Så var det måndag igen. Höstlovet är slut och pendeltåget var återigen fullt. VA-dagen närmar sig, så på VA är det nu totalt fokus på alla förberedelser.
Ni vet säkert hur det kan vara i huvudet när det är mycket att göra. Tankarna hoppar lite hit och dit, man hör eller ser något intressant och tänker att ”det där ska jag komma ihåg”, men tre minuter senare är det som bortblåst ur huvudet. Här kommer fyra helt orelaterade saker som jag fångade upp på vägen till jobbet i morse, som en illustration till sagda åkomma:
1. I en intervju i VINNOVA-nytt säger Göran Sandberg, fd rektor vid Umeå universitet och ny verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse: ”Jag tycker inte att grundforskning och tillämpad forskning ska skiljas åt utan det är bättre att tala om forskning som är bra och forskning som inte är bra.”
Så skönt att fler än jag ogillar uppdelningen grundforskning – tillämpad forskning! Fast jag börjar genast fundera på hur han menade med uppdelningen i bra och inte bra forskning. Bra baserat på vilka kriterier och efter vems bedömning? Fusk är förstås en självklar diskvalificerare, så VRs grupp som (nu med nya striktare regler) utreder oredlighet i forskning torde vara en sådan bedömare. Men i intervjun fortsätter Sandberg med att resonera kring hur innovationssystemet kan stärkas och samverkan universitet – näringsliv intensifieras. Är forskning som kommer till nytta i näringslivet mer bra än sådan som inte gör det…? Och hur bedömer man forskning som kommersialiseras men efter ett tag visar sig kanske inte var så bra som det verkade. Hmm… Jag skulle vilja fråga vad han menade!
2. På Facebook kan man nu följa Innovation Union, dvs. EUs nya satsning inom forskning- och innovationspolitik. Klickar du på Gilla-knappen, får du deras nyheter direkt i ditt facebookflöde. Bra komplement till AAAS flöde som jag redan ”gillar”.
3. Det var fullt av rimfrost i gräset och löven hemma i morse, och tio minusgrader. Kom genast att tänka på att jag härom dagen såg att Malin på sin blogg Vetenskapsnytt tipsade om vackra bilder på snöflingor, som fått årets Lennart Nilsson-pris. Ta en titt och inspireras av snöflingevetenskapen!
4. Slutligen hittade jag en klockren beskrivning av en vetenskapsnyhets livscykel på PhD Comics. Enjoy!
/Karin Hermansson
Jag har vetenskapsnyhetslivscykelserien på min anslagstavla. Det hade jag på min förra anslagstavla på mitt förra jobb med. Den blir liksom aldrig gammal 🙂
Nej, det finns ju eviga sanningar… Den sitter nu även på vår anslagstavla här på VA!
Jag har vetenskapsnyhetslivscykelserien på min anslagstavla. Det hade jag på min förra anslagstavla på mitt förra jobb med. Den blir liksom aldrig gammal 🙂
Nej, det finns ju eviga sanningar… Den sitter nu även på vår anslagstavla här på VA!
Snöflingevetenskapen kan vara alldeles fantastisk, vi tipsade vidare på Fb. Överhuvudtaget kul att läsa lite vardagsreflektioner.
/Jenny
Snöflingevetenskapen kan vara alldeles fantastisk, vi tipsade vidare på Fb. Överhuvudtaget kul att läsa lite vardagsreflektioner.
/Jenny
Tycker också det är bra att slopa uppdelningen i grundläggande och tillämpad forskning. Istället borde man säga behovsmotiverad och ”omotiverad” forskning. Nej, skämt åsido, så kan just den behovsmotiverade, som vill lösa problem, vara både grundläggande och tillämpad. Ofta kanske båda delarna. Excellent forskning tycker jag dessutom är bättre än begreppet ”bra”. Det kan användas om både det som är grundläggande och mer tillämpad forskning. Ibland finns det personer som tro att ”excellence” just hör grundforkningen till, men vad är det som säger att inte tillämpningen kan vara ännu svårare. Och lyckas man då är man ännu mer excellent.
Tycker också det är bra att slopa uppdelningen i grundläggande och tillämpad forskning. Istället borde man säga behovsmotiverad och ”omotiverad” forskning. Nej, skämt åsido, så kan just den behovsmotiverade, som vill lösa problem, vara både grundläggande och tillämpad. Ofta kanske båda delarna. Excellent forskning tycker jag dessutom är bättre än begreppet ”bra”. Det kan användas om både det som är grundläggande och mer tillämpad forskning. Ibland finns det personer som tro att ”excellence” just hör grundforkningen till, men vad är det som säger att inte tillämpningen kan vara ännu svårare. Och lyckas man då är man ännu mer excellent.
Var hamnar strängteori?
Var hamnar strängteori?
Tack för era kommentarer! Vi fick ju en himla massa snöflingor att roa oss med så småningom… Tyvärr kanske mer med skyffel än kamera.
Ja, det kanske var ”excellent” han egentligen menade – fast han ville använda vanligare ord? Håller med dig om att även ”tillämpad” forskning mycket väl kan vara ”excellent”. Men det beror förstås hur man använder begreppet excellens i sammanhanget – och det är väl det som är grundproblemet med sådana etiketter. Den ”omotiverade” forskningen… är det den som bedrivs av/med/för overklighetens folk, månntro? 🙂
Op: Intressant fråga. Jag lyssnade på ett nästan årsgammalt pod-program från Vetenskapsradion för någon vecka sedan, ”Lyssnarens guide till galaxen” (http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3693&grupp=9560), där Ulf Danielsson bland annat talade om strängteori. Jag vet inte riktigt om det ger några svar på din fråga, men det var ett intressant program! För mig personligen hamnar strängteori i kategorin ”fascinerande (och inte helt lättbegriplig) forskning”!
Tack för era kommentarer! Vi fick ju en himla massa snöflingor att roa oss med så småningom… Tyvärr kanske mer med skyffel än kamera.
Ja, det kanske var ”excellent” han egentligen menade – fast han ville använda vanligare ord? Håller med dig om att även ”tillämpad” forskning mycket väl kan vara ”excellent”. Men det beror förstås hur man använder begreppet excellens i sammanhanget – och det är väl det som är grundproblemet med sådana etiketter. Den ”omotiverade” forskningen… är det den som bedrivs av/med/för overklighetens folk, månntro? 🙂
Op: Intressant fråga. Jag lyssnade på ett nästan årsgammalt pod-program från Vetenskapsradion för någon vecka sedan, ”Lyssnarens guide till galaxen” (http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3693&grupp=9560), där Ulf Danielsson bland annat talade om strängteori. Jag vet inte riktigt om det ger några svar på din fråga, men det var ett intressant program! För mig personligen hamnar strängteori i kategorin ”fascinerande (och inte helt lättbegriplig) forskning”!