I fredags utannonserades regeringens nya forskningsberedning. Den ska vara ”ett rådgivande organ till regeringen i forskningsfrågor och består av företrädare från olika delar av forskarvärlden och näringslivet”.
I beredningen sitter glädjande nog många som arbetar med dialog- och samverkansfrågor av olika slag (och även de som gärna ger sig in i samhällsdebatten, t.ex. Bo Rothstein som skrev på DN Debatt igår). Vi får dock hoppas att gruppen i helhet också sätter behovet av att stärka dialogen mellan forskning och samhälle på agendan.
Jag tycker mig tyvärr se en viss brist på forskare inom humaniora och samhällsvetenskap i beredningen. Jag tycker det är lite synd eftersom det nog behövs tvärvetenskapligt arbete för att klara av många av våra stora framtidsutmaningar, t.ex. energi- och klimatfrågorna. VA-medlemmen SULF reagerade även kraftigt i ett pressmeddelande mot att det inte ingick några yngre forskare eller doktorander med nya perspektiv.
”Utan unga forskare saknar forskningsberedningen framtidskoppling” – sade Joakim Kalantari som ordförande i Sveriges doktorandförening (SULF) i pressmeddelandet.
Beredningen består av följande:
Ordförande Jan Björklund, utbildningsminister och vice statsminister
Lars-Eric Aaro, verkställande direktör LKAB
Kristina Alsér, landshövding i Kronobergs län.
Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova
Helen Dannetun, rektor Linköpings universitet och professor i fysik
Charles Edquist, professor i innovation vid Lunds universitet
Pam Fredman, rektor Göteborgs universitet och professor i neurokemi
Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, ordförande Stiftelsen för strategisk forskning
Anders Hallberg, rektor Uppsala universitet, professor i läkemedelskemi
Martin Ingvar, dekanus för forskning vid Karolinska institutet och professor i integrativ medicin
Leif Johansson, koncernchef för Volvo 1997-2011, styrelseordförande Ericsson
Mille Millnert, generaldirektör för Vetenskapsrådet och professor i reglerteknik
Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet
Göran Sandberg, verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och professor i växtfysiologi
Lisa Sennerby Forsse, rektor Sveriges Lantbruksuniversitet och adjungerad professor i lövträdsodling
Marcus Storch, ordförande Nobelstiftelsen, fd. VD AGA
Maria Strömme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet
Lena Treschow Torell, preses Kungl. ingenjörsvetenskapsakademien och professor i fysik
Harriet Wallberg-Henriksson, rektor Karolinska institutet och professor i fysiologi
Marcus Wallenberg, styrelseordförande SEB, SAAB AB och Electrolux AB
Moira von Wright, rektor Södertörns högskola och professor i pedagogik
Vanliga människor med ovanligt spännande jobb
Jag har för (o)vana att ha min radiohörsnäcka i örat mest för jämnan, och går därmed ofta omkring i min egen lilla värld. Dock är det oftast något nyhetsfördjupande program i P1 som går, vilket möjligen kan vara en förmildrande omständighet.
En annan ovana jag har är att sjunga med i låtar jag hör – särskilt de riktigt trallvänliga – oavsett om jag gillar dem eller inte.
Denna kombination gjorde nog att mina grannar, om de såg mig, måtte ha undrat vad jag egentligen höll på med när jag var ute och jobbade i trädgården i går. I mitt öra gick nämligen årets sista Sommarprogram, med professorn i kriminologi Leif GW Persson. Och bortsett från att det var intressant att höra vad han hade att berätta om sitt mordiska jobb var hans musikval något otippat: dansbandsdängor och frälsningssånger för (nästan) hela slanten! Vem kan låta bli att tralla med i sådana?
Så där gick jag och städade fallfrukt, sådde gräsfrö och grävde min nya rabatt sjungandes Byns enda blondin (ordet ”postorderförskottsavi” är faktiskt helt omöjligt att inte försöka sjunga med i), Pärleporten, med flera…
Jag vet inte om att digga dansband och väckelsesånger är världens bästa exempel på sånt som ”vanliga människor” gör, men lite oväntat var det allt att den lite buttre kriminologiprofessorn är ett fan av Sven Ingvars och Kalle Jularbo. Det är roligt att man i Sommar har satsat på att ha forskare med bland värdarna. Det ger oss en chans att se nya sidor hos dem.
Just att visa forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb är också ett av de viktigaste syftena med ForskarFredag, som närmar sig med stormsteg. Om en månad, den 23 september, smäller det på 28 orter i Sverige – och på ett otal andra platser runtom i Europa.
