Riksdagens Framtidsdag

Förra veckan medverkade VA på Riksdagens framtidsdag. Det var en dag arrangerad av Riksdagen med syfte att föra samman forskare och politiker för att diskutera hur framtidens stora utmaningar ska tacklas. Dagen inleddes med ett gemensamt seminarium om det växande behovet av forskningsrön och framtidsanalyser i Riksdagens arbete. Vice talman Susanne Eberstein inledde och sedan äntrade professor Hans Rosling scenen.

Rosling svarade på moderatorn Eva Krutmeijers presentation av honom som “berömd” med att konstatera att han visserligen nått berömmelse, men att hans försök att uppdatera vår världsbild uppenbarligen inte gett någon effekt: folk i allmänhet svarar sämre än aporna på Skansen på frågor om hur världen egentligen ser ut! Rosling visade sedan på sitt så karakteristiska, mycket engagerade och engagerande sätt en del om utvecklingen i den del av världen vi fortfarande kallar u-länder – men där utvecklingen går fortare än vad vi i västvärlden förstått. Han poängterade behovet av en satsning på folkbildning – och för en sådan satsning måste politikerna vara med.

Och politikerna själva behöver ny kunskap om världen! Ordentliga utredningar med gedigna kunskapssammanställningar vore mycket värdefullt, menade Rosling, och sådana kan gärna göras av lite äldre forskare som inte längre är mitt i karriären.

Seminariet går även att se i efterhand på Webb-tv (beta.riksdagen.se)

Efter detta inledande seminarium ägde tre olika delseminarier rum parallellt.

Framtidens resurser – brister, behov och konflikter

Först ut att tala på detta delseminarium var Johan Kuylenstierna (chef vid SEI), som illustrerade hur olika miljöproblem, risker och andra faktorer påverkar varandra i ett komplext system. Dessa kopplingar, som kan kallas NEXUS (årets ord enligt Johan), medför att vi inte kan förvalta naturresurserna oberoende av varandra, utan måste ta hänsyn till hela systemet. Malin Mobjörk (fil. Dr. vid FOI) berättade om säkerhetspolitiska utmaningar, och poängterade att man hittills inte funnit några tydliga belägg för att konflikter uppstått som konsekvenser av klimatförändringar, utan att ett komplext samspel av faktorer är orsaken även här. Hon menade att det är viktigt att ta hänsyn till lokala variationer och att se till många scenarion. Även samspelet mellan olika förändrande faktorer – både direkt och indirekt – är viktigt. Hon påpekade att det dock är värt att tänka på att konflikter inte bara behöver vara mellan stater

Johanna Björklund (forskare vid Örebro universitet) talade om markanvändning för hållbar livsmedelsförsörjning. Johanna påpekade att Sverige lämpar sig ovanligt bra för ekologisk odling eftersom vi här har unga jordar med naturligt mycket näringsämnen kvar, till skillnad från betydligt mer utarmade jordar i andra delar av världen som har ett större behov av konstgödsel. Hon föreslog även att de offentliga köken  ur ett resurshushållningsperspektiv borde användas för att servera mat.

Tina Neset (fil. Dr. vid Linköpings universitet) pratade om näringsämnet fosfor, som bryts i gruvor och som finns i begränsad mängd globalt. De största reserverna finns i det konfliktdrabbade Västsahara, och fosforn beräknas nå sin topp omkring år 2050 om vi behåller dagens tillväxttakt. Hon pekade på nödvändigheten att återvinna fosfor och på så sätt få ett kretslopp av en del av fosforn, så att mindre ny fosfor behöver brytas.

Karin Aggestam (ass. prof. vid Lunds universitet) berättade att trots att man räknat med att framtidens krig kommer att handla om vatten, så finns inga belägg för att konflikter mellan länder uppstått som resultat av konkurrens om vatten, men konflikter på lokal nivå inom länder är däremot inte ovanliga. När det gäller energifrågan så pekade Thomas B. Johansson (doktor i kärnfysik) på att framtidens energiförsörjning behöver lösas genom i huvudsak tre metoder: vi behöver dels effektivisera energianvändningen, dels satsa på förnybara energikällor, och dels utveckla Carbon Capture and Storage (CCS), där producerad koldioxid pumpas ned i hålrum i jordskorpan.

