Inlägg av Karin

Ölforskning – behovsmotiverad eller nyfikenhetsdriven?

03 september 2010 i Nyhetskommentarer av Karin | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

Inför helgen vill jag tipsa om två spännande nyheter som nyligen presenterats i USA: det friterade ölet och öl-isglassen.

Fried Beer från Fun Fried Beverages är ett resultat av tre års forskning (!), och är någon slags raviolikuddar fyllda med öl, och friterade. En chans att smaka har man på 2010 State Fair of Texas den 26 september. Gör den succé kanske vi har den i Sverige småningom…?

Det mer sommarfräscha alternativet ”the Hopsicle experience” är en djupfryst öl som äts som en sån där ”tryck-upp-isglass”. Alltså: Pinne i botten, tryck upp glassen allt eftersom du konsumerar den. Kan toppas med tequila för den hugade. Hur många års forskning som krävdes för denna fantastiska uppfinning framgår inte, men det behövs tydligen ett samurajsvärd för att öppna den.

Nå, vad tycker ni (à propos mina tidigare tankar kring det där med att etikettera forskning): Är det friterade ölet ett exempel på behovsmotiverad eller nyfikenhetsdriven forskning?

Uppdatering: Ser just att Clas Svahn har en notis om det friterade ölet på dn.se

/Karin Hermansson

Tags: ,

Innovation beyond the lab – ESOF 2010

02 september 2010 i Nyheter, Seminarium av Karin | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

I juli anordnade VA ett seminarium på den stora konferensen ESOF 2010 i Turin, Italien. Under rubriken ”Innovation beyond the lab”, diskuterade deltagare från många olika länder hur gapet mellan akademi och näringsliv kan överbryggas.

Som inspiratörer för samtalet medverkade bland andra Mary Walshok, professor vid UC San Diego, Malcolm Harbour, EU-parlamentariker, Francesco Lovo, F&U-chef Pininfarina och Nikola Machàrova, doktorand vid Constantine-universitetet i Slovakien.

Nu finns ett referat från seminariet på VAs hemsida.

Seminariet inleddes med korta glimtar från VAs studie om kunskapssyn och forskarkontakter i näringslivet. Rapport – både i kort och lång format – kan laddas ner här och ett referat från när studien presenterades och diskuterades på VA-dagen hittar du här.

/Karin Hermansson

Tags: ,

Känsla för kunskap

01 september 2010 i Nyheter av Karin | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

”Brist på kunskap göder fördomar”, menar Joakim Palme. ”Förtroende är lättare att fördärva än förvärva”, konstaterar Sören Holmberg. De är två av de nio intervjuade i VAs nya bok, Känsla för kunskap, som släpps i dag.

Boken är den avslutande delen av studien Vetenskap & Värderingar där VA undersökt samband mellan människors värderingar, livsåskådning och bakgrund, och deras syn på kunskap och forskning. De två första delarna presenteras i Vetenskap att tro på? och Kunskap i en klass för sig? (båda rapporterna, liksom boken, kan laddas ner här)

I boken reflekterar Mohammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria, Mats Gerdau, riksdagsledamot (m), Sören Holmberg, professor i statsvetenskap, Helle Klein, politisk chefredaktör Aftonbladet, Joakim Palme, VD Institutet för Framtidsstudier, Maria Rankka, VD Timbro, Christer Sturmark, Ordf. Humanisterna, Eva Swartz, VD Natur & Kultur och Seher Yilmaz, Ordf. Sveriges Ungdomsorganisationer, kring resultaten i studien.

Fredagen den 24 september har vi ett samtal om frågorna som tas upp i boken med Eva Swartz och Sören Holmberg på Forskartorget på Bok & Bibliotek i Göteborg.

Ladda ner boken som pdf, beställ den till självkostnadspris, eller kom förbi och hälsa på oss på kansliet och hämta ett ex!

/Karin Hermansson

Tags: , , ,

Sociala medier är en av många kanaler för forskare (och andra)

29 augusti 2010 i Allmänt av Karin | 7 kommentarer | Bokmärk eller dela

Twittrande och bloggande ökar språkklyftan mellan akademi och allmänhet, menade Anders Mildner i SvD i onsdags. Akademin kommer nämligen inte att hoppa på socialamedie-språktåget, utan hålla fast vid sitt ”koncisa och snåriga språk”. Det håller jag inte med om. Det finns många forskare som bloggar och twittrar för att på ett begripligt sätt berätta för en bredare publik om sin forskning, tipsa om artiklar och kommentera samhällsfrågor (vilket också Pia Höök, bloggande forskare, påpekar).

