VA-dagsdokumentation och julkalenderdags
Nu finns dokumentation i ord och bild av årets VA-dag att läsa på vår webb. För dig som missade dagen kommer den att sändas i Kunskapskanalen den 13 december kl 16.00.
Jag har just nu lite problem med blogginspirationen, men här kommer några axplock ur nyhetsflödet:
DN tipsar om hur vi bäst klär oss för att klara ”rekordkylan”. Samtidigt har klimattoppmötet i Cancún dragit igång. Månntro om de som flög dit har funderat på att skaffa sig såna här underkläder för att skyla sig i kroppsscanningen? Årets julklapp för USA-resenärer?
I morgon är det ju den 1 december. Dags att öppna första luckan! Den som inte vill följa SVTs julkalender – eller vill ha något mer spännande än en chokladkalender – kan i stället experimentera sig ända fram till jul med Lunds Tekniska Högskolas julkalender. Läs pressmeddelande om kalendern här.
Lagom till högsäsongen har för övrigt Jultomten börjat twittra (det har ju också Carl Bildt - men såvitt jag vet har det inget med vare sig julen eller Tomten att göra)!
Ha det bra i det gnistrande vackra vintervädret!
/Karin Hermansson
First GM mosquito trial takes world by surprise
GM mosquitoes have been flying around the Caribbean island of Grand Cayman for over a year.
This has been the first ever trial of GM mosquitoes in the fight against Dengue fever.
There have been some very positive results, say scientists from the company Oxitec, a spin out from Oxford University.
Great to have good results in the fight against this terrible disease. But the news has taken everyone – the research community as well as opponents of GM mosquitoes – by surprise.
Oxitec insists there was no secrecy around the trials, it was just not picked up internationally, that’s all….. The local community knew all about it.
So was there secrecy? It seems there was at least no open and active discussion.
The WHO organisation knew of the trials, and is not aware Oxitec has done anything wrong.
But others are suspicious of what they see as a lack of openness.
”If these mosquitoes are completely safe, then why the hush-hush?” says Gurmit Singh, chair of the Centre for Environment, Technology and Development in Malaysia, where Oxitec hopes to start a field trial soon as well.
The lack of openness has also caused unease with Oxitec’s fellow collaborators in a $19.7 million project funded by the Gates foundation.
Professor Anthony James from the University of California is leading this project and has spent years preparing a study site in Mexico for a potential GM mosquito trial. This work has included extensive dialogues with the local community and Professor James says his project would “never” release GM mosquitos in the manner Oxitec has.
Let’s see how this progresses, it’s a new story, but I suspect Oxitec might come to regret a lack of openness and dialogue.
//Esther Crooks
Links:
Article in the Financial Times
Här på VA har pulsen återgått till det mer normala efter VA-dagen, där engagerade medverkare och deltagare diskuterade på scenen, runt borden och över sina kaffekoppar. Tack till alla som var där, och tack till er som på olika sätt uppmärksammat den nya VA-barometern!
När vi återvänt till kontoret och fått undan det mesta av stöket snappade jag upp ett par intressanta saker ur informationsfloden:
Sven Otto Littorins nya forskarplaner på Stanford väckte stort intresse från olika medier efter Ny Tekniks intervju med honom i onsdagens tidning. Men efter latinbloggens ”gräv” (uppföljning här) kom ifrågasättandet igång, och i dag skriver Aftonbladet under rubriken ”Littorins nya universitetsbluff”.
Håhåjaja.
Nä, då var det skojigare att läsa ScienceInsider’s artikel om Rock Stars of Science – en annonskampanj där forskare poserar med pop/rockstjärnor i syfte att få vetenskapen att se hippare ut för den unga generationen.
Låter det oseriöst? Ja, det tyckte tydligen framför allt de kvinnliga forskarna förra året när kampanjen kördes första gången. De var rädda att inte bli tagna på allvar om de ställde upp på sådant. I år har man därför satsat på de riktiga förebilderna inom forskarvärlden och fått med en nobelpristagare, Elizabeth Blackburn (medicinpriset 2009).
”Having a Nobel laureate do it might make things a bit different. I think Elizabeth Blackburn broke the barrier in 5-inch stilettos.”
säger Meryl Comer, som initierade projektet efter en enkät som visade att 4% av amerikanerna kunde namnge en nu levande forskare.
Det återstår att se hur kampanjen tas emot den här gången. Förra året fick den bl.a. kritik för att bilderna gav alldeles fel budskap:
”The message this photo campaign sends is, ”Yeah, being a scientist cool but, if I could be, I would really want to be [insert rock star name here].” Thus, people looking at this campaign aspire to also be rockstars. Not scientists.”
Vad tror ni? Skulle en forskarrockstjärnekampanj funka här hemma i Sverige?