Framtidens hälsa – utmaningar och nya möjlighete

Det andra delseminariet handlade om framtidens hälsa. Först talade Nina Rehnqvist (professor vid Karolinska Institutet och ordförande i SBU:s nämnd) om de stora utmaningarna inom hälso- och välfärdsområdet. Befolkningssammansättningen förändras, ojämlikhet finns i hälsa och välfärd, legitimiteten måste behållas samtidigt som förväntningar och kostnader ökar.

Göran Petersson (professor, verksamhetsledare för eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet) berättade sedan om E-hälsotjänster. Han menade att en fördel med eLäkekonsten är att patienten kan förbereda sig med info på nätet. Nackdelar är att datoriserad info stjäl tid och att det kan bli fel och avbrott i systemen. Det är också värt att minnas att det fortfarande kommer att behövas fysisk konsultation men att den kan kompletteras med IT-stöd.

Ann Charlotte Smedler (professor, barnpsykolog vid Stockholms universitet) pratade om psykisk ohälsa hos unga. Det finns många faktorer som ökar sårbarheten och risken att få psykiska besvär  (t.ex. stress, mobbing, traumatiska upplevelser och tidiga separationer) och antalet unga med depression har ökat. Hon berättade att hon varit med om att utvärdera program som ska förebygga psykisk ohälsa. Slutsatsen var att det inte finns några lätta lösningar, vilket Skolverkets utvärdering av olika mobbningsförebyggande program också visat.

Louise von Essen (professor, psykolog vid Uppsala universitet) talade om U-Care – ett nätbaserat projekt för att lindra psykosociala besvär i samband med allvarligare kroppslig sjukdom, t.ex. cancer. Terapi, professionellt stöd och diskussionsfora där man kan möta andra sjuka finns tillgängligt på Internet, vilket ger patienterna kontrollen och låter dem vara anonyma om de vill.

Hon underströk också vikten av att forskningsfinansiärerna sätter press på forskarna att ha en plan för hur resultaten ska kommuniceras och implementeras!

Seminariet går även att se i efterhand på Webb-tv (beta.riksdagen.se)

Framtiden på nätet, i molnet och i andra digitala världar – hur påverkas vi och vad krävs av lagstiftningen

En viktig slutsats från det tredje seminariet var att såväl allmänhet som politiker behöver ökad kunskap, och att folkbildningen har en viktig roll att spela både för att bryta och motverka “digitalt utanförskap” och för att förhindra att människor råkar illa ut, till exempel genom att information om dem används i sammanhang de inte tänkt sig. Något forskarpanelen menade att politikerna skulle kunna ta tag i är de användarvillkor som vi ständigt behöver godkänna för olika webbtjänster. De allra flesta läser dem inte alls, och många av dem som faktiskt läser förstår dem inte. Inte ens jurister förstår dem, sade Mathias Klang (doktor i informatik med juridisk inriktning vid Göteborgs universitet).

Men behöver man verkligen förstå hur det funkar, undrade en av politikerna. Man kan väl använda roliga och praktiska tjänster ändå? Utan förståelse för tekniken blir vi lättledda, påpekade Mathias Klang. Om vi inte förstår hur t.ex. Facebook fungerar förstår vi heller inte hur information om oss kan användas, inflikade moderatorn Kristina Alexandersson (chef för Internet i skolan på Stiftelsen för Internetinfrastruktur). Markus Bylund (forskare i datavetenskap vid SICS) framhöll värdet av att förstå konsekvenserna av de val man gör – och det bästa sättet att förstå är att själv utsättas för dessa konsekvenser. Då kommer också engagemanget och delaktigheten, som är så viktiga.

Tore Tennöe från det norska Teknologirådet berättade att i Norge har man infört en fjärde kompetens efter att läsa, skriva och räkna: digital kompetens i skolan. Det vore kanske något för det svenska utbildningsutskottets ledamöter att diskutera?

Seminariet går även att se i efterhand på Webb-tv (beta.riksdagen.se)

I pauserna och under lunchen fanns bokbord uppställda. VA hade ett eget bokbord i Sammanbindningsbanan tillsammans med olika aktörer från forskningssverige (t.ex. KVA, IVA, Formas och Vinnova).

Vi passade på att dela ut vårt forsknings- och innovationspropositionsinspel till intresserade politiker.

Dessutom tipsade vi om vårt 10-årsjubileum som kommer att äga rum den 21 mars på Färgfabriken.

