Allmänt

Arkiv för kategorin Allmänt.

Sociala medier är en av många kanaler för forskare (och andra)

29 augusti 2010 i Allmänt av Karin | 7 kommentarer | Bokmärk eller dela

Twittrande och bloggande ökar språkklyftan mellan akademi och allmänhet, menade Anders Mildner i SvD i onsdags. Akademin kommer nämligen inte att hoppa på socialamedie-språktåget, utan hålla fast vid sitt ”koncisa och snåriga språk”. Det håller jag inte med om. Det finns många forskare som bloggar och twittrar för att på ett begripligt sätt berätta för en bredare publik om sin forskning, tipsa om artiklar och kommentera samhällsfrågor (vilket också Pia Höök, bloggande forskare, påpekar).

Sedan kan man förstås tycka att det går för långsamt att få in de sociala medierna i den akademiska världen, vilket Mats framför på bloggen Tysta tankar. Han funderar över korrektheten i Mildners bild av universiteten som en isolerad ö där ”en hunsad grupp oväntat fått en joker i alla-kan-inte-vara-som-vi-spelet”:

Självömkan som livsstil? - Ingen tycker om oss, ingen läser vad vi skriver och ändå är vi viktigast av allt!

I vissa forskargrupper tycks dock åtminstone bloggandet börja ta fart. Aktuellt så här i valtider är de statsvetare som bloggar om valforskning, opinionsundersökningar och politik, som Henric Oscarsson, professor GU, Magnus Hagevi, lektor Linnéuniversitetet, och Ulf Bjereld, professor GU (och aktiv socialdemokrat). Bo Rothstein, också professor i statsvetenskap på GU, bloggar inte men har en hemsida som fyller ungefär samma funktion.

Göteborgs universitets valforskare har dessutom utvecklat en FaceBook-applikation som testar vilket parti människor med samma livsstil som du brukar rösta på.

Vad gäller Twitter tog Henrik Berggren tog upp Mildners tråd i DN dagen efter och skrev bland annat att meddelanden som ”Dissar professor B” är lite för torftiga för att göra anspråk på skattemedel. Det ligger ju mycket i det, fast de tweets jag sett från forskare (ovan nämnde Oscarsson twittrar, till exempel) håller en något högre nivå än så…

Däremot lämpar sig förstås twittrande synnerligen dåligt för den professionella kommunikationen forskare emellan, såvida det inte bara handlar om att tipsa om en länk. Men, undrar jag, passar det för någon yrkesgrupp? Hur många kommunala tjänstemän, jurister, poliser eller lärare sköter sina jobb på Twitter? ”A är på sannolika skäl misstänkt. Vad tror du om motivet?” eller ”Eleven Bs problem upp på konferensen på måndag. Åtgärdsplan?” Njaaaeee…

Jenny på Vetenskapsfestivalens blogg funderar också över de båda dagstidningsskribenternas artiklar. Hon skriver att tillgänglighet är ett av festivalens mantra, men:

Det betyder inte att kunskap måste kunna förmedlas på 140 tecken. Komplexiteten hör liksom till. Men vi tror på att utveckla olika sätt att kommunicera forskning, göra den begriplig.

Ja, det är väl till syvende og sidst det det handlar om – att göra forskningen begriplig  för den som lyssnar i ett visst sammanhang. Det finns inte ett allena saliggörande sätt att göra det. Twitter och bloggar är komplement till andra kommunikationskanaler och -metoder. Och vart språkbruk har sin plats och sin tid.

/Karin Hermansson

Tags: , , , ,

Forskningsbaserad kunskap i politiken

20 augusti 2010 i Allmänt, Nyhetskommentarer av Karin | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

Så är även jag åter igång med jobbet och har lyckats städa skrivbordet så att jag har fria ytor att belamra med nya fräscha papper och rapporter. Det är det där med ställtid, ni vet, som Bodil Jönsson skriver om.

Också skolorna har börjat (de flesta i alla fall). Den närmast traditionsenliga augustiskoldebatten kommer måhända att fortsätta en bra bit in i september i år, med tanke på den pågående valrörelsen, och bli mer ideologisk än annars. I morse diskuterades till exempel företagssponsrat skolmateriel i radions P1 morgon. Vi har hört flera uttalanden om allt från friskolornas vinster till rektorers möjlighet att förbjuda elever att bära ansiktstäckande slöja.

