God jul!

Nu tar VA-bloggen jullov och återkommer på nyåret.

Jag hade som ambition att göra en årskrönika, men eftersom min tid inte räckte till vill jag i stället tipsa om en tillbakablick över vetenskapsåret 2010 i tidskriften Science.

Science listar också områden att hålla koll på 2011.

Det krävs registrering för att få ladda ner texterna – men det är gratis.

God jul och Grått nytt hår!

Vetenskapen bakom TRON

I mitt förra inlägg listade jag ett antal julklappstips med (mer eller mindre) vetenskapligt innehåll. Men när julafton väl är över kanske det är dags att gå och se en film på bio? TRON Legacy hade premiär i fredags, och SvDs recensent kallar den ”fullt njutbar digital tripp”. På Discover Blogs berättar Sean Carroll (fysikforskare vid California Inst of Technology) om det vetenskapliga innehållet och ”techno-babblet”, som han och hans kolleger hjälpt till med, i denna IT-actionrulle.

Han att beskriver till exempel hur ”vetenskapskonsulterna” hjälpt till med att klura ut hur man egentligen skulle kunna teleportera en människa in i gridden:

”… We talked a lot in the consult about conservation of mass. And in the final result, the laser that miraculously disassembles Sam Flynn and transports him into the grid is equipped with canisters of raw materials (oxygen, carbon, etc.) that can be used to re-assemble people back into reality. You won’t even notice them when you watch the movie, but they’re there, and I count that as a small victory.”

Är detta realistisk vetenskap att visa för sin skolklass? Nej, inte riktigt, tycker Sean, men:

”… a decent example of how a bit of science can help add depth to a story. Scientists can play a much more substantial [role] if they consult right at the beginning, when a script is first coming together — and hopefully we’ll start seeing the fruits of some of those consultations before too long. But every little bit helps. A movie like TRON doesn’t force you to think against your will — you can perfectly well just sit back, turn off your brain, and enjoy the ride. But if you’re predisposed to thinking, there’s plenty of food for thought.”

Den måste jag nog föreslå för familjen som mellandagsfilm..

För övrigt har det såhär lagom till jul kommit nya siffror på amerikanernas tro vad gäller människans uppkomst och utveckling på jorden. 40 procent tror att människan skapades i sin nuvarande form för 10.000 år sedan, 38 procent att människan utvecklats under ledning av Gud medan endast 16 procent ansluter sig till en ”sekulär” evolutionsteori utan gudsinblandning – vilket är en liten ökning från tidigare mätningar. I vår undersökning 2009 var andelarna bland de tillfrågade svenskarna 11, 13 respektive 73 procent.

Vetenskapliga julklappstips

Nu lackar det verkligen mot jul. Står du, såhär en vecka före deadline, villrådig och tom på idéer om vad maken, kompisen, brorsdottern eller mormor ska få i julklapp kommer här några tips från VA-bloggen:

Vetgiriga barn i 9-12-årsåldern uppskattar nog Christer Fuglesangs bok Rymdresan (Fri Tanke förlag, där det finns ett litet filmklipp där författaren själv berättar om boken och läser ett litet stycke.). Den handlar om ett syskonpar som reser ut i rymden med farbror Albert. Innehållet är en mix av fakta och fantasier, och den är fint illustrerad av Alvaro Tapia.

Mer rymdläsning för samma åldersgrupp erbjuder Stephen Hawking i de böcker han skrivit tillsammans med sin dotter Lucy: George och universums hemligheter och George och rymdjakten, båda B Wahlströms förlag. Böckerna är illustrerade med både teckningar (av Gary Parson) och fina foton från NASA.

För forskaren som funderar över det här med att kommunicera med omvärlden – och kanske särskilt allmänheten – rekommenderas boken Prata som folk, Einstein av Kristoffer Gunnartz (Nordstedts). Den argumenterar för varför forskningskommunikation är viktigt och är samtidigt en slags handbok i hur man gör.

För forskarkollegan som redan är ivrig kommunikatör och har bloggat i åratal, är Sara Kjellbergs avhandling Forskarbloggar – vetenskaplig kommunikation och kunskapsproduktion i bloggosfären en ordentlig fördjupning.

Den som gärna läser populärvetenskap får kanske lite nya infallsvinklar med Chad Orzels How to Teach Physics to your Dog där han förklarar kvantfysiken för sin hund Emmy – och för sina mänskliga läsare (läs om boken på Orzels sajt eller på hans blogg. Finns att beställa från t.ex. Adlibris (även i pocket).  “Forget Schrödinger’s Cat – Quantum physics is all about dogs.”

