Scientist power limits budget cuts
Two weeks ago I blogged about the Science is Vital campaign, which aimed at persuading the UK government not to slash the science budget.
It worked!
The UK science budget has been spared the deep cuts facing most other departments and instead has had its budget frozen in cash terms, which represents a cut of “just” 10% in real terms over 4 years.
The news has been welcomed by most with statements of relief that it was not much worse.
So great news for science in the UK, but also great news for scientists.
UK scientists pulled off an impressive lobbying campaign to persuade the government of the importance of science.
In the weeks leading up to the budget cut prominent scientists took the media by storm, setting out the case for science.
The Science is Vital campaign attracted 33,000 signatures; 2,000 demonstrators, 110 MPs signing to support the motion, hundreds of pieces of news coverage, and a packed lobby in parliament.
Of course, a 10% decrease is not a reason to celebrate. Other countries including Sweden are increasing spending on research. But in the context of the UK situation, the news is excellent. I would politely describe the UK government as generally scientifically illiterate. That they recognise the value of science to the country as a whole is a victory. Or at least a cause for optimism.
//Esther Crooks
Idrottsstjärna lockar tjejer till teknikjobb
Jag undrar hur många gånger – exempelvis i samband med att det pratats om Teknikdelegationens arbete, kampanj och betänkande – jag har hört kommentarer som ”tänk om det fanns lika starka förebilder för unga inom naturvetenskap och teknik som inom musik eller idrott”? Stora var förhoppningarna på att Fuglesang skulle fungera som en förebild – någon som kunde stimulera ungas intresse för rymden, för teknik och för utbildning.
Rollförebilder kan dra opinioner åt ett visst håll, så kanske skulle vi be Madonna, Springsteen eller Zlatan att tala om vikten av forskning! föreslår statsvetarprofessor Sören Holmberg i boken Känsla för kunskap.
Om Fuglesang haft en sådan effekt är svårt att säga, men nu har det i alla fall på annat håll visat sig att kändisar funkar som ”magneter”!
ÅF - ett teknikkonsultföretag som haft klara imageproblem, särskilt bland tjejer – satsade i fjol på att ”ragga” (?) fler tjejer genom bland annat en tävling. Men också genom att låta sin nyanställda informatör Susanna Kallur – tillika världsmästare i häcklöpning – fara ut och prata med studenter om karriär och vad man vill med sitt liv. Också Alice Bah Kuhnke anställdes hos ÅF och fick hjälpa till med rekryteringen.
Och si, det hjälpte! I dagens nummer av Ny Teknik (jag kan tyvärr bara hitta artikeln i papperstidningen) rapporteras att ÅF nu ligger trea i de unga ingenjörernas ranking av arbetsgivare 2010, Karriärbarometern. 2002 låg de på plats 85.
Vissa tycker att det hela är ”ett spel för galleriet”, enligt artikeln i Ny Teknik, eftersom varken Kallur eller Bah är ingenjörer själva. Men det håller inte Fredrik Sundin, teknikkonsult på ÅF och klubbordförande för Sveriges Ingenjörer på ÅF, med om. De är positiva personer som är bra på att kommunicera – vilket oftast inte är ingenjörernas starka sida, säger han.
I Felix stör en ingenjör är det ju Felix Herngren som ska få unga att bli intresserade av ingenjörsyrket. Själv gillar jag inte programmen lika bra som många av dem som diskuterar och kommenterar programmen på TV4s webb. Men så tillhör jag förstås heller inte målgruppen – så det är nog bara ett gott tecken!
/Karin Hermansson
Nördarnas hemliga liv i the geek calendar
Som en uppföljning på mitt förra inlägg kan jag tipsa om att the Geek Calendar just presenterats – A celebration of British nerdishness in all its glory.
Idén lanserades redan i maj på en blogg betitlad the nerds are on the march, där man bad om tips på personer som platsade i kalendern:
They don’t have to be famous, they don’t have to be scientists. They can be young, old, short, tall, grumpy, enthusiastic. The do have to be a bit nerdy, they have to be available for a photoshoot in the UK this summer and they have to be interesting.