Som vanligt hör vi också många siffror i partiledarnas (och andra politikers) uttalanden. Och statistik är ju som bekant ett svårt kapitel – men också tacksamt eftersom det alltid går att hitta någon procentsiffra som talar för den egna ståndpunkten om man bara letar lite.  Nu i veckan kunde vi läsa att två forskare i nationalekonomi räknat ut att pensionärerna faktiskt inte alls beskattas hårdare än löntagare. I juli påpekade statistiker på SCB att ungdomsarbetslösheten kanske inte är så ”skyhög” som det framställs. Eller… det beror förstås på hur man ser det…

Just riskerna att forskningsresultat och statistik används på kanske inte direkt felaktiga men i vart fall något missvisande sätt gör att det som forskare kan vara ganska svårt att ”ge sig in i samhällsdebatten”, som ju både vi på VA och andra uppmanar dem att göra. Forskare och politiker jobbar och verkar under helt olika förutsättningar, och det kan vara svårt att begripa vad den andre menar. (se t.ex. VAs politikerstudie, och VR-rapporten om projektet MÖFF)

Om bland annat dessa ting fick jag tillfälle att prata i somras när jag blev intervjuad för en artikel i Science Careers, som är en av tidskriften Science’s online-tidskrifter, inriktad på unga forskare och doktorander. Artikeln handlar om hur unga forskare kan bidra i politik/policyfrågor – vad de bör tänka på och vilka fallgropar som finns. Flera personer intervjuas i samma artikel, bland annat Sheila Jasanoff, professor vid Harvard University’s John F. Kennedy School of Government, som poängterar vikten av att lyssna:

”Avoid jargon and be concise and to the point. Also make sure you come with an open mind and listen carefully.”

Japp! Kunde inte ha sagt det bättre själv. Läs hela artikeln här!

Trevlig helg!

/Karin Hermansson

Tags: , , , , , ,

Science, antibiotics and international relations

16 augusti 2010 i Allmänt, In English, Nyhetskommentarer av Esther | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

The fear that “superbugs” resistant to antibiotics will develop is not a new one. This week, the medical journal “The Lancet” published a paper reporting an antibiotic resistant strain of a bacteria, New Delhi metallo-β-lactamase 1 (NDM-1), which poses a “potentially major global health problem”.

This is clearly a worrying and serious development, and many newspapers took the opportunity to use panic-fuelled headlines. The Guardian, for example, declared that “the era of antibiotics is coming to a close” and that “…the post-antibiotic apocalypse is within sight”.

There is also another angle to this which the media have seized upon: this strain of bacteria has reportedly been introduced into the UK by “medical tourists” who travel from the UK to India for surgical procedures. There is an implication that Indian hospitals are somewhat less clean than those in the UK and are therefore responsible for the NDM-superbug entering UK hospitals.

Indian scientists have been quick to respond. “Baseless, unfair and circulated with an intention to malign the country’s flourishing medical tourism industry,” is how senior doctors in Delhi have responded to the controversy. They also take issue with the use of the term “New Delhi” in the name of the antibiotic.

So, we will have to wait and see how this story turns out – a serious debate about the problems of antibiotic resistance, or a diplomatic spat between India and the UK about the ethics of medical tourism and the hygiene of Indian hospitals.

// Esther Crooks

Links:

The Lancet original article

The Guardian article

Irish Times report

Article in the Hindu: Delhi doctors fight back

Något för stranden eller hängmattan

12 juli 2010 i Allmänt, Seminarium av Karin | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

Almedalsveckan är över, men nu finns ett refererat från VAs seminarium Kunskap i en klass för sig? Medverkade där gjorde Anders Flodström, Sören Holmberg, Henrietta Huzell, Peter Honeth och Rosana Dinamarca. Läs mer här.

På ett frukostseminarium som jag besökte fick jag en massa tips på politiska bloggar som kan vara spännande att följa inför valet i september. Politometern, som arrangerade seminariet i samarbete med Almega, analyserar politiska bloggosfären och listar vilka som har mest inflytande. Om politiska bloggare har ”makt” och huruvida de kommer att påverka valrörelsen var frågor som diskuterades av panelen – som dock var eniga i att bloggarnas betydelse inte ska överdrivas utan ses som en del i det politiska samtalet. Emma Opassande (pp) och Mary Jensen (m) refererar, länkar till övriga medverkandes bloggar och till den filmade versionen.

Den som är nyfiken på vad ESOF 2010 i Turin hade att erbjuda kan läsa vad SVTs bloggare på plats tyckte om exempelvis var forskarna var på den flotta invigningen eller hur viktigt det egentligen är med just europeisk forskning. Referat av VAs session om hur näringsliv och forskning kan samverka bättre kommer småningom.

