A new science festival for London



Brand new for 2011, the London Science Festival took place last week at a number of historic venues around London, including its launch in Shakepeare’s Globe theatre.

LSF11’s mission is to “inspire and engage the public in all things scientific, from natural science to science in its most cultural context”.

The festival featured a comedy night (Festival of the Spoken nerd, Shakespeare, Science and the Senses), film nights and a “Field of Jeans” which explored catalytic clothing, exploring how clothes can be made to help purify the air we breathe. A partnership between the London school of Fashion and the University of Sheffield there may have also been fashion hints there too.

More traditional activities were on offer at more traditional settings, including talks from eminent individuals such as Richard Dawkins and the science minister David Willets, a chance to see the Mars rover Bridget and a session on how to build a large hadron collider.

With hindsight it’s amazing London has not already had a science festival. London is a city brimming with art festivals, writing festival, book festivals, drama festivals and fashion festivals. It’s about time science also got on the scene. I hope it continues for many years to come. And that I can make it next year.

 

‘Dance Your Ph.D.’ – the winner is announced!

Well, here it is! The winner of the 2011 ”Dance your PhD” competion:

Microstructure-Property relationships in Ti2448 components produced by Selective Laser Melting: A Love Story from Joel Miller on Vimeo.

Congratulations go to Joel Miller, a biomedical engineer from University of Western Australia in Perth who has won the grand prize by explaining through dance (and a few subtitles) how different phases of Titanium can be made to create the perfect alloy for strong and durable joint replacements.

Mr Miller took himself and his friends to the park, and with the help of some catchy music and special effects made this extremely brilliant video which I would defy anyone not to understand.

And hats off to Mr Miller for donning lycra leggings and superman pants at the end of the film. More than I am prepared to do in the name of science.

Other winners included a  film by Cedric Tan, a biologist at the University of Oxford, UK, which depicted the mating dance of the fruit fly. The male fruit flies stalk and sniff females, and  choosy females prefer to mate with flies that are brothers which  reduces violence between the males.

 

Klimatforskning och politik

För en tid sedan deltog jag på en spännande och engagerande forskarfrukost i Riksdagsbiblioteket. Den anordnades av Samverkansgruppen för forskning- och framtidsfrågor där Rifo ingår, sällskapet riksdagsledamöter och forskare. Temat var ”Klimat och miljö – debatten har tystnat men inte forskarna”.

Samtalet leddes av Eva Krutmeijer som är vetenskapskommunikatör från Vetenskapsrådet. Kevin Noone som är professor i kemisk metorologi vid Stockholms universitet och direktör för det nyinrättade sekretariatet the Swedish Secretariat for Environmental Earth System Sciences (SSEESS) vid Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) inledde.

Noone började med att gå tillbaka till klimatmötet i Köpenhamn och den hetsiga debatten kring ”Climategate”. Han visade data på mediarapporteringen från detta och påpekade också att han bedömde att ungefär 90-95 % av klimatforskarna anser att människan påverkar klimatet, medan att media ibland ger bilden av att det snarare ska vara 50 / 50. Här finns ett faktablad från SSEESS om Climategate.

Sedan jämförde Noone med dagens debatt och forskningen inför det viktiga Rio+20-mötet i juni. Hans slutsats var att debatten har tystnat men forskarna fortsätter att arbeta. Klimatfrågorna har helt enkelt förlorat tävlingen i dagsläget om uppmärksamhet i media.

Noone gav sedan en fördjupning av de nio planetära gränsvärden som han och andra forskare identifierat som gränser som om de överskrids kan ge upphov till en stor klimatförändring. Han tryckte även på behovet av tvärvetenskaplig forskning och poängterade att vi är den första generation som faktiskt har ganska bra kunskap om de nya globala riskerna. Noone diskuterade också att han såg det problematiskt att forskare är dåliga att berätta om annat än resultaten. Han menade att det behövs bättre förståelse om forskningens metoder och arbetssätt. Han tyckte att många forskare nu tappat förmågan att förklara sin forskning så att andra än forskare förstår.