Kalendern kan beställas här för £12.90 styck. Vinsten går till kampanjen för att reformera de brittiska förtalslagarna, the Libel Reform Campaign, som jag skrivit om förut här och här.
Hmm… en nördkalender… Årets julklapp? Någon som sett en svensk dito? Kanske har inte nördtrenden slagit klorna i oss svenskar tillräckligt ännu? Vi får vänta på de sexiga nördarnas intåg, så kommer det säkert en kalender med svenska nördar snart 
Trevlig helg!
/Karin Hermansson
För trendnörden är prylar viktigare än kunskap?
I morse möttes trötta morgonresenärer i SL-trafiken av detta glada tillrop från tidningen Metros framsida. ”Den sexige nörden”, minsann…
Hur är det egentligen – är nördarna på gång på allvar nu? Är ”nördarnas revansch” här? Och vad är egentligen en nörd?
Geek Girl Meetup definierar det så här: Med nörd menar vi att du brinner för någon aspekt av hur ny teknik sammanflätad med nya sociala processer förändrar världen.
För Facebookgruppen Tekniska museets nördar är en nörd en eldsjäl; en hängiven person som hyser ett brinnande intresse för ett specifikt ämne och som har djup kunskap om det. Sådana nördar kan man träffa på museets nördcaféer varje onsdag.
Som medveten nörd behöver man förstås (?) en schysst nörd-butik. På nätbutiken Smarta Saker finns en del roligt – och de har faktiskt en avdelning för svenska innovationer! Tar man en utflykt till något av landets science centers brukar annars deras butiker vara små eldoradon för prylnördar. Mitt senaste fynd var ett mjölkpaketsomslag med multiplikationstabeller.
Annars kan jag tipsa om två amerikanska sajter som utan att hymla inriktar sig på just nördar: På Geek Gone Chic hittar du allt från usb-minnen i form av små robotar, eller sushi-häftapparater, till rosa laptopväskor och trosor med inloggningsruta… På ThinkGeek kan man exempelvis beställa T-shirt med inbyggd, spelbar gitarr.
(Not: Skillnaden mellan ”geek” och ”nerd” är något oklar. Men på svenska tror jag att ”nörd” fungerar fint som samlingsbegrepp.)
Fast…
Om vi för ett ögonblick går tillbaka till de två nörd-definitionerna ovan. För att vara en riktig nörd räcker det inte med att ha coola tekniska prylar. Man måste också brinna för något, och också ha djup kunskap om det. För naturvetenskaps- och tekniknördar är matten en viktig grundsten. Att döma av morgonens ”larmrapport” från Skolinspektionen är det dock illa ställt med svenska gymnasieskolors undervisning i matematik.
På Skolinspektionens hemsida kan man få en kort och kärnfull sammanfattning av rapporten i form av ett Youtubeklipp (!). Eleverna räknar mekaniskt i boken och får inte den kunskap de behöver, säger projektledaren Monica Gillenius i filmen.
Det bådar inte gott för Sveriges framtida nördar…
/Karin Hermansson
Here is an interesting blog to check out on a Friday afternoon. Two scientific editors in the USA (where else!) are writing a blog called Retraction Watch which reports on scientific papers which have been withdrawn from publication.
One that caught my eye was a paper on microbial reproduction retracted when the author had copied large amounts of text from Wikipedia!
Another – the Journal of Pediatrics – went beyond a retraction to write an obituary for a medical technique!
True, these are not stories that are likely to make the front pages of the tabloids but it a new and interesting blog which provides an insight into the world of scientific publishing.
Even Nobel Laureates are not let off the hook, with a report on how Linda Buck withdrew 2 papers in recent years.
Have a good weekend!
//Esther Crooks
VA tycker till: Teknikdelegationen och FP8
Teknikdelegationens betänkande Vändpunkt Sverige har varit ute på remiss. I går lämnade VA in sitt remissvar, där vi instämmer i delegationens slutsats att vuxenvärlden måste bli mer lyhörd för vad ungdomar tycker och efterfrågar. Samtidigt påpekar vi att vi vill starkare betona vikten av direkta möten och dialog – till exempel genom att låta forskare möta både elever och lärare i skolan.