För dig som funderar på att starta en egen blogg har Åsa startat en läsvärd Vetenskapsbloggskola som jag kan rekommendera som semesterläsning. Tre delar har det blivit än så länge, och vi ser fram emot mer!

Och så har ju Malin listat årets sommarpratande forskare, så det är bara att rita in dem i semesteralmanackan och beväpna sig med en radio.

Med detta är man rustad för åtminstone ett par dagar på stranden eller i hängmattan. Vi hörs i augusti!

/Karin Hermansson

Tags: , , , , , , , ,

Darth Vader just needed some psychotherapy

23 juni 2010 i Allmänt, Debatt, In English, Nyhetskommentarer av Esther | 1 kommentar | Bokmärk eller dela

French researchers are doing their bit to make discussing mental health problems acceptable.

Psychiatrist Eric Bui and his colleagues at Toulouse University Hospital have written a letter in the journal Psychiatry Research entitled “Is Anakin Skywalker suffering from borderline personality disorder?”

For those of you not familiar with the Star Wars saga, Anakin Skywalker starts out as a heroic Jedi knight but later turns to the “Dark Side” and becomes the arch-villain Darth Vader.

Bui says Anakin Skywalker meets six out the nine diagnostic criteria for Borderline Personality Disorder (BPD), and could perhaps have been helped by psychotherapy.

Very entertaining research, of course but is it of any use? Bui and his colleagues argue that this study is important in several respects. It can help teach students about BPD; it can help explain the appeal of Star Wars to teenagers who present more frequent BPD traits than others;  and perhaps most importantly it can help increase recognition and acceptance of mental illness.

Recent VA studies have shown that the public have a low confidence in the potential of research to help prevent or cure mental illness. Any high profile sufferer – even if he is fictional – can perhaps help to address this issue.

// Esther Crooks

Some links

Darth Vader: May the Shrink be with you (The Guardian)

Is Darth Vader Mentally Ill? (The Week)

Does Darth Vader meet the diagnostic criteria for borderline personality disorder? (The British Psychological Society)

Tags:

Vem bör delta i dialog om vetenskap och religion?

17 juni 2010 i Allmänt av Karin | 1 kommentar | Bokmärk eller dela

Nu har nog alla svenska barn och deras föräldrar klarat av sina skolavslutningar – somliga i kyrkorum, andra i idrottshallar och ytterligare några (undertecknad, till exempel) utomhus i hällregn. Lagom till dessa försomriga begivenheter dök förstås frågan om att ha avslutning i kyrkan upp i olika debattfora.

Radioprogrammet Människor och Tro presenterade en undersökning som visade att  det är lika vanligt att skolor håller sina avslutningar i kyrkan som någon annanstans. De fann också att det var föräldrarna som var de starkaste förespråkarna för att vara i kyrkan – barnen brydde sig mindre. Dessutom visade det sig att det inte främst är de med annan religion som är motståndare mot att vara i kyrkan, utan de föräldrar som själva är ateister.

Troende får också lättare ihop tro med vetenskap. I den undersökning vi presenterade i november menade 43 procent av de svarande att en vetenskaplig syn på tillvaron går att förena med en religiös tro. 47 procent tyckte det inte. De som själva uppger sig vara icke troende svarar i högre utsträckning än andra att det inte går att förena tro och vetenskap.

I USA är som bekant ”konflikten” mellan religion och vetenskap en mycket mer laddad fråga, året runt.

För ett par veckor sedan gick World Science Festival av stapeln i New York. Festivalen sponsras bland annat av John Templeton Foundation, en finansiär som enligt egen utsago finansierar forskning om ”the big questions” – och en aktör som inte alla applåderar. Ett av inslagen under festivalen hette Faith and Science och behandlade inte helt oväntat förhållandet mellan tro och vetenskap. Panelsamtalet annonserades som följer:

- For all their historical tensions, scientists and religious scholars from a wide variety of faiths ponder many similar questions—how did the universe begin? How might it end? What is the origin of matter, energy, and life? The modes of inquiry and standards for judging progress are, to be sure, very different. But is there a common ground to be found?

Via bloggen Science + Religion Today har jag förstått att det uppstått en viss diskussion om att arrangörerna valt att i panelen inte ha med någon med uppfattningen att tro och vetenskap inte kan förenas.

