Kunskapsbehoven i politiken är inte bara naturvetenskapliga och tekniska

I dag skriver åtta forskare på DN debatt att det i fallet med den s.k. licensjakten på varg ”råder en närmast total avsaknad av långsiktighet och koppling till det vetenskapliga kunskapsläget”.

Skribenterna menar också att viktig och för skattebetalarna kostsam kunskap ignoreras. De skriver:

”Den information som skulle kunna erhållas ur det unika stamträdet över de vilda svenska vargarnas släktskap har över huvud taget inte använts av ansvariga myndigheter. Det är kunskap som kostat miljonbelopp av skattemedel att ta fram.”

Som argument för jakten har anförts att det finns sjuka vargar som måste skjutas av för att vi ska få en livskraftig vargstam. Mot detta anför artikelförfattarna:

Det är inte biologiskt möjligt att skjuta stammen till bättre hälsa som miljöminister Andreas Carlgren tycks tro. Vad vargstammen behöver för att bli livskraftig är en väsentligt ökad storlek och en naturlig kontaktmöjlighet för genetiskt utbyte med andra vargbestånd.

Forskarna som på detta sätt ger sig in debatten är alla naturvetare med specialisering inom zoologi. Förmodligen är den vetenskapliga kunskapsbas de står på mycket stabil, och förmodligen har de rätt i att vargstammens hälsoläge knappast förbättras av att 27 vargar dör.

Problemet med frågan om att basera politik på forskningskunskap är att politiker har en rad andra hänsyn som de – av mer eller mindre goda skäl – anser att de måste ta när beslut ska fattas. Förhoppningsvis bygger dessa hänsyn inte på lojalitet som byggs upp av att på arbetstid få träna skytte och skaffa jägarexamen i Riksdagshusets källare, utan om sådant som exempelvis samernas förutsättningar för sin rennäring. Dessutom handlar politik mycket om att hantera människors rädslor och värderingar.

Det händer ju också att forskare från olika vetenskapliga fält för fram argument från sina respektive utgångspunkter, och att dessa inte är förenliga med varandra när frågan väl kommer till beslut. Klimat och Energi är sådana exempel. På debattplats i Ny Teknik går idag professorn i energisystem Lennart Söder, KTH, till angrepp mot Kungliga Vetenskapsakademiens, KVA, uttalande och debattartikel om att vindkraften i Sverige knappast kan överstiga 10 TWh.

Debatten om vindkraftens potential har pågått en tid i Ny Teknik, och ibland får jag känslan av att debattörerna pratar bredvid varandra i stället för med varandra. När en pratar om problemet att lagra överskottsenergi, pekar en annan på vad vindkraft teoretiskt kan producera och en tredje på något annat.

Den politiker som ska fatta beslut om utbyggd vindkraft måste dock inte bara ta hänsyn till tekniska resonemang om verkningsgrad eller vindens intermittens, utan också till var möllorna kan stå utan att störa människor och djur för mycket, på vilka villkor medborgarna kan acceptera vindmöllor i utsikten, hur elmarknaden kan anpassas för att ta tillvara elen som produceras, vem som är ansvarig för att plocka ner kraftverken när de tjänat ut, osv. På sådana frågor är det inte säkert att fysikern har något svar.

Den fråga jag ställer mig är: var finns forskarna från samhällsvetenskap och humaniora i det offentliga samtalet om stora samhällsfrågor? Varför är det övervägande naturvetare och tekniker som debatterar i media, när frågorna i så hög grad handlar om människors attityder och beteenden, ekonomi, juridik, traditioner och kultur?

”Public understanding of science” i internationell jämförelse

Runt om i världen görs det undersökningar av allmänhetens attityder till vetenskap. Många innehåller också kunskapsfrågor, framför allt om naturvetenskap och teknik. Nyligen publicerade Amerikanska National Science Foundation, NSF, sin senaste ”Science and Engineering Indicators” i vilken ett kapitel om allmänhetens attityder och kunskaper om naturvetenskap och teknik, ”Science and Technology: Public Attitudes and Understanding”, ingår.