Men barn och ungdomar har också en fritid utanför skolan! Det behövs också andra arenor för möten, dialog och informellt lärande. Därför skriver vi i vårt remissvar att vi är förvånade över att science centers inte nämns i betänkandet över huvud taget.
Vi skriver också att vi är mycket positiva till att målgruppen, dvs. ungdomar, var väl representerad i delegationen genom tre unga ledamöter. Det är tyvärr alltför ofta som ungdomarna lämnas utanför diskussioner om hur de ska nås och hur deras intresse kan väckas.
För några dagar sedan lämnade VA också in synpunkter inför EUs kommande åttonde ramprogram, som startar 2014. Där föreslår vi att den s.k. kunskapstriangeln (forskning-innovation-utbildning) utökas med en dimension, så att dialog med allmänheten kommer med i figuren och blir till en kunskapspyramid. Omvärldsdialog ska inte blandas ihop med utbildning!
Vidare tycker vi att omvärldsdialog (public engagement) borde identifieras som en av de s.k. stora samhällsutmaningarna, Grand Challenges. Ungdomars vikande intresse för högre utbildning, särskilt inom naturvetenskap och teknik, är en utmaning för hela EU om visionen Innovation Union ska infrias.
Läs mer, och ladda ner hela vårt inspel, här.
/Karin Hermansson
Forskningen på undantag i nya departementet?
Så var det ny vecka. När jag bläddrade i veckoöversikten i det senaste numret av tidningen Fokus såg jag svart på vitt varför det kändes som om det var mycket förra veckan – det hände verkligen en hel del: Nobelpriserna, riksmötets originella (förlåt, officiella) öppnande och nya ministrar. Regeringen fick en egen kommunikationsstrateg. Och mitt i allt diskuterades Säpos beslut att höja terrorhotnivån.
När Reinfeldt efter en ovanligt lång regeringsförklaring i tisdags presenterade sin nya regering räknade han upp ministrarna i rasande fart. Först uppfattade jag inte ens att han nämnde något om utbildningsminister, och undrade ännu mer vart forskningsministern tog vägen. Och vad var det där med Nyamko Sabuni…?
På Twitter strömmade en god stund frågor som ”vad sa han egentligen?” ”hörde jag rätt?” förbi. Det visade sig ju till sist att skälet att jag (och andra) inte uppfattade vem som blev forskningsminister var att det inte blev någon. Eller i alla fall inte någon som har hand om bara högskola och forskning.
I stället får utbildningsminister Jan Björklund, tillika vice statsminister, hand om hela skolsystemet, högre utbildning och forskning – med Nyamko Sabuni som biträdande minister.
Den stora frågan som diskuterades till att börja med var dock det nya greppet att placera den nye integrationsministern, Erik Ullenhag, på arbetsmarknadsdepartementet. Om forskningsfrågorna hördes till en början inte mycket alls i media.
Men så började diskussionen om vad ommöbleringen betyder för forskning och högre utbildning ta fart. DN varnade i torsdags på ledarplats för att regeringen försvagas inom ett område som borde vara ett av de allra viktigaste, och förutspådde sedan på fredagen att det kan komma en dag då vi saknar den eftertänksamme Tobias Krantz.
I Vetenskapsradion hördes Klas-Herman Lundgren, tidigare ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, oroa sig för att högskolefrågorna kan komma i skymundan.
Med i samma program var också Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet. Förutom ett konstaterande om Björklunds ringa erfarenhet av universitet och högskolor, påpekade han att en positiv sida av saken är att närheten till statsministern skulle kunna hjälpa till att lyfta forskningsfrågorna högre upp på agendan.
På den linjen är också Björklund själv inne i en intervju i DN (som jag tyvärr inte kan hitta i nätupplagan). På frågan hur han ska hinna svarar han ”Inga problem”, och påpekar att nu lyfts ju också högskolefrågorna in i regeringens ledning.