Vi hoppas att vi får träffa er där!

 

VA fyller tio år!

För precis tio år sedan grundades den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA. Vi kommer att fira det med ett hejdundrande kalas i mars (håll utkik efter inbjudan som kommer snart) men i dag började vi dagen med tårta på kansliet.

Då, 2002, gick 14 organisationer med som medlemmar. I dag har vi 77 organsationsmedlemmar från olika samhällssektorer. Kolla hela listan här. Under åren har vi genomfört ett 30-tal studier, producerat nästan 60 rapporter och arrangerat hundratals samtal och aktiviteter där forskare och allmänhet möts. Från att ha varit en liten okänd förening  syns vi numera ganska ofta i media. Många är intresserade av det vi gör – det märks inte minst på antalet förfrågningar och förslag som dyker upp från olika håll.

Men bara för att man gått och fyllt tvåsiffrigt kan man förstås inte slå sig till ro och tro att det nu ska rulla på av sig självt. Tvärtom kanske det är nu det börjar bli riktigt svårt. Från början var vi rätt så ensamma om att lyfta frågor om dialog och möten mellan vetenskap och allmänhet, och det fanns något av nyhetens behag över det vi gjorde. Men i takt med att man blir mer etablerad och mer professionell kan det paradoxalt nog bli svårare att få finansiering och bidrag. De som lagt pengar på oss i många år kanske vill satsa på nya idéer hellre än de gamla, oavsett hur bra de var eller hur bra den verksamheten tuffar på. Organisationer förändras och omprioriterar – inte minst i ekonomiskt kärva tider.

Vi försöker vara lyhörda för våra medlemmars behov och synpunkter och vi har kontinuerligt utvecklat vårt arbetssätt, våra publikationer och våra kommunikationskanaler. Men detta är förstås ett arbete som aldrig får avstanna. Världen utanför utvecklas hela tiden, och det måste vi också göra.

På torsdag fyller VA-bloggen tre år. Vårt Twitter har flödat i två år och vi har funnits på Facebook nästan lika länge. Det senaste i vår närvaro i sociala medier är vår facebookgrupp Vetenskapen i samhället, för de som finns på Facebook och som gärna vill diskutera frågor om vetenskapens roll i samhället.

Var borde vi mer finnas? Kom med förslag på var du saknar oss någonstans!

/Karin Hermansson

What do Americans think? NSF Science and Engineering Indicators 2012 published

 

 

The National Science Foundation in the USA has published its 2012 edition of Science and Engineering indicators. Chapter 7 of this enormous publication is about Public attitudes and understanding. At 51  pages long, it is far too much to take in on a Friday afternoon, so here are a few edited highlights….

• Americans are now as likely to rely on the internet as television for scientific information.
• 75% of Americans consider nuclear power stations extremely or somewhat dangerous.
• Americans (82%) support the federal funding of research even if it brings no immediate benefit.
• 6%
  of Americans consider astrology “very scientific”.
• Americans are more likely to visit a science museum than people from China, Japan, South Korea, Malaysia, India, Europe, and Brazil.

Annual surveys such as this one are most interesting for showing trends over many years. Trends over the last decades include….

• Many Americans are sceptical about evolution, but it is surprising to know that these views have not changed significantly over the last 30 years.
• Opposition to research on animals has increased significantly over the last decades.
• More people believe that pesticide use in farming is dangerous, but opinions on the dangers of air and river pollution have remained stable.
• There has only been a small change in people’s attitudes to the danger posed by climate change.
• Scientists enjoy a high level of prestige, but it is slowly falling over the years.

VA svarar på förslaget på nytt ramprogram – Horizon 2020

Nu har vi på VA som remissinstans skickat in vårt remissvar till Utbildningsdepartementet på EU-kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 – Horizon 2020.

Det har varit intressant läsning och det förslagna programmet på 80 miljarder euro lär få stor påverkan på forskning och innovation inom EU framöver. Förslaget från kommissionen föreslår utökade satsningar och i dessa ekonomiskt svåra tider kommer det säkerligen att leda till en hel del diskussioner. I mitten av 2013 beräknas förhandlingarna vara klara och i slutet av 2013 förväntas programmet antas, för att sedan träda ikraft i januari 2014.