Sedan kan man förstås tycka att det går för långsamt att få in de sociala medierna i den akademiska världen, vilket Mats framför på bloggen Tysta tankar. Han funderar över korrektheten i Mildners bild av universiteten som en isolerad ö där ”en hunsad grupp oväntat fått en joker i alla-kan-inte-vara-som-vi-spelet”:

Självömkan som livsstil? - Ingen tycker om oss, ingen läser vad vi skriver och ändå är vi viktigast av allt!

I vissa forskargrupper tycks dock åtminstone bloggandet börja ta fart. Aktuellt så här i valtider är de statsvetare som bloggar om valforskning, opinionsundersökningar och politik, som Henric Oscarsson, professor GU, Magnus Hagevi, lektor Linnéuniversitetet, och Ulf Bjereld, professor GU (och aktiv socialdemokrat). Bo Rothstein, också professor i statsvetenskap på GU, bloggar inte men har en hemsida som fyller ungefär samma funktion.

Göteborgs universitets valforskare har dessutom utvecklat en FaceBook-applikation som testar vilket parti människor med samma livsstil som du brukar rösta på.

Vad gäller Twitter tog Henrik Berggren tog upp Mildners tråd i DN dagen efter och skrev bland annat att meddelanden som ”Dissar professor B” är lite för torftiga för att göra anspråk på skattemedel. Det ligger ju mycket i det, fast de tweets jag sett från forskare (ovan nämnde Oscarsson twittrar, till exempel) håller en något högre nivå än så…

Däremot lämpar sig förstås twittrande synnerligen dåligt för den professionella kommunikationen forskare emellan, såvida det inte bara handlar om att tipsa om en länk. Men, undrar jag, passar det för någon yrkesgrupp? Hur många kommunala tjänstemän, jurister, poliser eller lärare sköter sina jobb på Twitter? ”A är på sannolika skäl misstänkt. Vad tror du om motivet?” eller ”Eleven Bs problem upp på konferensen på måndag. Åtgärdsplan?” Njaaaeee…

Jenny på Vetenskapsfestivalens blogg funderar också över de båda dagstidningsskribenternas artiklar. Hon skriver att tillgänglighet är ett av festivalens mantra, men:

Det betyder inte att kunskap måste kunna förmedlas på 140 tecken. Komplexiteten hör liksom till. Men vi tror på att utveckla olika sätt att kommunicera forskning, göra den begriplig.

Ja, det är väl till syvende og sidst det det handlar om – att göra forskningen begriplig  för den som lyssnar i ett visst sammanhang. Det finns inte ett allena saliggörande sätt att göra det. Twitter och bloggar är komplement till andra kommunikationskanaler och -metoder. Och vart språkbruk har sin plats och sin tid.

/Karin Hermansson

Tags: , , , ,

Skolelever deltar i forskning om sin ljudmiljö

24 augusti 2010 i Nyheter av Karin | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

I samband med årets upplaga av ForskarFredag kommer massor av svenska skolelever i åk 7-9 och gymnasiet att delta i ett massexperiment som går ut på att undersöka hur ljudmiljön är i deras klassrum. Tanken är att de ska få en inblick i vad forskning är och att den handlar om sådant som berör oss i vardagen – och att de faktiskt själva kan vara med och hjälpa till!

De insamlade mätdata kommer att analyseras av professor Kerstin Persson Waye vid Göteborgs universitet. Hon har också utformat den svenska delen av försöket, som utvecklats av Dansk Naturvidenskabsformidling i samarbete med Syddansk Universitet. Resultaten kommer att publiceras mot slutet av 2010.

Läs mer om massexperimentet och hur man anmäler sin klass här och/eller här. Sista anmälningsdag är 31 augusti.

Massexperimentet koordineras av VA som en del av ForskarFredag, som äger rum den 24 september på 22 orter i Sverige. I samband med förra årets ForskarFredag arrangerade VA ett liknande massexperiment, då om luftkvaliteten i klassrummen.