Trevlig helg!
/Karin Hermansson
I dag, på VA-dagen, presenterar vi årets VA-barometer, där vi tar tempen på svenskarnas attityder till forskning, vetenskap och forskare.
Hur stort förtroende har du för forskare vid...? Andel som svarar stort eller mycket stort (femgradig skala från mycket stort till inget alls).
Årets barometer pekar på ”ostadigt”, vilket beror på att förtroendet för universitetsforskare gått ned med 12 procentenheter sedan förra årets mätning. 63% av de svarande har stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor.
45% har stort eller mycket stort förtroende för forskare vid företag, och andelen har sakta dalat de senaste åren. Att det bland svenskar finns en misstänksamhet mot forskning knuten till näringslivet framkom också i den Eurobarometer som kom i juni och som jag då skrev om här på bloggen.
Samtidigt – en aning motsägelsefullt kanske – finns en stark tilltro till vad forskningen kan åstadkomma. Andelen som tror att forskningen kan bidra till att bromsa klimatförändringar har fortsatt att öka alltsedan 2005 (efter Gudrun och Kathrina), och andelen som tror att forskningen kan bidra till ökad ekonomisk tillväxt i Sverige ökar också efter ett par års tillbakagång under lågkonjunktur och finanskris.
Förtroendet faller men tilltron ökar, alltså. Hur ska man tolka det, vad kan förtroendetappet bero på och är det något att oroa sig för?
Sådana frågor kommer vi att diskutera i eftermiddag med bland andra Svante Linusson, matematikprofessorn som förklarade mandatfördelningssystemet efter valet, Peter Honeth, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, Eva Swartz Grimaldi, VD Natur & Kultur och Kerstin Norén, rektor vid Karlstad universitet. Vi undrar också varför forskning inte verkar vara någon viktig valfråga för vare sig väljare eller politiker – och om den borde vara det…?
VA-dagen filmas av UR Samtiden och kommer att sändas i Kunskapskanalen i efterhand och sedan även finnas på UR Play.
VA har följt allmänhetens attityder till forskning och forskare sedan 2002. VA-barometern baseras på telefonintervjuer med 1000 svenskar, 16 år och äldre. Alla våra allmänhetsundersökningar finns att ladda ner från vår hemsida.
/Karin Hermansson
Chocolate researchers choose their words with care
American researchers have sequenced the Cacao tree genome. According to the Mars researcher Dr Howard Yana-Shapiro, this will “save the chocolate industry”.
Dr Shapiro chooses his words very carefully.
Nowhere in this BBC report and interview will you find the terms “genetically modified” or even “genetically engineered”.
Scientists will engineer higher yielding trees, and characteristics will be “maximised on a genetic basis”. This is “science-driven agriculture” and this is a “Green Revolution”.
The basic problem is to make more cacao from fewer trees and less land.
New cacoa strains will be developed to achieve this. They will help biodiversity and farmers welfare. They will allow more efficient land-use so freeing up land for other food crops such as yams, sorghum and plantains.
This science-driven agriculture will give cultural stability, environmental stability, social stability and will protect the remaining forest land, according to Dr Shapiro.
We will also be able to enjoy tastier (is this possible?) and healthier chocolate.
Mars has also published the genome directly in the public domain and protected it from patents for perpetuity. I am sure this was done with the best of intentions but it will also protect the multi-national company from at least some accusations of profit-driven research.
Will the public be fooled by the change in language? Unlikely I think, and I am waiting to see reactions to the plans for GM chocolate. Public attitudes in Europe seem to have been becoming more positive towards GM crops in recent years. Here is one litmus test…
//Esther Crooks
Link to the Mars global commitments page: http://www.mars.com/global/commitments.aspx
I dag är det inte bara Mårten Gås, utan också den dag då Nordiska Klimatdagen kulminerar. Olika aktiviteter, främst för skolor, har pågått och kommer att pågå hela hösten. Är du lärare finns tips på frågesporter, tävlingar mm du kan göra med elever i olika åldrar på hemsidan.
I dag hålls också en konferens i Odense som en del i det nordiska samarbetet kring utbildning för hållbar utveckling (med anledning av FNs decennium för utbildning för hållbar utveckling).
Konferensen sägs också vara en uppföljning på klimattoppmötet i Köpenhamn. Kanske talar deltagarna något om World Wide Views on Global Warming – ett initiativ för att engagera medborgare från hela världen i dialog om klimatet inför Köpenhamnsmötet, organiserat av Teknologirådet i Danmark (jag skrev om det här på bloggen i mars 2009).
Lars Klüver, projektledare, intervjuas av brittiska Sciencewise om lärdomarna från projektet. Han menar att den här sortens projekt kan bygga broar:
Through WWViews we can build bridges on a global level, and I think that was an important thing here, and something that will impact on policy in the long term.