Programmet beskrivs så här i pressmeddelandet från kommissionen:

”- Vi behöver en ny vision för europeisk forskning och innovation i en dramatiskt
förändrad ekonomisk miljö. Horisont 2020 ger direkt stimulans till ekonomin och
säkerställer vår vetenskapliga och tekniska bas och industriella konkurrenskraft för
framtiden, med löfte om ett intelligentare och mera hållbart samhälle som omfattar
alla, sade EU-kommissionären för forskning, innovation och vetenskap, Máire
Geoghegan-Quinn när hon presenterade Horisont 2020.

För första gången samlar Horisont 2020 all finansiering för EU-forskning och innovation under ett enda program. Det fokuserar mer än någonsin på att förvandla vetenskapliga genombrott till innovativa produkter och tjänster som kan leda till affärsmöjligheter och förändra människors liv till det bättre. Samtidigt minskar det drastiskt byråkratin, med förenkling av regler och förfaranden för att dra till sig de bästa forskarna och ett större antal innovativa företag

Horisont 2020 kommer att koncentrera medlen på tre viktiga mål. Det kommer att stödja EU:s ställning som världsledande inom vetenskap med en särskild budget på 24,5 miljarder euro, inklusive en ökning i finansieringen med 77 % för det mycket framgångsrika Europeiska forskningsrådet (EFR). Det kommer att hjälpa till att säkerställa industriellt ledarskap inom innovation med en budget på 17,9 miljarder euro. I denna ingår stora investeringar i viktig teknik på 13,7 miljarder euro samt större tillgång till kapital och stöd för små och medelstora företag. Slutligen kommer 31,7 miljarder euro att användas till att ta itu med frågor som delas av alla européer, över de sex temaområdena: hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande; tryggad livsmedelsförsörjning, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomin; ren, säker och effektiv energi; smarta, miljövänliga och integrerade transporter; resurseffektivitet och klimatåtgärder och råvaror; inkluderande, innovativa och säkra samhällen.”

Prezi-presentationen (en variant av Powerpoint) av programmet finns här för den intresserade. Här finns också alla dokument tillgängliga.

En sammanfattning av VAs remissvar är följande:

Vetenskap & Allmänhet, VA, är i grunden positivt till tanken att områden som exempelvis medborgarengagemang, forskningskommunikation, utveckling av undervisningsmetoder och god etik i forskningen ska genomsyra hela ramprogrammet. Samtidigt vill vi peka på den betydande risken att detta ”horisontella” angreppssätt medför att viktiga frågor helt försvinner.

VA föreslår därför att:

• formuleringarna justeras så att vikten av tvåvägskommunikation/dialog, lyfts fram och tydliggörs. Nuvarande skrivningar handlar i hög grad om envägskommunikation. Sådan behövs också, men räcker inte.
• VA vill i detta sammanhang särskilt peka på formuleringarna angående “targeted public consultations” och ”transparent and interactive processes”, och hoppas att sådana verkligen kommer att genomföras på ett trovärdigt och relevant sätt.
• begreppet Responsible Research and Innovation, RRI, lyfts fram och definieras tydligt i Horizon 2020.
• aktiviteter som syftar till exempelvis att utveckla former för dialog om forskning och samhälle, att arrangera möten mellan forskare och allmänhet eller att stimulera ungas intresse för kunskap och utbildning ges en egen rubrik, t.ex. ”6.3.4 Informed and engaged societies” under 6.3 Broad lines of activities, och anslås egna medel.
• ”performance indicators” kompletteras med bedömning av samhällsdialog och kommunikation

Här kan den intresserade läsa hela vårt remissvar och här finns lite mer skrivet om remissvaret. Här finns också ett VA-inlägg om RRI och Horizon 2020 på engelska.

Här finns ett inlägg från Vinnova om Horizon 2020.

/Klas-Herman Lundgren, VA

Nytt år och nya att-göra-listor

Jaha. Sju oxveckor fram till sportlovet. Någon mer än jag som tycker att det varit lite segt att komma igång i dag? Vad var det nu jag sköt upp till ”efter helgerna”…? Visst gjorde jag väl en kom-ihåg-lista?

Ett sätt att friska upp minnet kanske kan vara att bläddra i några årskrönikor för 2011 – och förutsägelser inför 2012. Inte för att det hjälper mig så mycket med vad det var jag egentligen skulle göra, men det är roligare än att leta efter den där listan.