Kosmologen Sean Carroll menar att:

- A panel like this does a true disservice to people who are curious about these questions and could benefit from a rigorous airing of the issues, rather than a whitewash where everyone mumbles pleasantly about how we should all just get along.

Chad Orzel (professor i fysik) å sin sida, menar att extremisterna är ointressanta eftersom målet troligen är att diskutera hur vissa forskare klarar att förena tro och vetenskap:

- That’s presumably what they’re aiming for with the panel, and given competent moderation, they could get something a lot more interesting out of that than they could by putting a militant atheist or a Biblical literalist on the panel.

Joshua Rosenau på National Center for Science Education instämmer och tror att om de som absolut inte tycker att tro och vetenskap kan förenas vore där skulle hela samtalet vara helt meningslöst:

- …the panel would descend into a metaconversation about whether there should even be conversations like the one they were supposed to be having. And that wouldn’t inform anyone.

Egentligen handlar väl detta om själva förutsättningen för dialog: att de som deltar inte bara pratar utan lyssnar också? Om man inte kan lyssna och försöka förstå hur den andre tänker är det kanske lika bra att avstå från att delta i en dialog. Oavsett livsåskådning.

/Karin Hermansson

Tags: , , , , , ,

BP and Crowd-Sourcing

04 juni 2010 i Allmänt, In English, Nyheter, Nyhetskommentarer av Esther | 1 kommentar | Bokmärk eller dela

The tragedy of the leaking oil well in Gulf of Mexico continues. BP is hoping its latest capping scheme will succeed. But in the meantime all we can do is watch, wait and hope.

Right?

Well, no. Why not come up with a solution? BP is dedicating some of its resources to heading a team asking for ideas from the public. It has so far received over 32,000 ideas.

This is crowd-sourcing in action. Originally used in a business context, the term ”crowd-sourcing” refers to the using ideas from a very wide but non-expert audience to try and solve intractable problems that are baffling the experts.  The crowd has a new perspective, has an enormous collective imagination and can suggest something completely unexpected.

However there have been some criticisms of BP for not releasing enough detailed technical information about pressure, pipe diameters, depths and so on.

As summed up by Prof Steven Sears, chairman of the petroleum engineering department at Louisiana State University, it is unlikely that ”a random guy with an English degree” will crack this problem. It is probably going to be someone with a science background. Perhaps ”… someone who has some tangential experience – it isn’t some experience that BP thinks to tap.”

Many parts of the media have ridiculed the whole idea – “If the experts can’t solve it then what is the point of asking us?” they cry.

Personally I salute BP for this – the cost is minimal and although the chances are perhaps small they are exploring all avenues, swallowing their pride and asking the whole of society for help.

So if you have any ideas, let BP know today! You never know, they might not have thought of it…..

Some links

BP and the oil spill

The story on the BBC

Crowd-sourcing

//Esther Crooks

Tags:

Fredagsläsning

28 maj 2010 i Allmänt av Karin | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

Jag har drabbats av bloggskrivkramp – förmodligen pga ett intensivt arbete med försommarens VA-publikationer och -aktiviteter (ni har väl sett att vi bl.a. kommer att vara på plats i Almedalen och på ESOF ni Turin?). Därför vill jag som avslutning på veckan bara förmedla några länkar:

Åsa Larsson skrev härom dagen på sin blogg Ting och tankar om sina erfarenheter av den nya ”Facebook för forskare”, academia.edu. Internet öppnar verkligen upp nya möjligheter för forskare, precis som för alla andra människor, men de nya möjligheterna innebär också nya utmaningar!

Martin Jönsson skriver på sin blogg Med fingrarna i ekorrhjulet om ”köttvetenskap”. Klart intressant och tänkvärt i debatten om tillsatser i mat – och tips om en för mig tidigare helt okänd tidskrift, nämligen Meat Science - ett alternativ till Hemlige kocken, tycker Martin.

Slutligen, för de som gillar tankenötter, rekommenderas förstås Richard Wisemans Friday Puzzle. I dag handlar det om sifferpalindrom!

Trevlig helg!

/Karin Hermansson

Tags: , , , , , , ,

Kunskapsspridning på Facebook

24 maj 2010 i Allmänt av Karin | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

Detta är ett bidrag till Kunskapsbloggens bloggutmaning denna vecka: att tipsa om kunskapsspridande sidor på Facebook.

1. TED - för att den tillgängliggör så många föreläsningar av kunniga människor från jordens alla hörn.

2. UR Samtiden – för att den genom bl.a. filmklipp från svenska föreläsningar och seminarier sprider kunskap om allt möjligt.