För den matematik- och hantverksintresserade är den vackra och lärorika boken Crocheting Adventures with Hyperbolic Planes det givna valet (finns på Adlibris, men utan bild. Amazon har en bild på det fina omslaget och även möjlighet att ”tjuvkika” inuti). Författaren Daina Taimina, adjungerad associate-professor i matematik har tillsammans med David W Henderson, professor i matematik tillika hennes man (båda vid Department of Mathematics vid Cornell University), också skrivit en vetenskaplig artikel i ämnet hur man åskådliggör hyperboliska plan genom att virka dem.

För den som gillar deckare skulle jag rekommendera psykiatern Åsa Nilsonnes I det tysta, där ett gruvligt mord får sin lösning i forskningsmiljö (Adlibris). Nilsonne har för övrigt också en blogg. En annan ”vetenskaps-deckare” är Liza Marklunds Nobels testamente (Piratförlaget) som även den bjuder på action i medicinsk forskningsmiljö.

Önskar sig någon i stället mord med humaniora som inramning kan man på närmsta antikvariat försöka leta upp någon fin gammal Maria Lang-klassiker, som Mördaren ljuger inte ensam (1949) eller En skugga blott (1952).  En modern humaniora-deckarhjälte är annars förstås Dan Browns professor i religiösa symboler Robert Langdon. Jag gillade själv Änglar och demoner bättre än Da Vincikoden. Den senaste heter Den förlorade symbolen. (Albert Bonniers förlag)

För den som hellre läser en tidskrift är förstås en prenumeration på Forskning & Framsteg en uppskattad present – eller kanske någon av dess systertidningar Språktidningen och Modern psykologi. (paketerbjudanden här)

Har den tilltänkte mottagaren redan de vanliga  populärvetenskapliga magasinen kanske i stället en prenumeration på Annals of Improbable Research, utgiven av Improbable Research som också delar ut IgNobel-priserna, passar? ”Forskning som får dig att skratta – sedan att tänka”, är devisen. Beställs på Improbable Researchs hemsida.

Vill du hellre ge bort en pryl? Bege dig då till närmsta science center eller museum och botanisera efter kluriga och roliga prylar i deras butik. Tekniska museet har smakprov på utbudet på webben, men man måste gå dit och handla direkt i butiken. Somliga andra har nätbutiker (t.ex Tom Tits och Universeum).

Slutligen är VAs bok Känsla för kunskap förstås ett bra val för den kunskapssamhällsintresserade. Kommer du förbi och hälsar på oss kan du dessutom få den gratis! Beställs annars här.

Lycka till önskar VA-tomten!

VA-dagen – the movie

Nu finns VA-dagen – the movie på UR Play!

Ett referat från VA-dagen finns på VA-webben.

The Science behind Christmas

Last week I blogged about the astronomical advent calendars, but other scientists are also using Christmas to capture the imagination.

The Communicate Science blog is running a series of Christmas Science Facts, one published each day until the 25th December. You may be interested to know that Isaac Newton was born on Christmas day. Myrrh, one of the offering of the Magi, is an ingredient in mouth wash. Also Santa’s reindeer are most probably female – male reindeer lose their antlers at the end of the mating season at the start of December.

In The UK’s Daily Telegraph newspaper, journalist Tom Chivers has some analysis on the scientific truth behind the Christmas story.

The Science of Christmas: the First Noel explore the science behind the bright star that guided the three Magi (probably a Supernova in 5BC), the Virgin Birth (not known to occur naturally in mammals but common in reptiles such as the Komodo dragon).

In a second article, The science of Christmas: Santa Claus, his sleigh, and presents, Mr Chivers calculates the speed Santa will have to fly to get to all the children (10,703,437.5km), faster in fact that than last year due to an increase in weight of the favoured Christmas gifts this year.

And can reindeer really fly? Sure they can – there is a book written entirely on this subject – Can Reindeer Fly?: The Science of Christmas, by Dr Roger Highfield. As a clue to its content, you will discover that…”The antlers are actually fractal vortex-shedding devices. We are talking not aerodynamics here, but antlaerodynamics”.

And what about gifts? Why do we continue to give? Professor Martin Nowak of Harvard University suggests generosity is evolutionarily helpful because it creates a “network” of altruism. The logic is that if I help you, eventually somebody else will help me.

”Our analysis shows that gratitude and other positive emotions, which increase the willingness to help others, can evolve in the competitive world of natural selection,” says Prof Nowak.

Which is research worth celebrating at Christmas, I think.

//Esther Crooks

Hur ser kunskapen ut?