Populär Astronomi listar 2011 års bästa astronomiforskning och bästa astronomibilder.

Från Stjärnstoft och kugghjul fick jag tips om 2011 års Biggest Science Stories enligt Ars Technica.

Tidskriften Science, å sin sida, utsåg upptäckten att HIV-medicin också minskar smittspridningen till ”Breakthrough of the Year”. Tyvärr krävs prenumeration/medlemskap för att läsa hela artikeln. Som substitut kanske en kort artikel i Svenskan kan fungera.

Popular Science beskriver the Year in Science med hjälp av 43 fina foton.

Humanistbloggens årskrönika påminner om ett antal debatter som engagerade många under 2011.

Föreningen Vetenskap och Folkbildning utsåg precis efter nyår barnprogrammet Hjärnkontoret till 2011 års folkbildare. Synnerligen välförtjänt, tycker jag! Se hela den senaste omgången program på SVT Play.

I södra delen av Sverige har vi haft en sorgligt grön, blöt och blåsig jul. Men hur var det tidigare under året? SMHI sammanfattar hela väderåret 2011.

Nä, dags att se framåt. Nytt år, nya upptäckter (hittar de Higgsbosonen, månntro?) och nya superstormar.

Har inte du heller kommit på var du la att-göra-listan? Gör en ny! Populär Astronomi berättar när och hur du kan se alla planeter under 2012!

Statsvetarprofessorn Ulf Bjereld listar ”tio viktiga saker” som kommer att hända i och utanför Sverige 2012. Han spår bland annat utgången av det amerikanska presidentvalet och avslöjar Anders Borg som spökskrivare…!

Bloggen Innovation för Tillväxt spår i stället Innovationsåret 2012.

Asebeia spår att 2012 års mest uttjatade ord kommer att bli Mayakalendern.

Om du tillhör dem som inte tror att jorden kommer att gå under 2012, utan i vanlig ordning avlagt ett eller annat nyårslöfte… hur går det? Richard Wiseman har 10 tips om hur du gör för att hålla dem. Nummer 1 är att inte avge mer än ett löfte…!

Ah! Nu minns jag vad det var jag gjorde precis före jul – skickade VAs inspel inför forskningsproppen till departementet!

Och, titta, under den bunten ligger ju min att-göra-lista. Bara att börja beta av den, då.

/Karin Hermansson

PS På bilden ses  ”Kören” på Stortorget i Östersund 6 jan 2012. (Foto: Karin Hermansson)

2012: A happy new year for science?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2012 is going to be a turbulent year financially and politically. What does it have in store for science? Here is a small selection of new year science stories….

Nasa is looking forward to an exciting year ahead, despite being its first year without manned space flight. Excitement is mounting as NASA’s rover Curiosity, is set to arrive on Mars in August and will be sniffing around for signs of microbial life. Also the Kepler mission could well reveal a twin for planet Earth, a planet with the right conditions to be habitable.

Also in the USA, global warming is a big issue in the race for the presidential election. Supporters of science across the globe must be hoping the American republican party do not select Rick Santorum as their candidate. Amongst his many controversial views , Mr Santorum has described it as “patently absurd” that humans have contributed to global warming and he also want schools to teach intelligent design as there are “legitimate problems and holes in the theory of evolution”.

Meanwhile in the UK, universities are cutting degree course in complementary medicine in the wake of the financial crisis. It will no longer be possible to do a bachelor degree in Homeopathy (I am amazed it was possible in the first place..!). Westminster University has cut all but 2 of its 14 degree course in complementary therapy, with only herbal medicine and acupuncture remaining. Other universities are following the trend. Much credit for this can be given to the a campaign by the organisation Sense about Science. Backed by many scientists, the campaign was fuelled by many researchers furious that tax -payers money should used to teach people about crystal fields and Yin energies. But students are also voting with their feet – in this difficult job market, rising fees and generally dire financial straits, students are opting for the more traditional degrees to see them through the crisis. Read more here.

Meanwhile at CERN, scientists are expected to confirm (or otherwise) the existence of the Higgs Boson. And that’s while they and other physicists across the globe try and explain why neutrinos seem to travel faster than light….

No doubt these results will be eagerly anticipated by Stephen Hawking, who yesterday celebrated his 70^th birthday. Not bad for a man given only months to live back on his 21^st birthday. Happy birthday, Professor!