3. Naturskyddsföreningen - för att den ger tips, länkar till artiklar och skapar dialog om natur och miljö.

4. Slutligen tar jag mig friheten att tipsa om vår egen facebooksida: Vetenskap & Allmänhet – för att den sprider lästips och kunskap om forskningens roll i samhället.

Jag tackar Kunskapsbloggen för tipset om Språkrådet på Facebook!

/Karin Hermansson

Tags: , , ,

Innovation – det är väl samma som uppfinning?

21 maj 2010 i Allmänt av Karin | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

Ordet innovation är ett sådant där missbrukat och missförstått ord som jag ibland önskar att vi kunde sudda bort, ungefär som när alla Q försvann i Hasse Alfredssons bok Varför är det så ont om Q? för er som minns den.

I morse hörde jag en reporter på Ekot säga att den svenska delegation som med Kungen i spetsen just nu är i Kina är där ”för att sälja in Sverige som ett uppfinnarland”. Därefter säger Maud Olofsson: ”Vår innovationsförmåga, det att vi trots att vi är ett litet land klarar av att konkurrera på en tuff global marknad, det har imponerat….”

Slutats: Innovation  = uppfinning ?

Ekot är inte precis ensamma om att sätta likhetstecken mellan begreppen. För en tid sedan bevistade jag ett seminarium där politiker från alla riksdagspartierna skulle debattera forskning och innovation. Alla talade om ”innovationssystemet” och hur viktigt det är med innovation för att Sverige ska må bra. Men i bänkraderna viskades det: ”vet de egentligen vad de pratar om… vet de vad innovation är eller är det bara ett fint ord som de lärt sig att säga?”.

Wikipedia är behjälpligt med att förklara att ordet innovation kommer från latinets innovare=förnyelse. Vidare står att läsa:

En innovation behöver bara vara en teoretisk tanke som har dokumenterats eller någonting som har utvecklats för eget bruk. En innovation är resultatet (produkten) av en innovationsprocess, men behöver inte vara en vara ett föremål man kan ta på. En innovation kan lika gärna vara en tjänst, en ny filosofi eller ett nytt sätt att göra någonting.

Därefter följer bland annat favoritexemplet IKEAs idé att packa möbler i platta paket och låta kunden montera själv, som är en smart innovation. Men är det en ”uppfinning”? Njaaaeee…

IVA har ett projekt som heter ”Innovation för tillväxt”. På dess hemsida finns följande definition:

Med innovation menar vi att kunskap omsätts till nya värden. Det handlar om att utveckla produkter, tjänster och organisationer i såväl privat som offentlig verksamhet. Det kan gälla allt från industrirobotar, betalningssystem och energieffektivisering till ledarskap, affärsmodeller och hälsovård.

När IVA inom ramen för projektet frågade allmänheten om vad de tänker på när de hör ordet innovation svarade 35% ”vet ej”. De som kunde komma på något associerade oftast till något i stil med ”forskning” eller ”uppfinning”, därnäst kom svar som ”nytänkande” och ”förnyelse” (dryga 20%). (rapport kan laddas ner här)

Bland opinionsbildare och ledningspersoner inom privata företag och och offentlig sektor var tveksamheten mycket mindre om vad innovation betyder, skriver rapportförfattarna, och drar slutsatsen:

Det verkar därför som att begreppet behöver lanseras och förankras tydligare framför allt hos den stora allmänheten.

Jo, det är nog riktigt. Men om journalister och politiker inte har klart för sig vad det betyder, så är det nog läge att börja där!

I IVAs undersökning har f.ö. också frågor om attityder till entreprenörer ställts. Entreprenör och entreprenörskap är andra svåra ord som även vi frågat om i en undersökning av lärares syn på att arbeta med företagsamma förmågor hos sina elever. Då vi frågade lärare på olika nivåer vad de tänkte på när de hörde ordet entreprenörskap, svarade många byggföretag och grävmaskiner.

Vad är det för fel på ordet företagsam? Eller rentav ta-sig-för-samhet, om det är det man menar?

Ord är fantastiska, knepiga och bedrägliga – det har jag varit inne på förut här på bloggen. Detta kanske kan bli en hel ordserie!

Slutligen ett tips inför helgen: Ta lite chili i fredagsmiddagen, och bli en lyckligare människa! Läs hur och varför på Lyckobloggen.

/Karin Hermansson

Tags: , , , , ,

« Äldre inlägg