SSEESS presenterades därefter av Dan Wilhelmsson som är vetenskapskoordinator där. Den kluriga förkortningen står alltså för ”the Swedish Secretariat for environmental Earth System Sciences”, skapat av ett partnerskap av forskningsråden, KVA och SIDA. Det har bildats för att svenskt deltagande inte varit så bra som det kunnat vara i internationella forskningsprogram. Det ska bli intressant att hur organisationen kan bidra till ett större deltagande från Sveriges sida.

En diskussion uppstod också om vikten att kunna lyfta ut forskningsresultat till den politiska arenan på ett sätt så att det genererar tydliga och förståeliga beslutsunderlag. Ett exempel på detta är diskussionen om 2-gradersmålet. Där diskuterar forskare förstås i en mer nyanserad skala medan 2-gradersmålet är en tydlig gräns som kan lyftas till politiker där forskare kan säga att om vi överskrider gränsen så medför det med största sannolikhet omfattande klimatförändringar, även om förändringar för den delen inte kan uteslutas vid t.ex. 1,5 graders uppvärmning.

På mötet talades det även om andra intressanta saker, t.ex. hur IPPCC kommer att arbeta annorlunda framöver och behovet av att ha tvärvetenskapliga samarbeten mellan samhällsforskare och klimatmodellsforskare.

/Herman

Debatt om forskningsfusk och förtroende

Vid sidan om uppståndelsen kring nobelpriserna som ju tillkännages den här veckan stormar det lite i den svenska forskarvärlden. Det handlar om något klart mindre glamoröst än Nobelfesten, nämligen forskarsamhällets hantering av fusk.

Sus Andersson, chefredaktör för nättidningen Farad går i dag ut i en debattartikel i Ny Teknik och uppmanar regeringen att skapa ett system med oberoende granskning av alla fuskmisstankar och en rättssäker hantering från början till slut. Risken finns annars att förtroendet för forskningen sjunker.

Bakgrunden är en granskning som Sus Andersson gjort (se inlägg tex här, här och här) av Vetenskapsrådets hantering av ett fall där den anklagade forskaren först förklarades skyldig till grov oredlighet i forskning, vilket bland annat leder till indragna anslag för flera år framöver, men sedan frikändes då Vetenskapsrådet drog tillbaka sitt utlåtande. Skälet till tillbakadragandet är enligt Farad, som JO-anmält VR, att det varit så mycket pappersslarv i utredningen att det inte går att avgöra hur det egentligen ligger  till. VRs generaldirektör Mille Millnert har i en artikel på webben förklarat sin syn på oredan men också att expertgruppen för utredande av misstänkt oredlighet i forskning gått utanför sitt mandat.

I VAs undersökning Slitsamt förvärvat och snabbt fördärvat som publicerades tidigare i år angav de flesta med litet förtroende för forskare att skälen till deras låga förtroende var att de uppfattar att forskningen är styrd och att det förekommer fusk. En av våra slutsatser var att lärosätena bör vara tydligare och öppnare i att ta avstånd vid misstanke om fusk och oegentligheter. Men ska man kunna göra det måste det naturligtvis finnas en rättssäker och tydlig process som leder fram till ett sådant beslut!

I VAs undersökningar, som vi bland annat gör i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet, har vi sett ett sakta fallande förtroende för forskare över tid (se den senaste rapporten här). Det ser oroväckande ut och har givit upphov till mycken diskussion. Högt förtroende – och därmed starkt stöd för forskning – är inget som bör tas för givet.

Förtroende för de flesta människor, diagram ur Delhey et al 2011 (se fullst referens t.v.).

