Stress & the City – Science & Society 2012

Fotograf: Jan Riise

Allt fler bor allt trängre, i allt större städer. Hur påverkas människan av det höga tempot i dessa miljöer? Och vad säger hjärnforskningen om hur vi klarar att leva i en stressig storstad? Det var frågor som dryftades vid Science & Society-seminariet, som inledde Vetenskapsfestivalen i Göteborg den 25 april.

Som namnet antyder är seminariets ambition att belysa relationen mellan vetenskap och forskning å ena sidan och samhälle och allmänhet å andra sidan. I år stod samspelet mellan människa och miljö i fokus, framför allt hur nya rön inom hjärnforskningen kan påverka hur framtidens städer planeras och utformas. Därmed knöt det också an till Vetenskapsfestivalens övergripande tema Allt sitter i hjärnan.

Professor Dr Peter Kirsch från Zentralinstitut für Seelische Gesundheit i Mannheim, Tyskland, berättade inledningsvis att många olika forskningsstudier visar att psykisk ohälsa, bland annat schizofreni, är vanligare i städer än på landet. Det förekommer också mer bland dem som bor städernas centrum jämfört med dem i förorterna.

– En förklaring är att psykiskt sjuka gärna flyttar till socialt instabila områden, en annan att det är lättare att gömma sin sjukdom i större städer sade Peter Kirsch.

Även om många psykiska sjukdomar har genetiska förklaringar måste det till något mer, till exempel stress, för att sjukdomen ska bryta ut. Den sociala stressnivån är högre i städer till följd av bland annat befolkningstäthet och kriminalitet.

Grönt gör gott

Urbaniseringen är en tydlig trend världen över, men den går tre gånger så fort i Sverige som i många andra jämförbara länder. Redan i dag bor hälften av befolkningen i något av de tre storstadsområdena, sade Jesper Strömbäck, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och sekreterare i Framtidskommissionen:

– Självklart påverkas den sociala sammanhållningen av denna omflyttning.

Anders Rasmussen från Movium, ett centrum vid SLU som utvecklar kunskap om stadens utemiljö, berättade att goda utemiljöer för förskolebarn gör att de utvecklas bättre kognitivt. På samma sätt mår äldre bra av att ha grönt omkring sig.

– Att kunna påverka sin livssituation är en del av stresshanteringen, sade Anders Rasmussen, som också ville se mer medborgardialog om stadsutveckling.

Agneta Hammer, ny stadsbyggnadsdirektör i Göteborg, menade att vi i Sverige är duktiga på hållbarhet generellt sett, men att vi sackar efter när det gäller den sociala hållbarheten.

– Det offentliga rummet är till för alla. Det är otroligt viktigt att skapa gemensamma vardagsrum för att främja hälsan och minska stressen, sade Agneta Hammer, som ansåg att hjärnforskningen indirekt snarare än direkt påverkar stadsplaneringen.

Urbanisering en utmaning

Urbaniseringen är den stora framtidsutmaningen, enligt Lars Reuterswärd, professor och ledare för Mistra Urban Futures:

– Mänskligheten har ägnat 3 000 år åt att bygga städer för tre miljarder människor, och nu ska vi på 30 år bygga städer för lika många till. Då är det viktigt att skapa en tät, grön och rättvis stad, sade Lars Reuterswärd.

En tät stad kan ha bättre miljösystem för sopor, transporter, avlopp etc. Kontor, skolor och shopping bör blandas, men nu finns snarare en tendens till ökad segregering, både mellan människor och funktioner, ansåg han.

– Vi kan inte planera allt, utan måste behålla lite mellanrum här och där och låta det vara lite brokigt, rörigt och slarvigt, menade Ida Gudmundsson, konstnär, student och entreprenör.

– Mitt rum är stökigt, men där är jag mest kreativ. Därför är det viktigt att utgå från tanken om hemmiljön i stadsplaneringen och försöka skapa hemkänsla och tillhörighet.

