Forskningsbaserad kunskap i politiken

Så är även jag åter igång med jobbet och har lyckats städa skrivbordet så att jag har fria ytor att belamra med nya fräscha papper och rapporter. Det är det där med ställtid, ni vet, som Bodil Jönsson skriver om.

Också skolorna har börjat (de flesta i alla fall). Den närmast traditionsenliga augustiskoldebatten kommer måhända att fortsätta en bra bit in i september i år, med tanke på den pågående valrörelsen, och bli mer ideologisk än annars. I morse diskuterades till exempel företagssponsrat skolmateriel i radions P1 morgon. Vi har hört flera uttalanden om allt från friskolornas vinster till rektorers möjlighet att förbjuda elever att bära ansiktstäckande slöja.

Som vanligt hör vi också många siffror i partiledarnas (och andra politikers) uttalanden. Och statistik är ju som bekant ett svårt kapitel – men också tacksamt eftersom det alltid går att hitta någon procentsiffra som talar för den egna ståndpunkten om man bara letar lite.  Nu i veckan kunde vi läsa att två forskare i nationalekonomi räknat ut att pensionärerna faktiskt inte alls beskattas hårdare än löntagare. I juli påpekade statistiker på SCB att ungdomsarbetslösheten kanske inte är så ”skyhög” som det framställs. Eller… det beror förstås på hur man ser det…

Just riskerna att forskningsresultat och statistik används på kanske inte direkt felaktiga men i vart fall något missvisande sätt gör att det som forskare kan vara ganska svårt att ”ge sig in i samhällsdebatten”, som ju både vi på VA och andra uppmanar dem att göra. Forskare och politiker jobbar och verkar under helt olika förutsättningar, och det kan vara svårt att begripa vad den andre menar. (se t.ex. VAs politikerstudie, och VR-rapporten om projektet MÖFF)

Om bland annat dessa ting fick jag tillfälle att prata i somras när jag blev intervjuad för en artikel i Science Careers, som är en av tidskriften Science’s online-tidskrifter, inriktad på unga forskare och doktorander. Artikeln handlar om hur unga forskare kan bidra i politik/policyfrågor – vad de bör tänka på och vilka fallgropar som finns. Flera personer intervjuas i samma artikel, bland annat Sheila Jasanoff, professor vid Harvard University’s John F. Kennedy School of Government, som poängterar vikten av att lyssna:

”Avoid jargon and be concise and to the point. Also make sure you come with an open mind and listen carefully.”

Japp! Kunde inte ha sagt det bättre själv. Läs hela artikeln här!

Trevlig helg!

/Karin Hermansson