The public tends not to trust privately funded research

Europeans tend not to trust scientists who depend on money from industry. This finding from the Science and Technology Eurobarometer 2010 is something politicians as well as researchers may want to consider.

Many European countries (for example Britain, Italy and Spain) are reducing research funding in the wake of the economic crisis. And many are looking towards industry to make up for some of the shortfall.

Sweden, on the other hand, is committed to an increase in government spending on research since the governmental decision in 2009. But as part of a welcome move towards greater interaction between universities and the wider community, there is also a clear shift towards increased collaborations with – and therefore funding from – industry.

Evidence suggests this policy could lead to the erosion of trust in science and researchers.

Two thirds of Swedes (66 per cent) agree with the statement “We can no longer trust scientists to tell the truth about controversial scientific and technological issues as they become more dependent on money from industry”. This is a higher level of mistrust than the European average of 58 per cent.

56 per cent of Swedes also believe that “Private funding of scientific and technological research limits the ability to understand things properly”. Again Swedes are more critical of private funding – the EU average is 50 per cent.

And in VA’s 2008 study The Value of Knowledge in the Business World (full report VA 2008:5 available in Swedish here), almost a quarter of respondents (23%) agreed that researchers lose their credibility if they collaborate with industry.

It seems that politicians across Europe have failed to convince the public of the benefits they expect from university-industry collaborations. If they want to reverse this and win public approval for their policy changes, there will need to be full and extensive dialogue. Without an open dialogue between all groups involved – the public, scientists, industry and politicians – there could be a back-lash from society. And that would be in no-one’s interest.

//Esther Crooks


Bokmässesamtal i repris på UR

Bokmässan är fantastisk! Men det är ju så mycket man vill se och så lite man hinner med. Turligt nog var UR där och filmade. De har nu bokat upp hela Kunskapskanalen från i morgon kl 9:30 till söndag kväll för sändningarna.

Du som inte hade förmånen att få vara på plats – ta chansen och kika på åtminstone en del av alla spännande programpunkter! Hela tablån finns här. Materialet kommer också att finnas tillgängligt på UR Play i efterhand.

VAs samtal med Sören Holmberg och Eva Swartz sänds på fredag kl 15:35 och på söndag 11:30.

Kunskapsbloggen bloggade direkt från Forskartorget.

From Maps to Apps: 175 years of the British Geographical Survey

In 1835 the first geographical survey of the UK began.

175 years later, the British Geographical Survey (BGS) is showing it is moving with the times by launching the iGeology App which allows you to see at a glance the geology beneath your feet (but only if you are in the UK I’m afraid).

The first survey was carried out because of both natural curiosity, and the need to know what is underneath our feet for the building of railways, canals, coal mines and other industrial sites.

Today the public are still likely to use this App of out curiosity, though perhaps it will also reveal a few bits of useful information for house-buyers or gold prospectors.

//Esther Crooks

Humans less complex than chocolate biscuit

US researchers have competed sequencing the DNA of Theobroma cacao from which we get all our chocolate.

Funded by Mars Inc. (of Mars Bar fame), this research is set to lead to improvements in chocolate farming technology and help six million small farmers in some of the world’s poorest countries.

There are now over 180 organisms for which we have the complete genetic sequence. The list makes interesting reading – rice, yeast, the puffer fish and bubonic plague are some of the lucky chosen ones.

The UK newspaper the Guardian has noticed this research into cacao DNA leads to an amusing and rather humbling conclusion. We humans have about 30,000 genes; cacao has around to have 35, 000 genes and wheat has an impressive 40, 000.

So, to quote the Guardian directly,

“…..on a numerical basis, a human seems genetically less complex than a chocolate biscuit. But it was the humans who sequenced wheat and cacao, and not the other way round. So clearly, size isn’t everything.”

Something to think about over our weekend chocolate treats….