Nobeldagen. Vetenskapens högtidsdag. I kväll bänkar vi oss och tittar på när de briljanta forskarna äter gott och dansar med kungligheter, politiker och andra. Kanske kan fantasierna om deras mat få oss att äta mindre där hemma i fredagssoffan? Fast det funkar visst (enligt den studie som publicerats i Science och refereras i Vetenskapsradion) bara om det är samma sak man fantiserar om som det man sedan ska äta – och någon nobelmiddagsklass blir det nog i alla fall inte hemma hos oss i kväll.

Igår lyssnade jag på fysikpristagaren Andre Geim vid ett seminarium i Rifos regi i riksdagshusets andrakammarsal. Tillsammans med Konstantin Novoselov fick han årets fysikpris för ”for groundbreaking experiments regarding the two-dimensional material graphene”. Grafenet som prisas är ett monolager av kolatomer som överträffar diamant på en rad områden, berättade han i gårdagens föredrag. Det är oerhört starkt, töjbart, elektriskt ledande, värmeledande…

Efter en inledande del om materialet, hur det kan framställas och tänkbara tillämpningar, övergick Geim till att tala om ”political implications” – eftersom han blivit ombedd att göra det just inför denna församling.

Trots att han först sa att han som forskare tyckte att det var svårt att säga något om politiska aspekter levererade han tre tydliga politiska budskap:

1. Satsa på ett litet fåtal elituniversitet, och försök inte göra alla lika. Ett sådant demokratiskt tänkande fungerar inte. Hade jag inte fått en god utbildning och gått på ett elituniversitet (i Moskva) hade jag inte stått här i dag, menade Geim.

2. Det måste finnas stort utrymme för fri grundforskning. I dag är mantrat att ”science should address social needs”. Men man begår ett stort misstag om man tror att man gör några framsteg ifall man utgår från dagens samhällsbehov.

3. Det finns ett gigantiskt gap mellan akademi och industri som måste hanteras. Det är där de stora problemen med ”innovation” ligger i dag.

Som en utgångspunkt för detta forskningspolitiska utspel slog Geim fast att kunskap är inte en sfär – en metafor som ofta används. Egentligen, menade han, ser kunskapsmängden ut som skulpturen B of the Bang i Manchester (se bilden).

Alltså en ”taggboll”, där varje utstickande ”nål” är en bit kunskap, eller en forskares arbete inom sitt smala fält. Nålarna är alla olika långa. And there is plenty of room around zero!

Vi pratade om denna metafor efteråt, jag och några andra som lyssnat, och kom fram till att egentligen borde nålarna i stället vara konformade, eller kanske omges av koner, så att de här och där korsar eller överlappar varandra när människor med sina olika kunskaper möts och skapar ny kunskap. Eller…? Hur tycker ni att kunskapen ”ser ut”?

Kommentar: B of the Bang-skulpturen är numera nedmonterad pga säkerhetsrisker - taggarna trillade av med fara för förbipasserande som följd. Jag tror inte att vi ska ta in just den delen av det hela i funderandet kring den som symbol för kunskap…

Kommentar 2: För den som är nyfiken på Andre Geims spännande väg mot nobelpriset hade DN en stor artikel om honom i papperstidningen i söndags. Och så finns hans nobelföreläsning från i onsdags att se på nobelprize.org.

Ha en trevlig tredje adventshelg! Själv tänkte jag baka lussekatter (som enligt NE kom till Sverige från Tyskland. Då kallades de först dövels- eller dyvelskatter (djävulskatter). Djävulskatt var den katt som brukade medfölja och skrämma barn…!).

/Karin Hermansson

(Uppdatering, lördag morgon: Har ändrat andra adventshelg till tredje. Måtte ha drabbats av en släng av önsketänkande…)

Astronomical Advent Calendars

For those of us tiring a little of consumerism at Christmas, can I recommend The Hubble Advent Calendar featured on the Big Picture, part of the Boston Globe website.

Every day until Christmas, a new Hubble image will be featured until Christmas.

Also, Emily Lakdawalla has an advent calendar featuring objects from the solar system on The Planetary Society Blog.

And there is yet another on the Zooniverse website, http://www.zooniverse.org/advent

I think these are fantastic – they are a great way of getting people interested in science and astronomy. And by showing a glimpse of the marvels of the universe, they can maybe take our minds off spending money for a short time.

More wonderful photos which would have made a great advent calendar are entrants in the National Geographic Photography Competition 2010 (some of which are featured here on the Big Picture). The winner will be announced before Christmas…

Hopefully next year we will see more scientific countdowns to Christmas! It can’t just be astronomy with all the exciting pictures.

//Esther Crooks

Är akademin en krisbransch?