Ulf Bjereld, statsvetarprofessor och socialdemokrat, menar dock på sin blogg att det hela inte är något annat än ett tecken på nedgradering av universitets- och högskolepolitiken. Magnus Nilsson, ordförande i S-studentförbundet, är också mycket kritisk – mot både Krantz och den nya ordningen – i en debattartikel på SvD Brännpunkt:
Istället för att välja en ny och mer kompetent högskoleminister så bakas alltså högskole- och forskningsfrågorna in i Jan Björklunds utbildningsfrågor, det är svårt att tolka detta som något annat än en nedvärdering av högskolefrågorna.
Och så var det ju det där med Per Schlingman, som alltså blir ansvarig för regeringens ”kommunikationsstrategi”… Peter Wolodarski, politisk redaktör på DN, kommenterade i går det hela på följande sätt: Det är betecknande att samma vecka som Sverige fick en statssekreterare för pr så rationaliserade Fredrik Reinfeldt bort sin egen forskningsminister Tobias Krantz.
Karin Bojs å sin sida funderar i sin söndagskrönika mer över de utmaningar Björklund nu står inför. Han gick ju till val på mottot att Sverige ska ”vinna” (hrrmm…) Nobelpris. Vad kan han göra för att det ska bli verklighet, månntro? Karin Bojs avslutar sin kolumn med att uppmana honom att gynna fria och roliga universitet där även humoristiska och okonventionella forskare av olika religioner och nationaliteter kan blomma.
Blir det bra eller dåligt – kommer frågorna högre på agendan eller helt i skymundan? Det lär visa sig efter hand.
På VA hoppas vi förstås på ökat fokus på samverkan och dialog mellan forskning och samhälle. Och i den mån han inte redan är det ska vi försöka göra vår nya forskningsminister uppmärksam på de frågorna så mycket vi kan.
/Karin Hermansson
Support science, not football!
Outraged UK scientists are taking to the streets tomorrow in a rally in London to protest about reduction in science funding.
The campaign, Science is Vital, is supported by many prominent scientists and Nobel Prize winners.
Government immigration policy is also the target of their anger.
In planned moves to drastically reduce non-EU immigration the UK government will seriously restrict the number of researchers and scientists who come to work in UK universities.
This is particularly pertinent at the moment following the awarding of the Nobel Prize for Physics to two Russian migrants to the UK, Professor Andre Geim and Professor Konstantin Novoselov, of the University of Manchester.
In a letter to the Times newspaper, eight furious and prominent academics write
…it is a ”sad reflection” that scientists and engineers could not be afforded the same exception to the rules as Premier League footballers.
Yes, sad but true. The UK government thinks football is more important than science.
Let’s hope the rally tomorrow helps to change their minds.
//Esther Crooks
Scientists and farmers work together to save bumblebees
Farmers and scientists have successfully managed to boost the populations of 5 of the rarest bee species in the UK. Environmental scientists have worked with farmers in Kent to recreate a bee-friendly environment. This has been done by planting the right nectar-rich flowers in field borders and rotational grazing systems to create “bee corridors” where the bees have the space to spread out.
Farmers are not doing this purely out of kindness – bees are needed to pollinate crops and so the decline in bee numbers is not good news for the farming industry.
Alas, the scheme was originally designed to create the right environment for reintroducing the short haired bumblebee to the UK, which was last seen in 1988. The plan was to ship them at low, hibernation temperatures from New Zealand, but unfortunately too few bees survived the journey.
A second attempt will be started in November to see if the short-haired bees can join their cousins back in Kent.
Read more about the story here.
//Esther Crooks
Om vetenskap vore sport, och vackra bloggar
Alldeles strax kungörs årets fysikpristagare. Vi får väl se vilken gissare som får rätt…
Gårdagens stora nyhet – vid sidan om det famösa toabesöket (eller kaffepausen) under talmansvalet förstås – var nobelpriset i medicin, som ju läckt till Svenska Dagbladet i förtid. Akademisk Frihet skriver idag om bakgrunden till de spekulationer som nu pågår om orsaken till läckan.
Svenskans redaktionschef är på sin blogg mäkta stolt över sin vetenskapsreporter Inger Atterstams ”scoop”, men Malin Sandström är inte imponerad.
Själv kan jag inte låta bli att fundera över vad som hade hänt om det handlat om sport. Månntro vad redaktionschefen hade tyckt om någon läckt vem som skulle få bragdguldet?