Detta är ett exempel på Citizen Science, eller public participation in scientific research. Det är ett spännande ämne i sig, men det får jag återkomma till en annan gång.

/Karin Hermansson

Tags: , ,

Forskningsbaserad kunskap i politiken

20 augusti 2010 i Allmänt, Nyhetskommentarer av Karin | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

Så är även jag åter igång med jobbet och har lyckats städa skrivbordet så att jag har fria ytor att belamra med nya fräscha papper och rapporter. Det är det där med ställtid, ni vet, som Bodil Jönsson skriver om.

Också skolorna har börjat (de flesta i alla fall). Den närmast traditionsenliga augustiskoldebatten kommer måhända att fortsätta en bra bit in i september i år, med tanke på den pågående valrörelsen, och bli mer ideologisk än annars. I morse diskuterades till exempel företagssponsrat skolmateriel i radions P1 morgon. Vi har hört flera uttalanden om allt från friskolornas vinster till rektorers möjlighet att förbjuda elever att bära ansiktstäckande slöja.

Som vanligt hör vi också många siffror i partiledarnas (och andra politikers) uttalanden. Och statistik är ju som bekant ett svårt kapitel – men också tacksamt eftersom det alltid går att hitta någon procentsiffra som talar för den egna ståndpunkten om man bara letar lite.  Nu i veckan kunde vi läsa att två forskare i nationalekonomi räknat ut att pensionärerna faktiskt inte alls beskattas hårdare än löntagare. I juli påpekade statistiker på SCB att ungdomsarbetslösheten kanske inte är så ”skyhög” som det framställs. Eller… det beror förstås på hur man ser det…

Just riskerna att forskningsresultat och statistik används på kanske inte direkt felaktiga men i vart fall något missvisande sätt gör att det som forskare kan vara ganska svårt att ”ge sig in i samhällsdebatten”, som ju både vi på VA och andra uppmanar dem att göra. Forskare och politiker jobbar och verkar under helt olika förutsättningar, och det kan vara svårt att begripa vad den andre menar. (se t.ex. VAs politikerstudie, och VR-rapporten om projektet MÖFF)

Om bland annat dessa ting fick jag tillfälle att prata i somras när jag blev intervjuad för en artikel i Science Careers, som är en av tidskriften Science’s online-tidskrifter, inriktad på unga forskare och doktorander. Artikeln handlar om hur unga forskare kan bidra i politik/policyfrågor – vad de bör tänka på och vilka fallgropar som finns. Flera personer intervjuas i samma artikel, bland annat Sheila Jasanoff, professor vid Harvard University’s John F. Kennedy School of Government, som poängterar vikten av att lyssna:

”Avoid jargon and be concise and to the point. Also make sure you come with an open mind and listen carefully.”

Japp! Kunde inte ha sagt det bättre själv. Läs hela artikeln här!

Trevlig helg!

/Karin Hermansson

Tags: , , , , , ,

Något för stranden eller hängmattan

12 juli 2010 i Allmänt, Seminarium av Karin | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

Almedalsveckan är över, men nu finns ett refererat från VAs seminarium Kunskap i en klass för sig? Medverkade där gjorde Anders Flodström, Sören Holmberg, Henrietta Huzell, Peter Honeth och Rosana Dinamarca. Läs mer här.

På ett frukostseminarium som jag besökte fick jag en massa tips på politiska bloggar som kan vara spännande att följa inför valet i september. Politometern, som arrangerade seminariet i samarbete med Almega, analyserar politiska bloggosfären och listar vilka som har mest inflytande. Om politiska bloggare har ”makt” och huruvida de kommer att påverka valrörelsen var frågor som diskuterades av panelen – som dock var eniga i att bloggarnas betydelse inte ska överdrivas utan ses som en del i det politiska samtalet. Emma Opassande (pp) och Mary Jensen (m) refererar, länkar till övriga medverkandes bloggar och till den filmade versionen.

Den som är nyfiken på vad ESOF 2010 i Turin hade att erbjuda kan läsa vad SVTs bloggare på plats tyckte om exempelvis var forskarna var på den flotta invigningen eller hur viktigt det egentligen är med just europeisk forskning. Referat av VAs session om hur näringsliv och forskning kan samverka bättre kommer småningom.