6 dec 2010

Måndag igen, och snön ligger fortfarande kvar. Man tror knappt det är sant. Men vi vet ju nu att det beror på den nordatlantiska oscillationen – som dock inte säger något om hur resten av vintern blir. Dessutom meddelades att förra vintern (den med alla snökaos och köldchocker) egentligen var varmare än tidigare kalla vintrar med samma slags strömningar i atmosfären. Värt att tänka på när man huttrar på busshållplatsen…

Över till något helt annat:

I vår senaste VA-barometer såg vi en nedgång i förtroendet för forskare. Anders Björnsson skriver i artikel på Newsmill, under rubriken ”Fusk i den akademiska världen har blivit vardagsmat”, á propos detta att den akademiska verksamheten blivit en krisbransch, och att det stora problemet är kraven på effektivitet och lönsamhet:

”Forskningsledarens huvuduppgift blir att skaffa finansiärer och att odla firmans varumärke. <….> När universiteten görs till företag, befordras en viss typ av människor. De är inte nödvändigtvis undermåligare än övriga, men de har sitt hjärta inte i forskningen utan i andra – säkert behjärtansvärda – ändamål, om det sedan är jämställdhet mellan könen eller ekonomisk tillväxt, om det är lokalsamhällets problem eller globaliseringens.”

Björnsson tycker att akademin bör stanna upp och gå ”back to basics”:

”Akademin bör inte göra det andra är bättre på. Nu har tiden troligen kommit då den bör tänka på att förbättra sitt eget rykte.”

Ord och inga visor. Någon som håller med? Är akademin en krisbransch pga. fusk och lönsamhetshets? Eller är det den sibiriska kylan som gör att forskarförtroendet sjunker?

FÖR ÖVRIGT…

…så måste jag återigen kommentera LTHs julkalender. Jag uttryckte i mitt förra inlägg viss tveksamhet över de två studenternas stereotypa roller. Men redan i fredags vände det, så att hon fick vara den som visste och förklarade för honom! Tänk att min önskan gick i uppfyllelse! Tomten finns nog ändå  ;-)

/Karin Hermansson

NASA hasn’t found aliens, but…..

After finishing my last blog, as if on cue, I read NASA was about to announce Something Big about the hunt for alien life.

NASA was holding a press conference. Rumours were circulating –  have they at last found little green men?

Well, no.

They have discovered a bacteria that deviates from the “rules of life” we had previously understood, by substituting arsenic for some of the phosphorus in its DNA.

Not little green men, but NASA achieved the generally impossible task of making science headline news.

(There are plenty of reports about this fantastic discovery, written much more elegantly than I can – see links below).

At first I wondered whether NASA had over-hyped this discovery. It is certainly amazing research with far-reaching implications –  “awesome” as the Americans would say. But building it up as a breakthrough in the search for extra-terrestrials sounded a risky strategy to me……

But it seems to have paid off. The discovery is getting huge amounts of press attention, much more than a normal press release announcing the discovery of a new type of bacteria, however “new” it may be.

So brilliant work NASA, both in scientific and headline-grabbing terms.

For more reports see:

The report from NASA

BBC report

Euronews

The New Zealand Herald

The Daily Telegraph (UK)

And some blogs…

Not exactly rocket science…

Of Arsenic and Aliens: The Loom

//Esther Crooks

Scientists should be looking for aliens

The UK’s Royal Society celebrated its 350th anniversary a few days ago on November 30th. The anniversary year has been celebrated in spectacular fashion over the last 12 months, with hundreds of lectures, exhibitions, discussions and outings over the whole of the UK.

The celebrations came to a finale on Tuesday with the publication of Science Sees Further, a new report looking at 12 of the most exciting and challenging issues facing science and the world today.

The 12 chapters include extra-terrestrial life, biodiversity, the aging process, green house gases, new vaccines and uncertainty in science.

The Royal Society has also carried out a poll of the British public in connection with this report, to find out their opinions these matters, and their view of what science should be focusing on.

Apparently nearly half of Brits believe in aliens, and over a third thinks scientists should be out looking for them. However people are not so keen on funding space exploration – fewer than one in 10 think this should be a top priority.

Two thirds think disease control and eradication should be a top priority and nearly 80% thought scientists should be looking for a vaccine for cancer.

And 53 percent said they would like science to help them extend their lifespan.

”There can be no better way to celebrate the Royal Society’s 350th anniversary than to look to the future of science, built on the foundations of today’s cutting-edge research,” said Martin Rees, the outgoing president of the Royal Society.

The new president Nobel Laureate Sir Paul Nurse has just started  in his post (1st December).

// Esther Crooks

  • Sida 1 av 2
  • 1
  • 2
  • >