Han berättar också att det var vissa av delatagarna som var ”riktiga klimatskeptiker”. Men han tycker sig se att den s.k. deltagarprocessen i sig ledde till mindre hårdnackade ställningstaganden:
However, over the course of the event they softened their views. Their scepticism did not hinder them in suggesting that something should be done about the ‘potential’ problem. When I talk to policy makers that is interesting to them, the fact that citizens are feeling liberated by this – they still have their personal environmentally sceptical persuasions, but they seem to take a ‘no regret’ decision when it comes to doing something about it.
Dialog kan öppna upp och ge nya perspektiv – till alla inblandade!
Slutligen, tillbaka till Nordiska Klimatdagen: Eftersom denna är ett nordiskt samarbete passar man på att kombinera klimatarrangemangen med en kampanj för de skandinaviska språken. På hemsidan blandas därför danska, norska och svenska, och inom parentes anges vilket språk som används (det här är svenska).
Hav det godt! (dansk)
/Karin Hermansson
Two stories about science and rock music made me smile this week.
Ozzy Osbourne, the 62 year old former lead singer of Black Sabbath, has had his full genome sequenced.
If life was fair, Ozzy would be dead.
Mr Osbourne has survived 40 years of every possible sort of substance abuse, not to mention quad bike accidents, chemically induced comas and biting the head of a bat live on stage.
The American researchers hope the analysis of his genome will help us understand to what extent we can credit his genes for this small miracle.
The report in this week’s Guardian newspaper (NOTE – in the music section, not the science pages!) reports that “Genetic analysis of Black Sabbath star reveals he is more likely to experience hallucinations on marijuana and has increased risk of alcohol and cocaine addiction, researchers say”.
More background information can be found here at the Times online. And fans of Ozzy may want to read this “Health Column” he wrote for the Sunday Times earlier this year….
The people at NASA must be feeling fairly sad as they prepare for the final Space Shuttle flight early next year. But despite this they have launched a Song Contest for the final Wake Up song. The Wake Up has been part of each mission since the early days, and in keeping with the spirit of invention and exploration, people are invited to compose an original song to accompany the final scheduled flight.
You have till January 10th 2011. Perhaps Ozzy will give it a shot…
//Esther Crooks
Spridda tankar en rimfrostig måndagsmorgon
Så var det måndag igen. Höstlovet är slut och pendeltåget var återigen fullt. VA-dagen närmar sig, så på VA är det nu totalt fokus på alla förberedelser.
Ni vet säkert hur det kan vara i huvudet när det är mycket att göra. Tankarna hoppar lite hit och dit, man hör eller ser något intressant och tänker att ”det där ska jag komma ihåg”, men tre minuter senare är det som bortblåst ur huvudet. Här kommer fyra helt orelaterade saker som jag fångade upp på vägen till jobbet i morse, som en illustration till sagda åkomma:
1. I en intervju i VINNOVA-nytt säger Göran Sandberg, fd rektor vid Umeå universitet och ny verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse: ”Jag tycker inte att grundforskning och tillämpad forskning ska skiljas åt utan det är bättre att tala om forskning som är bra och forskning som inte är bra.”
Så skönt att fler än jag ogillar uppdelningen grundforskning – tillämpad forskning! Fast jag börjar genast fundera på hur han menade med uppdelningen i bra och inte bra forskning. Bra baserat på vilka kriterier och efter vems bedömning? Fusk är förstås en självklar diskvalificerare, så VRs grupp som (nu med nya striktare regler) utreder oredlighet i forskning torde vara en sådan bedömare. Men i intervjun fortsätter Sandberg med att resonera kring hur innovationssystemet kan stärkas och samverkan universitet – näringsliv intensifieras. Är forskning som kommer till nytta i näringslivet mer bra än sådan som inte gör det…? Och hur bedömer man forskning som kommersialiseras men efter ett tag visar sig kanske inte var så bra som det verkade. Hmm… Jag skulle vilja fråga vad han menade!
2. På Facebook kan man nu följa Innovation Union, dvs. EUs nya satsning inom forskning- och innovationspolitik. Klickar du på Gilla-knappen, får du deras nyheter direkt i ditt facebookflöde. Bra komplement till AAAS flöde som jag redan ”gillar”.
3. Det var fullt av rimfrost i gräset och löven hemma i morse, och tio minusgrader. Kom genast att tänka på att jag härom dagen såg att Malin på sin blogg Vetenskapsnytt tipsade om vackra bilder på snöflingor, som fått årets Lennart Nilsson-pris. Ta en titt och inspireras av snöflingevetenskapen!