Samtidigt ligger svenskar i en internationell jämförelse högt med avseende på förtroende för forskning och forskare. I en ranking baserad på ett index bestående av flera frågor om förtroende för vetenskap och forskning (ställda i Eurobarometern och av National Science Board, USA) som tagits fram av Deutsches Institut für Wirtschaftsforschung, DIW, Berlin, hamnar Sverige på en fjärdeplats efter Finland, Danmark och Storbritannien.

Svenskar är över huvud taget ett förtroendefullt folk. I den stora globala undersökningen World Values Survey, WVS, brukar Sverige dyka upp någonstans ute i hörnen eller kanterna av graferna – dvs. i extremvärdena – över olika värderingar som mäts. I en ny analys som en tysk forskargrupp gjort av WVS-data över folks förtroende för de flesta andra människor har svenskarna allra högst förtroende (se diagrammet till höger).

Litar man på de flesta i sin omgivning litar man också i regel på forskare – det visade VAs studie Vetenskap & värderingar, där vi hade ”mellanmänsklig tillit” med som en bakgrundsvariabel.

Mot denna bakgrund skulle man kunna tycka att Sus Anderssons farhåga om att tveksam hantering av fusk kan leda till försämrat förtroende för forskningen inte är så mycket att orda om – förtroendenivån är ju så hög ändå?

Jo, visst ser internationella jämförelser trevliga ut för svenskar, men för den forskare som är beroende av svenska skattepengar för sin forskning är nog de nationella trenderna väl så relevanta.

 

Referens (diagram från artikelns figur 6):

How General Is Trust in “Most People”? Solving the Radius of Trust Problem, Jan Delhey, Kenneth Newton, and Christian Welzel, American Sociological review 76(5), p. 786, 2011.

 

/Karin Hermansson

 

The media goes neutrino-crazy

 

 

It is fair to say that most people have no understanding of the theory of relativity. When scientists at CERN announced that they might have measured neutrinos travelling faster than the speed of light, the world of  physics was  understandably rocked by the news. More surprising is the way it has captured the attention of the world media.

Many reports focus on the huge personality cult of Einstein, perhaps this is the answer…

Einstein wrong (in theory) (declares The Sun, a UK tabloid). The Daily Star, another UK tabloid has an Einstein quiz, asking questions about Einstein’s life. The front page of the printed Economist magazine front page asks “Was Einstein Wrong” and includes a leader article, plus two science articles around the subject.

Or perhaps it is the tantalizing thought that time travel may soon be possible…

Faster than light discovery set to turn science fiction into reality, says Australian paper Adelaide Now.

Light Speed – flying into fantasy? reads one of many articles from the BBC.

Or perhaps it is the scientific debate itself that is of interest?

There are also many theories out there that will save Einstein’s reputation – possibility of worm holes through a fifth dimension are this week being openly discussed in the main stream press.

There is also a great deal of scepticism, expressed openly in many articles including in the Los Angeles Times, where the results are said to “bewilder” scientists. It should be said that the CERN physicists can hardly believe the results themselves. They are publishing the results hoping someone in the wider community will spot the mistake they have missed.

Several more serious papers include contributions from heavy-weight physicists.

“Professor Einstein, you can relax. E still equals mc2. Probably … “

writes Frank Close, Professor of theoretical physics at Oxford University in an involved article in the Guardian newspaper.

Others were more colourful. Jim Al-Khalili, Professor of Physics at the University of Surrey, said:

‘Let me put my money where my mouth is: if the CERN experiment proves to be correct and neutrinos have broken the speed of light, I will eat my boxer shorts on live TV.’

Professor Stephen Hawking, the worlds’ most famous living physicist has said nothing so headline grabbing.

“It is premature to comment on this,” Professor Hawking told Reuters. “Further experiments and clarifications are needed.”

So the media, the scientists, and the rest of the world will just have to wait for them along with Professor Hawking.

 

Uppdatering: För dig som vill läsa om neutrinerna på svenska, se till exempel LU-Fysiks webb, KTHs webb eller Annas inlägg på Hur Det Funkar. (Karin H 5 okt)