//Esther Crooks

Fullspäckad Fredag

Jag och min kollega Cissi sitter på tåget mot Göteborg för att sprida vår bok, Känsla för kunskap, på årets Bok & Bibliotek. I morgon kl 9:10 har vi ett samtal med två av bokens medverkande – Natur & Kulturs VD Eva Swartz och professorn i statsvetenskap Sören Holmberg – på Forskartorgets scen. Välkomna dit, ni som är på mässan!

Men det händer ju så mycket mer i morgon.

Då är det nämligen dags för årets ForskarFredag, Sveriges mest spridda vetenskapsfestival! På 22 orter från Luleå till Lund – liksom i 31 andra länder i Europa – blir det aktiviteter om forskning och med forskare under dagen och kvällen. Evenemanget koordineras av VA för femte året i rad i Sverige. Syftet är att visa att forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb, och hur forskning berör oss alla.

I samband med ForskarFredag anordnar vi ett massexperiment där skolelever mäter akustiken i sina klassrum. Läs mer om försöket här, och/eller lyssna på min kollega Lotta som intervjuades i Vaken i P3/P4 tidigt i morse.

Dessutom visar VA som en del av ForskarFredag i Stockholm en vetenskapsteaterpjäs på tema allergi och astma för gymnasieelever. Föreställningen har utvecklats i samarbete med Stockholms improvisationsteater, en polsk vetenskapsfestival och forskare vid Karolinska Institutet.

Teaterpjäsen är en del av ett EU-projekt, 2WAYS, där VA är en av tre svenska partners. Idén är att testa olika interaktiva sätt att presentera vetenskap för allmänheten. På VAs webbsida finns en enkät som är en del av projektet. Den syftar till att bättre förstå publiken vid populärvetenskapliga arrangemang. Gå gärna in och fyll i den!

I dag och i morgon diskuterar också gymnasieelever etiska frågor kring ”life science” i ett s.k. Ungdomsparlament på Europahuset i Stockholm. Parlamentet är även det en del av 2WAYS.

Spännande dag i morgon, alltså, med massor av tillfällen att träffa och prata med forskare!

/Karin Hermansson

Citizen Solvers: The White House offers cash prizes for solutions to the nation’s problems

In his Strategy for Innovation (published a year ago), President Obama called for government agencies to “increase and harness innovation by using policy tools such as prizes and challenges”.

This plan became a reality this month as the US government’s crowd-sourcing site was launched.

The site features over 50 challenges published by various government agencies.

Some are clearly aimed at “Citizens”, for example the Recipes for Healthy Kids challenge, which offers up to $3000 for a healthy recipe kids will actually eat.

Career Videos for America’s Job Seekers –  The Department of Labour will award you $1000 if you make a high standard promotional video of your day in the office.

Others are a little more specialised.

NASA has published many challenges such as the Strong Tether Challenge. A prize of $2 million will be awarded to a tether that exceeds the strength of the best available commercial tether by 50 percent with no increase in mass. I’m no expert but this sounds tricky to me.

There are also challenges from the Treasury Department, including one which asks for “….the best models worldwide that catalyze finance for small and medium enterprises (SMEs)”. Well I’m sure there are plenty of European politicians who would like the answer to that one.

Is this a good approach? Clearly there are benefits for the government – two obvious ones are that the government agencies pay only for results, and do not waste time or money judging candidates, teams or methods beforehand.

Other benefits listed by the White House include to “motivate, inspire, and guide others”; “Stimulate private sector investment” and “Capture the public imagination and change the public’s perception of what is possible”.

It also takes public participation in science to a whole new level. Bev Godwin of General Services Administration (GSA) which runs the site says:-

“It’s the next form of citizen engagement beyond participation to co-creation,”

Could this approach, if taken too far, damage the research base ? Perhaps.  Researchers cannot just be paid on results, they have to pay the bills like everyone else and there can often be only one winner.

However this is one giant experiment in “public co-creation”; it will be exciting to see how it progresses.