4. Slutligen hittade jag en klockren beskrivning av en vetenskapsnyhets livscykel på PhD Comics. Enjoy!
/Karin Hermansson
Livskunskapen och forskningskommersialiseringen
Livskunskap har diskuterats den senaste veckan efter att UR-programmet Skolfront tagit upp frågor om vad livskunskap egentligen är, vad man gör på lektionerna i livskunskap och varför man gör just det. Särskilt granskas en metod som kallas SET.
Livskunskapen är tänkt att fungera förebyggande mot mobbning och psykisk ohälsa. Man arbetar med till exempel relationer och känslor, självkännedom, självkänsla, konflikthantering och existentiella frågor. Livskunskap har dock inte någon fastställd kursplan, varför lektionerna kan innehålla allt från roliga timmen till konfirmandundervisning, som det uttrycks på Skolfronts hemsida. I ett inlägg från Lärarnas tidning beskriver en lärare hur hans elever iaf verkar ha lärt sig ”den ädla konsten ironi”…
Många kommuner har till livskunskapen köpt in ett kursprogram som bygger på SET, Social Emotionell Träning. SET-metoden rekommenderas av Folkhälsoinstitutet, FHI, och marknadsförs som ”evidensbaserad” av bl.a. metodens upphovskvinna, Birgitta Kimber. Problemet är bara att det vetenskapliga underlaget inte tycks hålla måttet. En del av övningarna kan till och med vara skadliga, menar psykologer som Skolfront talar med.
I en rapport från Statens Beredning för medicinsk Utvärdering, SBU (2010) konstateras att det i Sverige används ett hundratal program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Inget av dem har utvärderats i Sverige i randomiserade studier med minst sex månaders uppföljning – ett kriterium som FHI, SBU och Socialstyrelsen tillsammans satt upp i ett s.k. samsynsdokument.
I SBUs rapport sägs om bland annat SET följande:
Programmen KOMET, COPE, SET, StegVis, Beardslee’s familjeintervention, Connect och DISA har undersökts i minst en kontrollerad studie vardera men har inte tillräckligt vetenskapligt stöd för förebyggande effekt. (min fetning)
Den studie som gjorts på svenska barn och ungdomar är en studie gjord av Kimber själv, publicerad 2008 i Health Promotion International när hon var doktorand på Karolinska Institutet, KI. Medförfattaren Sven Bremberg, docent på KI, är såvitt jag förstår samme Sven Bremberg som intervjuas i Skolfront-programmet där han presenteras som expert vid FHI.
Utöver detta finns enligt FHI s.k. metastudier sammanställda i en rapport av Diekstra (2008). Ann-Charlotte Smedler, docent vid Stockholms universitet och ordförande för SBUs granskning, underkänner dock Diekstras rapport.
FHI bemöter kritiken genom en intervju som finns på Skolfronts hemsida och i en ”kompletterande information” som finns att ladda ner från det uppslagsverk om barns och ungas hälsa (sök på rubrik Socialt och emotionellt lärande) som finns på FHIs sida. Där står bland annat att det finns ”visst forskningsstöd” för att SET har effekt, samt att ”inga negativa effekter påvisats”.
Skolfront-programmen kan ses på UR Play.
Det hela verkar… anmärkningsvärt! En rekommendation från FHI eller någon annan myndighet väger tungt och påverkar förstås de beslut som tas i kommuner och skolor. Det är väl själva poängen?
Samsynsdokumentet om vad som ska krävas av program mot psykisk ohälsa undertecknades (enligt Skolfront) nu i somras, 2010. SET såldes dock in i exempelvis min hemkommuns alla skolor redan 2008 (jag var till och med och hörde Kimber i ett föredrag för oss föräldrar). För att täcka upp för sådana situationer finns formuleringen:
Program som redan är etablerade lokalt kan användas i avvaktan på bättre kunskap, om effekten av dem följs upp samtidigt.
Men följs effekterna upp på de skolor som använder metoderna? Jag vet inte, men jag är rädd att lärarna själva inte har möjlighet att göra de uppföljningar som skulle behövas. Vem tar det ansvaret?
Kanske är det en fråga för den nya professuren som ska inrättas vid Karlstad universitet?
Utöver detta smyger sig en annan tanke på mig: Det finns som bekant starka önskemål om – och stimulanser för – att forskningsresultat i högre grad ska kommersialiseras av universiteten för att komma till nytta i samhället. Det är en del av samverkansuppgiften. Lärosätena har särskild personal som har till uppgift att hjälpa forskare att söka patent, starta företag, söka finansiering, göra affärsplaner, osv. Hur ser de på om forskare vill kommersialiera forskning som kan misstänkas inte håller tillräcklig vetenskaplig kvalitet? Är det över huvud taget en fråga som de intresserar sig för? Borde det vara det?
/Karin Hermansson