Jag minns en gång för länge sedan, på den tiden då det inte gick att se alla sportevenemang i realtid via Internet eller någon kabelkanal. En inspelad match skulle sändas efter nyheterna, och kutymen var att nyhetsuppläsarna varnade tittarna när de skulle visa en skylt med resultatet – så att de som ville titta på matchen skulle kunna blunda (jo, det är sant, det funkade så så sent som på åttiotalet). Fast den här gången glömde nyhetsuppläsaren att varna… och alla sportfantaster fick veta i förväg vem som vann. Stor skandal! Hur kunde något sådant ske?
Men, det är klart. Sport är ju på helt annat allvar än den där vetenskapsleken som somliga pysslar med…?
(Jag vet att man inte ska använda ironi, men i dag kunde jag inte låta bli)
Over to something completely different.
Vi är nämligen SÅ stolta och rörda på VA-bloggen! Av Åsa Larsson på Ting och tankar fick Esther och jag i förra veckan en fin utmärkelse – ”Beautiful blogger”. TACK, Åsa! Du anar inte hur glada vi blev!
Beautiful blogger är en slags vandringspokal. Med den följer ett antal motprestationskrav:
♦ kopiera in awardbilden i din blogg för att visa att du har fått den
♦ tacka och länka till den som nominerade dig
♦ nominera sju andra bloggare och länka till dem
♦ berätta sju intressanta saker om dig själv
Första punkterna avklarade… Nu ska vi skicka pokalen vidare till sju andra bloggare. Det var svårt att välja, men här kommer (ungefär) sju bloggare vi vill nominera:
Malin på Vetenskapsnytt, som skriver så bra om vetenskapliga nyheter, om själva forskningen och om kommunikationen om den.
Åka på Stjärnstoft och kugghjul, som skriver roligt och inspirerande om mitt favoritämne fysik.
Maria på Doktorsbloggen – Marias blogg, som skriver underhållande om sina tankar om både forskning (hon är kemist) och samhället runt omkring.
De fyra unga forskarna på Under lagerbladet (varav en faktiskt är Maria, så här blev det lite dubbelt), som skriver om vetenskapsnyheter, forskningen och högskolan i ett samhällsperspektiv.
Magnus Hagevi, statsvetare på Linnéuniversitetet som skriver intressant om sin forskning om politiska sympatier, religiös tro, mm.
Patrik Lindenfors, forskare i zoologisk ekologi som både bloggar på Humanistbloggen och på sin egen blogg. Han skriver intressant och underhållande om vetenskap och livsåskådning/religion.
Jeanette Fors, som bloggar både på Means of Me och på Jeanette Fors-André. Hon skriver om sin vardag som forskare och lärare, och om kommunikation och förändring.
Slutligen, Clas Svahn bloggar om märkligheter på DN. Där kan man ofta få något skojigt att fundera på.
Vi vill också – som bonus – gärna lyfta fram två icke-svenska bloggare:
Chad Orzel, på Uncertain Principles, som bl.a. beskriver hur man lär ut fysik till sin hund.
Richard Wiseman, på bloggen med hans eget namn, för att där finns så många roliga bilder och klurigheter att fundera över.
Så var det sju intressanta saker om Esther och mig. Eftersom vi är två blir det åtta för balansens skull. Here goes…
1. Karin är civilingenjör och har disputerat i (fasta tillståndets) elektronik på en avhandling om hur man fogar samman kiselytor.
2. Esther is a chemist, whose Phd was in physical chemistry and involved surfactants and fullerenes.
3. Karin stickar handledsvärmare för att koppla av – det börjar närmast likna ett beroende.
4. Esther is addicted to mazarins and NK’s tea Söderblandning – both are hard to get in Brussels, where she lives at present.
5. Karin är den på VA som ofta kommer till jobbet tidigast på morgonen (trots att hon åker pendeltåg).
6. Esther drinks at least 3 cups of tea per blog post.
7. Karin åker hellre skidor uppför än utför.
8. Esther likes to make handmade soap and has 15 sorts of oil in her cupboard.
//Karin och Esther