För dig som funderar på att starta en egen blogg har Åsa startat en läsvärd Vetenskapsbloggskola som jag kan rekommendera som semesterläsning. Tre delar har det blivit än så länge, och vi ser fram emot mer!

Och så har ju Malin listat årets sommarpratande forskare, så det är bara att rita in dem i semesteralmanackan och beväpna sig med en radio.

Med detta är man rustad för åtminstone ett par dagar på stranden eller i hängmattan. Vi hörs i augusti!

/Karin Hermansson

Tags: , , , , , , , ,

Kunskapssamhälle = klassamhälle, VA i Almedalen

07 juli 2010 i Seminarium av Karin | 1 kommentar | Bokmärk eller dela

Är kunskapssamhället ett nytt slags klassamhälle? Är det ett problem? Hur ska det i så fall hanteras – och vem ska göra det?

Dessa frågor diskuterades ivrigt av ett 70-tal deltagare vid VAs seminarium i Almedalen i dag.

Många olika perspektiv fördes fram, och som slutkläm lyfte Peter Honeth, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, upp vikten av ödmjukhet och att lyssna på varandra, efter att professor Sören Holmberg citerat Voltaire:

”Jag delar inte din åsikt men är beredd att gå i döden för din rätt att uttrycka den.”

Tags: ,

Kunskap, klass och lycka

05 juli 2010 i Nyhetskommentarer av Karin | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

Är Kunskapssamhället ett nytt klassamhälle? frågar vi i vår senaste rapport. Svaret tycks vara ja, och detta ska vi diskutera i Visby nu på onsdag.

Nästa fråga är förstås om klasskillnaderna ökar eller minskar, dvs. har vi ett växande problem eller är det på väg att försvinna? I vår studie har vi sett vissa tecken på att klasskillnaderna i förtroende för forskare ökat sedan 2002 då VAs undersökningar startade, men detta bör undersökas närmare.

På kort tid har dock två andra rapporter offentliggjorts som pekar på ökade ”kunskapsklasskillnader”:

Förra veckan kom en rapport från Skolverket (som använt statistik från International Civic and Citizenship Study, ICCS 2009) som visade på stora skillnader i ungas syn på och kunskaper om demokrati och samhällsfrågor beroende på föräldrarnas utbildningsnivå. Inte i något annat undersökt land var skillnaderna m.a.p. föräldrars utbildningsnivå lika stora som i Sverige. Skolverket menar att ”skolsegregation” förstärker skillnaderna. Samtidigt har Sverige enligt rapporten en ”beskedlig” skolsegregation jämfört med andra länder.

Vid ett seminarium i Visby i dag presenterar så Lärarnas Riksförbund en rapport baserad på SCB-statistik, som visar på ökande skillnader mellan hög- och låginkomsttagares barns betyg i grundskolan. LR menar (se till exempel artiklar på SVT eller DN) att det är friheten att välja skola som gör att betygsklyftorna ökar. I september 2009 publicerade Skolverket en rapport med liknande resultat och slutsatser.

(Andra menar som bekant att det faktum att barn inte längre är hänvisade till den skola som ligger närmast hemmet gör att skolsegregationen tvärtom minskar.)

I vår studie finner vi tydliga samband mellan synen på vetenskap/forskare och ”lycka”. Lycka i bemärkelsen tillit till andra människor, nöjdhet med demokrati & samhälle och självförtroende.

Skulle ett system där man mäter människors lyckonivå i stället för BNP – tankar som i dag framförs av lyckoforskaren Filip Fors på SvD Brännpunkt – kunna minska klasskillnaderna i Kunskapssamhället?

Uppdatering: Nu ligger den nya rapporten på LRs hemsida.

/Karin Hermansson

Tags: , , ,

VA är på väg till Almedalen

02 juli 2010 i Seminarium av Karin | Inga kommentarer | Bokmärk eller dela

Några är, som ni såg av gårdagens inlägg, på väg till Italien. Själv packar jag för årets största kollo för vuxna: Almedalsveckan. Har du vägarna förbi är du varmt välkommen att diskutera ”kunskapsklassamhället” med oss på Joda Bar på onsdag! Samtalet tar förstås avstamp i vår nya rapport och vi ser fram emot en spännande eftermiddag. Hoppas att vi ses!

Tags: , , , ,

« Äldre inlägg