillit. Det var den första delrapporten i en större studie. Snart kommer nästa – missa inte den!

/Karin Hermansson

Tags: , , , , ,

BP and Crowd-Sourcing

04 juni 2010 i Allmänt, In English, Nyheter, Nyhetskommentarer av Esther | 1 kommentar | Bokmärk eller dela

The tragedy of the leaking oil well in Gulf of Mexico continues. BP is hoping its latest capping scheme will succeed. But in the meantime all we can do is watch, wait and hope.

Right?

Well, no. Why not come up with a solution? BP is dedicating some of its resources to heading a team asking for ideas from the public. It has so far received over 32,000 ideas.

This is crowd-sourcing in action. Originally used in a business context, the term ”crowd-sourcing” refers to the using ideas from a very wide but non-expert audience to try and solve intractable problems that are baffling the experts.  The crowd has a new perspective, has an enormous collective imagination and can suggest something completely unexpected.

However there have been some criticisms of BP for not releasing enough detailed technical information about pressure, pipe diameters, depths and so on.

As summed up by Prof Steven Sears, chairman of the petroleum engineering department at Louisiana State University, it is unlikely that ”a random guy with an English degree” will crack this problem. It is probably going to be someone with a science background. Perhaps ”… someone who has some tangential experience – it isn’t some experience that BP thinks to tap.”

Many parts of the media have ridiculed the whole idea – “If the experts can’t solve it then what is the point of asking us?” they cry.

Personally I salute BP for this – the cost is minimal and although the chances are perhaps small they are exploring all avenues, swallowing their pride and asking the whole of society for help.

So if you have any ideas, let BP know today! You never know, they might not have thought of it…..

Some links

BP and the oil spill

The story on the BBC

Crowd-sourcing

//Esther Crooks

Tags:

The CSI effect – this time on the US legal system

11 maj 2010 i Allmänt, In English, Nyheter av Esther | 4 kommentarer | Bokmärk eller dela

You have probably heard of the so-called “CSI effect”. Forensic science made popular by TV programmes featuring brave and handsome gun-toting forensic scientists catching the criminals armed with a swab and microscope….? 

No bad thing of course and no one really believes it’s true. Do they?

Well, yes they do. And it is having some far reaching consequences.

A recent article in the Economist magazine  highlights American research that shows how TV programmes about forensic science have affected the American legal system.  The most obvious problem in the court rooms is that jurors think they understand about forensic science when they do not.

The whole legal process is being slowed down considerably. Jury selection is taking longer to eliminate people who judge science by television standards; prosecutors are introducing a “negative evidence” witness to explain why types of evidence are not found at the scene; and there is a lot of time spent explaining probability – despite getting 100% certain matches from a micro-spot of blood on CSI, this is rarely the case in real life.

A secret fan of CSI myself, I particularly like the wonderful machine which can identify a sample of anything at all (mud from the far west side of New York, clay from Ireland, sand from Sweden….). You just put in your sample, press a button and hey presto! A match is found. This, unfortunately, is also pure fiction. Something else some jury members are surprised by.

Criminals also watch TV and there has been evidence of more glove wearing, more bleaching and less envelope licking at crime scenes around the USA.

But jurors are questioning more, which can never be a bad thing. And hopefully the judges and lawyers are up to the job of answering their concerns. Let’s just hope they themselves  do not rely on the TV for their knowledge of forensic science.

Esther Crooks

Research by Evan Durnal of the University of Central Missouri’s Criminal Justice Department. The conclusions have just been published in Forensic Science International.

Tags:

Science and the Flight Ban: how did we do?

28 april 2010 i In English, Nyheter, Nyhetskommentarer av Esther | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

 

The flight ban is lifted, regulations have been reviewed. The question is, how did science come out of this crisis?

I am afraid to say, not very well. At least not in Public Relations terms. Watching a popular satirical comedy show on TV (Have I got News for You) the other night I was distraught to hear the events interpreted as follows:

  1. Scientists decide ash is too dangerous for planes to fly through. All flights are grounded.
  2. Airline companies not pleased and start putting pressure on government to lift ban.
  3. Government puts pressure on scientists.
  4. Science changes its conclusions under political/commercial pressure.
  5. Ban is lifted.

Of course this is not what happened. The airline companies were not pleased and therefore carried out 96 hours of test flights. They worked with the plane manufacturers and the CAA (Civil Aviation Authority) to determine what exactly a safe level of ash in the atmosphere is and set new tolerance limits (the original limit was zero).

However this more complicated and less adversarial story was perhaps not as newsworthy.

Or perhaps the CAA just needs a better PR person.

Some links:

A report on the crisis by the Guardian newspaper

Volcanic Ash Cloud restrictions embarrassing – from the Telegraph newspaper

 “The Truth behind the opening of the skies” by the CAA

 Esther Crooks

Tags:

Communication classes from Hollywood

19 april 2010 i Allmänt, In English, Nyheter, Utbildning av Esther | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

I have just been reading about a rather dramatic method of helping scientists communicate.

Alan Alda, the Hollywood actor best known for his roles in MASH and the West Wing is giving scientists improvisation lessons.  

At the Centre for Communicating Science at Stony Brook University, New York., Mr Alda has been helping graduate science students improve their communication skills through theatrical games and improvisation methods. The aim is not to run them into actors but to help them speak more openly and freely with the public. One student said that the course had made her “focus more on who I’m talking to and less on what I’m talking about…… and it becomes easier for them to follow my explanation and become excited by it”.

Read more and watch the man in action here.

Esther Crooks

Tags:

Apollo 13: 40 years on

13 april 2010 i Allmänt, In English, Nyheter, Nyhetskommentarer av Esther | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

This weekend will mark the 40th anniversary of the Apollo 13 mission.  Anniversaries are always good opportunities for attracting attention and so hopefully we will all be discussing the wonders of space exploration over coffee this weekend.

One natural question over the years has been, “But what if it hadn’t worked?” The long-standing theory that the capsule with the frozen bodies of the astronauts would have floated off into space as an everlasting monument to the space mission has now been shown to be untrue.

An  article in the Times newspaper this weekend reports how a team of experts in Philadelphia have carried out computer simulations to show that in fact – much less dramatically – the spacecraft and the (dead) astronauts would have been pulled in into the earth’s atmosphere by the moons gravity and incinerated after only 5 weeks.

There is little doubt though that the rescue of the Apollo 13 is one of NASAs finest moments and something to be wondered at still. Perhaps Mr Obama may be regretting cutting the manned space programme as he watches the anniversary coverage. (Or maybe not, the man has some tough decisions to make!).

If, like me, you know most of what you know about Apollo 13 form the film (released 1995 and starring Tom Hanks if you missed it), you may be surprised to know that those immortal words,  “Houston, we have a problem” were misquoted by Mr Hanks, and were in fact “Houston, we’ve had a problem”. Not quite the same somehow…

And incidentally there are some amazing photos on the NASA site of the current mission’s space walks.

Esther Crooks

Tags:

« Äldre inlägg