Riktigt spännande blir också årets massexperiment, där skolklasser i hela landet kommer att delta och medverka i ett riktigt forskningsprojekt. Försöket handlar om att undersöka vilken temperatur vi har i våra kylskåp. Med hjälp av den kunskapen kan forskarna som ett nästa steg studera om hållbarhetsmärkningen av mat skulle kunna förändras – vilket i sin tur kan leda till att mindre mat slängs bort.
Spana in hela ForskarFredag-programmet på din ort här! Vem vet, du kanske träffar en forskande dansbandskung?
/Karin Hermansson
Under sommaren har ju den sista amerikanska rymdfärjan landat, men NASA lägger inte ner sin vetenskapliga verksamhet helt. Rymdkanalen vet att berätta både vad de tänker pyssla med framgent och vart rymdfärjorna tar vägen nu när de pensioneras.
Intresset för rymden och rymdforskningen tycks enligt VAs undersökningar inte vara särskilt stort. En av fyra tillfrågade svarar att satsningar på forskning om rymden är viktiga eller mycket viktiga (se VA-rapporten Vetenskapen i Samhället), och den andelen har inte ändrats nämnvärt i och med Christer Fuglesangs rymdfärder. Som jämförelse menar 60 % att det är viktigt/mycket viktigt att satsa på forskning om informationsteknik och nästan nio av tio att miljöforskning är lika viktigt.
Rymden är väl ett sådant där område som är lätt att fascineras av och som kittlar fantasin. Men kanske är det inte lika lätt att se poängen med rymdforskning? Det saknas dock inte satsningar på att stimulera intresset för rymdfärder och förståelsen av vad rymdforskning går ut på.
En av de (få) regniga dagarna i sommar besökte jag och min familj Tekniska museets stora spännande utställning NASA – A Human Adventure. Just denna dag var utställningen välbesökt, så uppenbart finns det en hel del som är nyfikna på rymden. Jag tycker att det var väl värt ett besök – särskilt om man är intresserad av kopplingen teknik och (stormakts)politik. Under augusti månad får man gratis låna audio-guider med ljudfiler som lotsar en genom utställningen. Det visade sig att det finns ganska lite av textbeskrivningar vid utställningsföremålen, så satsa på en sådan om du går dit! Dock innebär de att alla går runt tysta och helt försjunkna i sitt lyssnande, så social med sin familj eller sina kompisar får man vara efteråt.
Nu på lördag kommer astronauten Charlie Duke till museet. Rymdkanalen har utlyst en tävling om bästa fråga till honom. Deadline är redan i natt. Utställningen pågår dock till den 6 november, då den flyttar vidare någon annanstans i världen, så det finns tid att göra en höstutflykt!
Är du mer intresserad av att titta på stjärnhimlen i lugn och ro är ju hösten en mycket bra tid för det. Du vet väl att just nu kan du se Jupiter som en starkt lysande stjärna i öster? Läs mer om den och NASAs rymdsond Juno på Populär Astronomi.
/Karin Hermansson
Bild: Jupiter-Io Montage, NASA/Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory/Southwest Research Institute/Goddard Space Flight Center
Vad är egentligen Horizon 2020?
”Horizon 2020” är ett begrepp som vi nog kommer att få höra mer om framöver. Det är nämligen det nya namnet på EUs framtida finansieringsprogram för all forskning och innovation, ”Horizon 2020 – the Framework Programme for Research and Innovation”. Det är alltså under det namnet som arbetet med det åttonde ramprogrammet fortsätter.
Programmet kommer att träda i kraft den 1 januari 2014, när FP7 avslutats den 31 december 2013. Det är inte heller bara ett nytt namn för samma typ av program. Istället kommer det att vara ett nytt finansieringssystem som täcker all finansiering inom forskning och innovation som nu fås genom ”the Framework Programme for Research and Technical Development, ”the Competitiveness and Innovation Framework Programme” (CIP) och ”the European Institute of Innovation and Technology” (EIT).
Kommissionen utlovar dessutom ett fokus på globala utmaningar, mindre byråkratiska hinder och enklare access till program och deltagande.
Namnet togs fram i en omröstning mellan olika förslag som EU:s medborgare kunde skicka in. ”Horizon 2020″ slog då ”Imagine 2020″ och ”Discover 2020″ i slutomröstningen.
Läs mer här om ni är intresserade.
/Herman