På bloggen Uncertain Principles kommenterar Chad Orzel, fysikprofessor, resultaten från undersökningens kunskapsfrågor. Han är inte imponerad…

En fördel med NSFs rapport är att den samlar data från ett stort antal undersökningar och gör jämförelser mellan länder. För jämförelser med Europa används den senaste special-EU-barometern om vetenskap och teknik (EB 63.1 från 2005).

Det är dock verkligen  inte enkelt att göra jämförelser mellan länder. Skillnader i kultur, religion, demokrati, utbildning mm kan påverka resultaten på sätt som inte är lätta att ta hänsyn till och som man lätt glömmer när stapeldiagrammet ligger där i all sin enkelhet. Till det kommer det uppenbara svårigheten i att översätta frågorna så att betydelsen blir exakt densamma överallt. Men det finns fler fällor att undvika.

Ett av de länder vars undersökning tas upp i NSF-rapporten är Malaysia (Public Awareness of Science and Technology Malaysia 2004 (ska gå att ladda ner här). Två av frågorna som ställdes handlade om Big Bang och evolutionen – samma frågor som används i många andra länder. I rapporten står att läsa:

In 2004, 25.1% of the public were considered to have answered correctly to the statement, “The universe began with a huge explosion” (where “False” has been specified as being the correct answer) <…>

On the statement, “Man, as we know him today, originated from an earlier animal species”, around 59.0% of Malaysians answered it correctly in 1998 and 2000 (where FALSE has been specified as being the correct answer), while 46.1% and 41.7% did so in 2004 and 2002 respectively.

Författarna resonerar kring frågorna på följande vis:

It should also be pointed out that the two statements are, in fact, scientific theories, in which a response reflects more of a person’s philosophical stand than his or her knowledge of the issue. In other words, for these two statements, the answers are debatable, as scientists have different opinions on the truth or falsity of the statements. This is evident in how we have regarded the two statements as FALSE, although the reverse is true in the NSF and Eurobarometer surveys. Hence, the public’s response to these two statements should not be used as one of the indicators of their understanding of S&T, although it might indeed be interesting to find out how they feel about the issues.

En annan sak som blir uppenbar vid läsning av till exempel en rapport från Indien (India Science Report, 2005), är skillnaderna i förutsättningar. I rapportens presentationer av allmänhetens svar på olika frågor delas de svarande upp i utbildningsnivå – precis som vi ofta gör i våra rapporter. Skillnaden är att i den indiska rapporten finns en kolumn som vi inte har: den för de illiterata.

Vidare kan man läsa att 95% av befolkningen (2004) aldrig använt Internet . Då kan man börja fundera över relevansen i vissa andra jämförelser. Till exempel frågan om den svarande har förtroende för information om vetenskap och teknik på Internet…

Och vilka slutsatser drar du av att intresset för nya vetenskapliga upptäckter är mycket större i Sverige, där nio av tio har tillgång till internet och en av fem har mer än tre års eftergymnasial utbildning, än i Indien där bara halva befolkningen har tv och fyra av tio inte äger ett kylskåp?

Snart är det dags för fredagsmys!

Som fredagsnöje rekommenderar jag ett besök på professor Richard Wiseman’s blogg. Han ger sina läsare ett ”Friday Puzzle” varje fredag. Läsarna uppmanas att tala om i kommentarer om de tror att de kommit på lösningen på problemet, men inte avslöja själva lösningen.

Svaret kommer i samma blogg på måndag!

Kommer du inte på det, och blir tokig av att grubbla, ta då i stället en titt på det här filmklippet. Eller det här.

Trevlig helg!

”Radikal dialog” mellan religion och vetenskap

Mötet mellan religion och vetenskap är ett spännande ämne.

Elaine Howard Ecklund, forskare vid Rice University i USA, har som jag berättat tidigare här på bloggen bland annat studerat forskares religiösa tro. På bloggen science + religion today skriver hon om hur religiösa människor missförstår forskare, men också om hur forskare missförstår religiösa människor.

Skälet till att forskare och religiösa hamnar i ändlösa konflikter är att de missförstår varandra, menar Ecklund. För att undvika det måste de öppna sig och börja föra en dialog.