Anna Johansson, biträdande kommunalråd (S) i Göteborg, pläderade för mer jämlika städer där alla jobbar lagom mycket.

– Känslan av samhörighet och sammanhang är viktig för människor. En politiker som vill fatta kloka beslut måste lyssna på forskare och experter, men de boende är också experter på sitt område. Det gäller att skaffa breda kontaktytor och utnyttja dem som beslutsunderlag, sade Anna Johansson.

Täthet skapar trygghet

Därefter diskuterade de 80-tal deltagarna med sina bordsgrannar. En del var tveksamma till om förtätning verkligen är eftersträvansvärt.

Förtätning är positivt både ur miljö- och trygghetssynpunkt, kommenterade Agneta Hammer:

– Men det är viktigt att göra det på ett bra sätt. Bygg där det finns kollektivtrafik och knutpunkter, och värna om värdet i grönområdena.

Hon fick medhåll av Anna Johansson som ansåg att Göteborg har väldigt mycket grönområden.

– Det finns ganska många markområden som kan tas i anspråk och stora möjligheter att bygga ihop staden på ett bättre sätt.

Lars Reuterswärd inflikade att täthet också handlar om människor:

– I dag bor vi på i genomsnitt 50-60 kvadratmeter per person. Det innebär att underlaget för aktiviteter på gatorna har sjunkit. Det måste in fler människor och aktiviteter för att skapa ett spännande gatuliv. Göteborg är i själva verket en ganska gles stad, vilket bland annat resulterar i att bara en fjärdedel åker kollektivt. I Stockholm är den siffran högre eftersom staden medvetet har byggts utefter t-banenätet.

Runt borden diskuterades också att ensamhet är stressande och blir allt vanligare, både i stora städer och på landsbygden.

Agneta Hammer menade att man inte kan planera fram minskad ensamhet. Däremot är det viktigt att vara medveten om den när man planerar det offentliga och halvoffentliga rummet.

– Folk röstar med fötterna. Vi går från att vara skogshuggare till att vara arbetare i det virtuella, men vi kan och ska inte bromsa människor utan de måste få välja själva, sade Lars Reuterswärd.

Stress är subjektivt

Stress är en subjektiv upplevelse och därför finns det inte EN lösning, påpekade Jesper Strömbäck när seminariet skulle summeras:

– Jag har bott i olika länder. Hur enkelt det är att komma in skiljer sig mycket åt. I USA har många länge flyttat runt och därmed vet fler hur det är att vara ny och är beredda att öppna upp för andra som är nya. De som flyttar till städerna i Sverige är ofta de karriärinriktade – det vill säga de som har en viss personlighetstyp som kanske är mer mottaglig för stress.

Forskningens relation till samhällsplanering är komplex, konstaterade Agneta Hammer:

– Det handlar om att göra saker tillsammans, bygga upp samarbeten över sektorer, involvera invånarna och använda forskningen!

Anna Johansson instämde i att många olika faktorer samspelar:

– Stressproblemen ser olika ut i olika områden av staden och har olika orsaker. Vi har en tendens att tro att vi är klokare nu än vi varit tidigare, men det är fel. Vi behöver respektera och lämna utrymme för kommande generationer att också färga sin stad.

Anders Rasmussen höll med om vikten av att engagera medborgarna och ta vara på deras engagemang. Ida Gudmundsson var inne på samma linje:

– Ta vara på den energi som invånarna har i stadsplaneringen, och försök förankra så att människor får en känsla av ett sammanhang där de kan mötas och synas!

Science & Society-seminariet genomfördes för tolfte året i rad och leddes av Christina Ehneström och Stig Roland Rask. Arrangörer var Forskningsråden FAS, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA, samt Vetenskap & Allmänhet och Vetenskapsfestivalen.

Cissi Askwall & Stig-Roland Rask