//Esther Crooks

VA-koll på valmanifesten!

Nu är det verkligen slutspurt i valrörelsen. Snart sitter vi där och guidas genom rösträkningen av Sören Holmberg, ”valnattens profet”. Statsvetarna på Linnéuniversitetet har för sin del tippat valresultatet redan.

Alliansväljare, i synnerhet folkpartisympatisörer, är mer positiva till forskning än anhängare till de rödgröna – det framkom i vår rapport Kunskap i en klass för sig? Speglar partiernas valmanifest dessa skillnader? Ja, det verkar så.

Enligt Ny Tekniks genomgång av de två regeringsalternativens manifest användes ordet ”forskning” 21 gånger av Alliansen och 5 gånger av de Rödgröna (vars Regeringsplattform dock bara är 18 sidor jämfört med det 48 sidor tjocka Jobbmanifestet). Men ett ord kan förstås användas på olika sätt.

När vi grävde lite djupare i både de två blockmanifesten och i partiernas egna valmanifest för att försöka bena ut hur partierna ser på forskningens roll i samhället, visade det sig att ordet ”forskning” framför allt förekommer i två sammanhang: miljö/klimat och bistånd. Inom andra områden tycks partierna ha svårt att förhålla sig till forskningens roll.

Båda blocken vill satsa på forskning och innovation, men Alliansen är konkretare än de Rödgröna som talar i mer generella ordalag. Folkpartiet – vars anhängare (se ovan) ofta är högutbildade och har en positiv inställning till forskning – är de som oftast talar om forskning i sitt eget manifest, och FP formulerar också en tydlig vision för Sverige som forskningsnation: ”Sverige skall vara ett land som inte bara delar ut, utan också vinner nobelpris”.

De likaledes ofta högutbildade miljöpartisympatisörerna (se Kunskap i en klass för sig?) finner inte ett lika starkt fokus på forskning i sitt partis manifest. Men MP vill stärka samverkan mellan universitet och näringsliv.

Lena Adamson och Anders Flodström skriver på DN debatt i dag”Forskning löser problem endast om kunniga människor tillämpar den och för den vidare.” Men just samverkan och forskningskommunikation lyser med sin frånvaro i valmanifesten. För att hitta konkreta skrivningar om fri tillgång till kunskap och forskning får man gå till Piratpartiet!

Avdrag för donationer till forskning är ett förslag som finns med i båda blockens manifest. För att stimulera forskares omvärldsdialog undrar vi på VA:

Varför inte låta ett sådant avdrag omfatta även gåvor och donationer till projekt och arenor där vetenskap och samhälle möts, som till exempel vetenskapsfestivaler, science caféer och populärvetenskap?

Läs mer om vår granskning av valmanifesten på VAs webb.

På finns en intressant artikel om valet och den svenska paradoxen.

Önskar er alla en trevlig och spännande valhelg!

/Karin Hermansson

Science Seeking Attention: Headlines from the British Science Festival

Every section of UK society is shouting about why they should escape government cut-backs.

Scientists are no exception.  And whoever is in charge of PR for the British Science Festival taking place this week has done a spectacular job of grabbing the headlines.

Lady Susan Greenfield, eminent neuroscience and former director the Royal Institution, gave a speech on “Mind Change”, essentially the change to our brains caused by too much computer use. Describing Mind Change as “the biggest threat to humanity after climate change”, and called for a research programme to look at the issue. (A subtext to this is ”are computers turning our children’s brains to mush: guaranteed to attract attention).

Cannabis should be available on license for recreational use, and taken out of the hands of criminal. So said Roger Pertwee, professor of neuropharmacology at Aberdeen University

Possession of cannabis, now a class B drug in the UK (against the clear recommendation of the Drugs Advisory Committee), carries a maximum penalty of five years in prison plus a fine. There were 158,000 convictions for cannabis possession a year. This is an issue close to the heart of many Brits, and guaranteed to get press coverage.