Varför är det viktigt då? Ecklund skriver:

According to a recent report from the National Center for Education Statistics, U.S. schoolchildren receive poorer science education than do students in most other industrialized nations. <….>  Better science skills and understanding often correlate with greater overall success and socioeconomic stability. So if religious folks want their children to succeed—and as a scholar of American religion, I have every reason to believe they do—they need to learn how to be in better dialogue with the scientists among them. For their part, religious students must be encouraged by their faith leaders, educators, and parents to ask difficult questions of science and their beliefs.

Men det är alltså inte bara de religiösa människorna som Ecklund kritiserar utan även forskarna, som hon menar i många fall saknar förmåga eller vilja att lyssna på och intressera sig för de religiösa människornas synsätt. Hon listar tre punkter som hon anser att forskarsamhället bör minnas: 1) De flesta människor tror både på religion och vetenskap, 2) Den stereotypa bilden av en religiös människa som ”outbildad och kristen” stämmer inte – även religiösa är olika, samt 3) Alla evangelikanska kristna är inte mot vetenskapen.

Ecklunds bot mot missförstånd och ställningskrig uttrycker hon så här: We need “radical dialogue,” when scientists and people of faith become truly open to learning from one another.

Ordet dialog är förvisso enkelt att säga men svårare att förverkliga. Ecklund tillägger: Such radical dialogue would never have convinced Jerry Falwell and it won’t convince Richard Dawkins. But my research shows that most religious people do not take after Falwell, and most scientists are not like Dawkins.

AAAS har ett program för att underlätta dialog mellan religion och vetenskap. Hur ”radikal” den dialogen är och vad AAAS satsning åstadkommit har jag dock (för stunden) inte någon uppfattning om.

USA och Sverige må kännas som skilda världar vad gäller religiositet och kontroverser mellan religion och vetenskap. Men visst finns det skäl att intressera sig för de här frågorna även på hemmaplan. Maria Gunther Axelsson är en av dem som gjort det. Hon försöker i sin bok ”Big Bang eller Varde ljus: skapelsemyten som pseudovetenskap” (Wahlström & Widstrand 2006) ge läsaren en insikt i vad skapelsetro egentligen betyder och varför vetenskapen av vissa kan uppfattas som ett hot. Först när man förstår det kan man börja fundera över hur man ska möta människorna och bemöta argumenten.

Tydligt i den rapport som vi presenterade i november var att även svenskar i stor utsträckning tror på någon form av högre makt. Men också att många både gör det och har tilltro till vetenskaplig forskning. Ecklund pekar på att de troende människornas inställning till vetenskap beror på vilken religion eller samfund de tillhör. Vi kunde inte urskilja attitydskillnader mellan människor med olika religionstillhörighet i vår studie av den enkla anledningen att antalet svarande ”troende-men-inte-kristna” var alltför få. I USA har man inte det problemet, utan kan göra statistik på exempelvis politisk preferens versus religiös övertygelse (Gallup).

Man kan förmoda att det också i Sverige finns skillnader i attityder till vetenskap mellan olika grupper av religiösa. Vad vi inte vet är hur stora de är jämfört med attitydskillnaderna mellan troende och icke troende. Eller vilken roll de spelar jämfört med skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän, norrlänningar och skåningar eller kvinnor och män?

Det vi med säkerhet vet är att det alltid är viktigt att intressera sig för och lyssna på den/de andra när vi ska mötas och föra en dialog.

Tävling för en bättre värld

Är du lärare och söker nya utmaningar för dina elever? Då kanske detta är något för dig:

Vetenskapsfestivalen i Göteborg anordnar en skoltävling som vänder sig till elever i grundskolan i skolår 0 till 9. I år handlar den om forskning och att hitta ett problem och utveckla en lösning som gör världen lite bättre.

En dryg månad har den som vill anta utmaningen på sig. Sista tävlingsdag är 26 februari och prisutdelningen sker i Nordstan den 20 april. Läs mer på hemsidan.

Själva festivalen går av stapeln den 19-29 april och årets tema är För ändring! Det handlar om hur vi moderna människor kan skapa ett hållbart samhälle genom stora och små förändringar.

Den 20-25 april är festivalen öppen för allmänheten, medan de övriga dagarna bara är för förbokade skolklasser. Inom kort ska enligt uppgift skolprogrammet – dvs den del av evenemanget som vänder sig till skolor – finnas tillgängligt på hemsidan www.goteborg.com/vetenskapsfestivalen. Där kan man också beställa ett program.

Lycka till med problemfinnandet och -lösandet!

Kändisar och vetenskap 2009

Den brittiska organisationen Sense About Science har publicerat sin ”celebrity audit” över 2009, Celebrities and Science 2009, där de analyserar årets skörd av vetenskapsrelaterade uttalanden som kändisar gjort i media. Under 2009 handlade enligt rapporten mycket om kost och hälsa. Kemikalier var ett annat populärt ämne.

Sense About Science vill motverka missuppfattningar som sprids till allmänheten av exempelvis skådespelare, kändiskockar och fotomodeller. De erbjuder därför en hjälptelefon där kändisar (och andra) gratis kan kolla upp fakta innan de uttalar sig. För att klara den uppgiften har de ett stort antal frivilliga forskare som ställer upp och svarar. Science advice is just a phone call away!

Några smakprov bland celebritetscitaten från 2009:

“There are even surveys suggesting that eating foie gras can lead to Alzheimer’s, diabetes and rheumatoid arthritis. In short, eating foie gras is a tasty way of getting terminally ill.” (Roger Moore, skådespelare)

“I avoid carbonated drinks – they sap all the oxygen from your body and make your skin wrinkly and dehydrated.” (Shilpa Shetty, skådespelerska)

“[Meat] sits in your colon for 40 years and putrefies, and eventually gives you the illness you die of. And that is a fact.” (Heather Mills, f.d. fotomodell)

“[I don’t] believe in the theory that human beings — thinking, loving beings — originated from fish that sprouted legs and crawled out of the sea or from monkeys who eventually swung down from the trees.” (Sarah Palin, tidigare vicepresidentkandidat i USA)

I rapporten (pdf) finns forskarnas kommentarer till uttalandena.

Hjärnan är förunderlig

Hur skulle det vara med en liten läsförståelseövning så här på måndag morgon? Jag fick nämligen tack vare FaceBook se en rolig och (i alla fall för oss som är intresserade av språk och skriver mycket) också intressant och tänkvärd liten textsnutt:

Aoccdrnig to a rscheearch at Cmabrigde Uinervtisy, it dseno’t mtaetr in waht oerdr the ltteres in a wrod are, the olny iproamtnt tihng is taht the frsit and lsat ltteer be in the rghit pclae. Tihs is bcuseae the huamn mnid deos not raed ervey lteter by istlef, but the wrod as a wlohe. If you can raed tihs, psot it to yuor wlal. Olny 55% of plepoe can.

Uppmaningen i näst sista meningen, efter kommat, borde jag kanske här på bloggen ändra till ”lmäna en kmtemonar”.

Om siffran 55% är riktig känns det ändå fortfarande värt att låta korrekturläsa sina texter…!

Forskarmöte ger lyckokänsla!

Vi på VA ägnar mellandagarna åt att skriva en ansökan om EU-medel inför årets ForskarFredag. På minst 15 orter runt om i landet kommer människor att träffa forskare, experimentera och prata om forskning den 24 september 2010.

När man plitar på en byråkratisk ansökan kan det vara svårt att fokusera på allt det konkreta och roliga som faktiskt ska hända under evenemangen och på hur spännande direkta möten mellan forskare och unga människor kan bli.

Blev turligt nog påmind om det senare av Olle Alexandersson, eldsjälen bakom Forskningsnätet Skåne. Han berättade att de lyckats locka Tom Steitz, en av 2009 års Nobelpristagare i kemi, till Malmö. Steitz talade för nära 600 elever och lärare från åtta skånska gymnasieskolor om sin forskning, vikten av att vara nyfiken och den stora betydelsen andra forskarförebilder haft för honom.

- Låt era intressen styra vad ni ska göra i framtiden och tänk inte för mycket på att bli rika, var ett av Nobelpristagarens råd. Ungdomarna lyssnade koncentrerat och ställde en del hel frågor. Många var ”direkt lyckliga” efteråt, enligt Olle Alexandersson.

Ta gärna del av en kort film som sammanfattar det som sades i S:t Petriskolans aula i Malmö strax före ju!