Psychological profiling of killers is ‘worse than useless’, deeply unscientific and wastes police time. So says Craig Jackson and his team of psychologists at the University of Birmingham. This headline grabbing research will no doubt disappoint many fans of crime dramas, but will also get the public’s attention and point out that science can perhaps help catch criminals and save the police money.

And two more light-hearted stories that grabbed the headlines from the Festival….

The price of love? Losing two of your closest friends

Football: the benefits of playing into the second half (of your life)

So, the festival has been a media success, if success is measured in terms of headlines.

Let’s hope it has made a difference, there is a lot of competition for money out there.

//Esther Crooks

Se upp! Det är höst!

Nu i september börjar hösten inte bara kännas i kinderna på morgonen, utan även göra sitt intåg rent meteorologiskt. Och med den börjar den bästa tiden för att titta på stjärnor!

ForskarFredag som äger rum nästa fredag den 24 september erbjuds rymdrelaterade aktiviteter på flera ställen: I Karlstad är rymden ett genomgående tema, i Stenstorp blir det stjärnhimmelsvisningar och i Uppsala kan man träffa åskforskare på Stora torget – för att nämna några programpunkter.

Observatoriemuseets (Stockholm) program startar i oktober, med aktiviteter för både vuxna och barn.

Dessutom kan förstås den som är road av astronomi/rymden hitta mycket på nätet. Tidningen The Guardian har på sin webbsida ett fint bildspel med ett urval foton från tävlingen Astronomy photographer of the year 2010, arrangerad av the Royal Observatory i Greenwich (mer om tävlingen här).

NASAs hemsida, som har flikar för allmänheten, lärare, studenter, politiker och media, finns ännu mer intressant att titta på. Missa inte ”dagens astronomibild”!

Svenska Rymdstyrelsens sida är inte riktigt lika läckert utformad, men innehåller en hel del information och länkar.

För den som vill läsa bloggar finns till exempel tidskriften Populär astronomis blogg, eller Rymdkanalens blogg och sajt.

Har ni fler tips, dela gärna med er av dem i kommentarsfältet!

De flesta känner nog – men kanske på olika sätt – en fascination över universums gåtor. Svenskarnas intresse för att satsa på forskning om rymden har dock varit konstant svalt under de senaste åren. Bara en av fyra tycker att det är viktigt att satsa på svensk rymdforskning i världsklass, jämfört med t.ex. områden som energi, miljö och klimat som mellan åtta och nio av tio menar är viktigt. Rymden är dock det enda område som de yngsta tillfrågade (de mellan 15 och 20) prioriterar högre än de äldre!

Hur viktigt anser du att det är att det i Sverige satsas på forskning på världsbästanivå inom följande områden? Andel mycket viktigt/viktigt. (Källa: VA-rapport 2010:1)

/Karin Hermansson

Research and robots on the farm

If – like me this morning – you awake early and tune into UK radio station Radio 4, you can learn what is going on in “Farming Today”. Normally I only half listen to stories of wheat prices, tractor tyres and yoghurt making but this morning the world of farming was talking science.

First it called for support for horticultural research. The EU is stopping the use of certain pesticides, and this ban makes research into new forms of pest control vital for effective farming. Tom Taylor, chairman of the Agriculture and Horticulture Development Board, said spending cuts by the UK government will stop this research taking place. Plans to build a new AHDB HQ have been put on hold due to spending cuts and this in turn means that the research activity of the AHDB will suffer.

The programme also visited the Dairy Event at the National Exhibition Centre in Birmingham. To the evident surprise of the reporter, they found a robotic milker. This robot not only milks a cow but checks her health, her milk flow, feeds her, monitors her fertility and the quality of her milk. I don’t think it can quite make cheese yet but surely is only a matter of time.

//Esther Crooks

  • Sida 1 av 2
  • 1
  • 2
  • >